Dödshjälp engagerar fler
Nyheter
Dignitas kontor i Schweiz, Kennet Jonsson och Staffan Bergström.

Dödshjälp engagerar fler

Frågan om dödshjälp tar nu ny fart, även inom SPF Seniorerna. Men få frågor väcker så starka känslor som den om hur vi ser på livets slut.

Jan Arleij
Publicerad 2018-05-29

Förespråkarna kräver att den enskilde individen måste få bestämma också över det egna livets slut medan motståndarna fruktar att förtroendet för sjukvården och synen på människolivets värde snabbt hamnar på ett sluttande plan om dödshjälp tillåts.

Frågan behöver diskuteras

För att bidra till diskussionen bjöd Kennet Jonsson, medlemssekreterare i Stockholmsföreningen SPF Seniorerna Handen in till ett föredrag i Haninge kommunhus den 21 mars.
– Vi behöver diskutera frågan, eftersom alltfler funderar på livsslutet och hur det ska bli, säger Kennet Jonsson.

Patientens eget önskemål vägleder i Sverige

Avbrytande av livsuppehållande behandling, exempelvis genom att man stänger av en respirator, är tillåtet i Sverige. Det kan vara på patientens eget önskemål – baserat på principen att man inte får behandla en patient mot hens vilja. Det kan också vara när behandlingen bedöms som meningslös och inte längre kan gagna patienten.

Dölj faktaruta

Vill se en utredning

Och intresset var stort. Omkring hundra SPFare från fyra olika föreningar fanns på plats för att lyssna och ställa frågor. I publiken fanns också tjänstemän från kommunens äldreomsorg och företrädare från föreningen Rätten till en värdig död (RTVD), och även ledamöter från kommunala pensionärsrådet.
– Ett mål är att riksdagen tillsätter en utredning som tittar på fördelar och nackdelar. Frågan är mycket svår och kontroversiell och behöver belysas på djupet, anser Kennet Jonsson som själv är försiktigt positiv till dödshjälp.

Behövs mer kunskap

SPF-föreningens ordförande Benny Nilsson håller med:
– Är det något vi behöver i det här ämnet är det mer kunskap.
Huvudtalare var professor Staffan Bergström, en av landets mest kända förespråkare för dödshjälp.
– Nu ökar trycket i frågan, säger Staffan Bergström, och mitt intryck är att debatten håller en allt högre kvalitet.

Skillnad på värderingar och fakta

Ett viktigt skäl till det är enligt Staffan Bergström en sammanställning av kunskap på 213 sidor som Statens medicinsk-etiska råd (Smer) publicerade i november 2017.
– Rapportens stora förtjänst är att man sorterar värdeargument för sig och kontrollerbara faktaargument för sig.
Smers ordförande Kjell Asplund, läkare och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, anser att ökande kunskap runt om i världen nu bidrar att debatten intensifieras.
– Vi har nu en mångårig erfarenhet från ett antal länder och amerikanska delstater där dödshjälp har varit tillåten under lång tid.

Tillåtet i  många länder

Holland, Belgien och den amerikanska delstaten Oregon är några exempel. Men allt fler länder tillåter dödshjälp, exempelvis Kanada, likaså den australiensiska delstaten Victoria och alltfler amerikanska delstater.
– Syftet med rapporten är att med en översyn av kunskapsläget bidra till en mer faktabaserad debatt kring dödshjälp, säger Kjell Asplund och betonar att Smer inte har tagit ställning i själva sakfrågan.

20 års erfarenhet av dödshjälp

Det finns olika typer av dödshjälp men i debatten nämns ofta två varianter: Oregonmodellen och Beneluxmodellen.

Oregon

I USA-delstaten Oregon handlar det om personer där döden är förväntad inom sex månader. Cancer men också andra dödligt förlöpande sjukdomar, som ALS, är vanligast.

En person kan ansöka om att få ett läkemedel som man väljer att ta i en dödlig dos när man tycker att tiden är inne. Det kallas läkarassisterat självmord.

I Smer-rapporten Dödshjälp – En kunskapssammanställning finns fakta från 20 års erfarenheter av Oregonmodellen.

Benelux

I Beneluxmodellen – praktiserad i bland annat Holland och Belgien – talar man inte om förväntad överlevnadstid, utan om outhärdligt lidande som inte kan lindras på annat sätt. Också här är det oftast personer med cancer som fått dödshjälp.

Det är läkaren som tillför det dödande läkemedlet i dropp eller spruta. Ofta benämns denna form av dödshjälp som eutanasi.

I Oregonmodellen måste personen vara kapabel att fatta självständiga beslut, medan Beneluxmodellen accepterar förhandsdirektiv.

Dölj faktaruta

Kongressfråga

Dödshjälpsdebatten tog plats också på SPF Seniorernas kongress i juni 2017. Två motioner föreslog att SPF Seniorerna ska driva frågan om dödshjälp.
Kongressen besvarade motionerna med att förbundet fortsätter att följa samhällsdebatten innan man fattar beslut i frågan.
”SPF Seniorerna står för människors rätt till självbestämmande – genom hela livet. Men frågan om ett värdigt livsslut är svår och väcker många andra frågor”, skrev förbundsstyrelsen i sitt svar på motionerna.

Jan Arleij
Publicerad 2018-05-29
senioren-nr-4
Artikeln är hämtad ur Senioren nummer 4 / 2018. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Seniorerna och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas