Frågan om dödshjälp delar partierna
Nyheter
Staffan Danielsson, Gabriel Wikström, Barbro Westerholm, Chatrine Pålsson Ahglren.

Frågan om dödshjälp delar partierna

Det finns ett nätverk av riksdagspolitiker från sju partier som är för dödshjälp. Endast Kristdemokraterna säger unisont nej.

Jan Arleij
Publicerad 2018-05-29

Chatrine Pålsson Ahlgren, förbundsstyrelseledamot i SPF Seniorerna – men också mångårig riksdagsledamot för KD och ledamot i Smer – sa på ett seminarium om dödshjälp i Almedalen 2017 att fokus i debatten bör vara att den palliativa vården behöver bli bättre.
– Om det fanns en mer utbyggd, bra palliativ vård för alla i hela landet, skulle behovet bli mindre.

”Omyndigförklarad”

En av riksdagens få seniorer, Staffan Danielsson (C), hör till de mest aktiva i frågan.
– Jag kommer inte att ha något att säga till om då jag ska dö. Oavsett hur meningslös den sista tiden blir. Oavsett smärta. Då blir jag omyndigförklarad. Annars talas gärna om ”patientinflytande”. Men inte nu. Vårt lands oförmåga att hantera döden skrämmer mig, sa Staffan Danielsson i en interpellationsdebatt 2016 med dåvarande sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S).

Patientens eget önskemål vägleder i Sverige

Avbrytande av livsuppehållande behandling, exempelvis genom att man stänger av en respirator, är tillåtet i Sverige. Det kan vara på patientens eget önskemål – baserat på principen att man inte får behandla en patient mot hens vilja. Det kan också vara när behandlingen bedöms som meningslös och inte längre kan gagna patienten.

Dölj faktaruta

Mycket stark oro

Regeringen vill dock inte tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att ta ställning till om någon form av dödshjälp skulle kunna tillåtas i Sverige.
Legaliserad dödshjälp kan ändra hela fundamentet för hälso- och sjukvården och ändra en del av den principiella inriktningen, sa Gabriel Wikström.
– Vi har också stora patientgrupper, inte minst patienter som lider av svåra funktionshinder, som har uttryckt en mycket stark oro för att en riktning mot att öppna upp för dödshjälp inom hälso- och sjukvården skulle kunna leda till att patienter som inte alls egentligen har en önskan att nyttja dödshjälp känner sig tvingade att göra det därför att man inte vill ligga vare sig samhället eller sina nära anhöriga till last.

Vill se utredning

Barbro Westerholm är såväl riksdagsledamot (L) som ledamot i Statens medicinsk-etiska råd.
Hon menar att döden inte enbart eller i första hand är ett medicinskt problem. Gränsdragningen mellan liv och död och hur vi ser på döden är en kulturell och filosofisk fråga, och därför vill hon att riksdagen beslutar om en utredning.

20 års erfarenhet av dödshjälp

Det finns olika typer av dödshjälp men i debatten nämns ofta två varianter: Oregonmodellen och Beneluxmodellen.

Oregon

I USA-delstaten Oregon handlar det om personer där döden är förväntad inom sex månader. Cancer men också andra dödligt förlöpande sjukdomar, som ALS, är vanligast.

En person kan ansöka om att få ett läkemedel som man väljer att ta i en dödlig dos när man tycker att tiden är inne. Det kallas läkarassisterat självmord.

I Smer-rapporten Dödshjälp – En kunskapssammanställning finns fakta från 20 års erfarenheter av Oregonmodellen.

Benelux

I Beneluxmodellen – praktiserad i bland annat Holland och Belgien – talar man inte om förväntad överlevnadstid, utan om outhärdligt lidande som inte kan lindras på annat sätt. Också här är det oftast personer med cancer som fått dödshjälp.

Det är läkaren som tillför det dödande läkemedlet i dropp eller spruta. Ofta benämns denna form av dödshjälp som eutanasi.

I Oregonmodellen måste personen vara kapabel att fatta självständiga beslut, medan Beneluxmodellen accepterar förhandsdirektiv.

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2018-05-29
senioren-nr-4
Artikeln är hämtad ur Senioren nummer 4 / 2018. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Seniorerna och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas