”En kvart hos läkaren räcker inte”
Nyheter | Gabriel Wikström
Foto: Colourbox / Kristian Pohl

”En kvart hos läkaren räcker inte”

Sjukvårdminister Gabriel Wikström är säker på att hans satsning på jämlik hälsa leder till en bättre äldrevård. Men den konkreta politiken ligger förborgad i en rad utredningar och uppskjutna besked.

Publicerad 2015-03-25

Regeringen laddar sedan makttillträdet upp med ett nätverk av utredningar om äldrevården och omsorgen. Tre S-märkta ministrar har precis lämnat eller filar fortfarande på direktiven:

• Äldreminister Åsa Regnér tillsätter en Kvalitetskommission som ska ta fram en långsiktig nationell plan.
• Civilminister Ardalan Shekarabi utreder vinstens roll i välfärdsproduktionen inklusive Lovens roll i primärvården. Dessutom utser han i dagarna förhandlingspersoner som ska rita in Sverige i nya storregioner.
• Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström satsar på en Kommission för jämlik hälsa. På 20-30 år ska de påverkbara hälsoklyftorna slutas.

Många ord, direktiv och utredningar. Hinner regeringen komma till handling innan det är dags för val 2018?
– Ja, det är målet. Jag ser stora möjligheter till samverkan mellan utredningarna. Om fyra år kommer vi att ha ett större fokus på jämlik hälsa.

Varför lägger du tyngdpunkten där?
– För att det leder till en jämlik vård, och för att jämlikhet är en förutsättning för att människor ska få sina rättigheter och behov tillgodosedda. Jämlikhet är också ett medel att höja kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre.

På vilket sätt drabbar ohälsoklyftor äldre?
– Styrsystemen och organisationen i den svenska sjukvården premierar de som är resursstarka, som kan tala för sig och som har lättbotade åkommor. Äldre, kroniskt sjuka förfördelas i dagens system. Här finns stora ojämlikheter.

Kan du ge exempel?
– Systemet som kallas new public management medger ofta att man får träffa sin läkare en kvart. Det funkar jättebra om man är i 40-årsåldern och kommer in för en lättare åkomma, men om man är 75-plussare med kronisk sjukdom kan det ta nästan en kvart att komma in och sätta sig på själva britsen.
– Då blir det förstås inget bra möte mellan läkare och patient. Det här är någonting som såväl patienten som många som jobbar inom vården är missnöjda med och ser som ett stort problem.

Vad tänker du göra åt det?
– Civilministerns utredning ska titta på vilka styrsystem vi ska ha i välfärden efter new public management-filosofin som har dominerat de senaste två decennierna. Målet är att vi ska komma fram med förslag under mandatperioden. På kort sikt vill vi stimulera till att förbättra arbetsvillkoren genom att införa en professionsmiljard i syfte att frigöra tid för fler och bättre patientmöten.

Det måste också finnas läkare och sjuksköterskor med geriatrisk kompetens om det ska bli någon kvalitet för de äldre, eller hur?
– Ja, absolut.

Men här tycks alla parter i samhället vara överens om att bristerna är skriande.
– Ja, och problemet gäller också för andra områden som barnsjukvård och psykiatri.

Landsting och regioner har nu under 20 års tid inte har klarat av att utbilda tillräckligt. Dags för dig att agera?
– Ja, jag tycker att staten har ett ansvar i det här läget. Därför ska vi redan i år ta reda på det exakta behovet, på kort och lång sikt. Planen är att samla relevanta aktörer på området för att ta fastställa det och för att sen gå vidare med vad man behöver göra dels från landstingens sida men också från statens sida.

När fattar regeringen beslut om Socialstyrelsens föreskrifter om bemanning på landets särskilda boenden?
– Jag kan inte ge något datum idag. Bollen ligger hos Socialstyrelsen som behandlar remissynpunkterna. Medan de gör det är det svårt att säga när frågan hamnar på regeringens bord.

SPF Seniorerna vill se en huvudman i vården så att färre multisjuka äldre ska hamna mellan stolarna. Vad tycker du?
– En av nackdelarna med att gå över till en statlig huvudman är att det skulle kräva mycket tid och resurser. Jag är heller inte är övertygad om att staten är den bästa aktören när det gäller att bestämma över vården. Det är bättre att ha valda politiker som är specialiserade mot vården och som finns över hela landet. Det skapar både ett folkligt engagemang men det ger också en bredd i beslutsfattandet kring vården.

Så du är nöjd med hur det fungerar i dag?
– Nej, vi har för små landsting. Jag tror att vi behöver få igång diskussionen om storregioner igen. Alternativa samverkansmodeller mellan stat och landsting är också intressanta.

Ett annat sorgebarn i äldrevården gäller hur samhället nedprioriterar äldre med psykisk ohälsa. Din egen myndighet SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) sa nyligen att samhället inte ens lever upp till riksdagens etiska plattform. Kommer du att agera?
– Vi kommer det här året att jobba för större en långsiktighet och ett bredare helhetsperspektiv genom att vi precis har tillsatt en ny statlig psykiatrisamordnare. Vi vet att många problem som man kan uppleva finns i den specialiserade psykiatrin egentligen beror på att den första linjens psykiatri i primärvården saknas och att det också fattas ett förebyggande arbete. Det är främst inom äldreomsorgen och primärvården som man behöver göra förbättringar.

Riksdagen har sagt åt dig att inte röra LOV, den lag som tvingar landstingen att tillåta privata aktörer att starta vårdcentraler. Tänker du göra riksdagsmajoriteten, och många organisationer bland dem SPF Seniorerna, till viljes?
– Det är inte LOVen i sig som vi skulle röra i ett första skede. Det som regeringen aviserade var att vi ville avskaffa tvånget för alla landsting att vara tvungna att tillämpa LOV. En av anledningarna var att det funnits mycket kritik mot LOV, för att den inte alltid styr mot behoven utan att det blir en efterfrågestyrd vård, och det har missgynnat många äldre som kanske lider av kroniska sjukdomar.

Nej, alltså. Så hur tänker du gå vidare?
– Det finns olika alternativ. Ett av dem skulle kunna vara att lägga in frågan i en utredning.

En fråga om ålderismen i vården. Vad tycker du om att åldersgränser för screening av exempelvis bröstcancer kan variera med både fem och tio år beroende på vilket landsting man råkar bo i?
– Jag håller med dem som tycker att det är konstigt. Det visar på vikten av att man behöver en nationell samordning och man behöver ha en bredare samsyn över hela landet när det gäller just screening. Viktigt är att Socialstyrelsen ger tydliga rekommendationer och att det finns en bättre samordning för landstingen, exempelvis via Sveriges Kommuner och Landsting.

Till sist, hur ser du på pensionärsorganisationernas roll i samhället?
– Väldigt viktig. Man företräder en stor och hyfsat välorganiserad grupp. När pensionärsorganisationerna säger någonting så ger det en bra bild av vad en stor andel äldre tycker, och vilka behov äldre har.
– Jag tror att betydelsen av att pensionärsorganisationerna engagerar sig i vård- och omsorgsfrågor bara kommer att öka eftersom gruppen äldre kommer att växa och behoven bli större och annorlunda. Så för att vi ska kunna höja kvaliteten i hälso- och sjukvården är det helt nödvändigt att pensionärsorganisationerna finns med på olika sätt i dialogen om hur politiken ska utformas.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Fotnot: Intervjun gjordes innan regeringen gav besked om att frågan om LOV i primärvården ska utredas inom civilminister Ardalan Shekarabis (S) vinstutredning.

Tre korta

Det är bra att det också finns privat drivna hemtjänst-företag och äldreboenden?
Gabriel Wikström: Ja.

Sverige är – trots många förbättringsområden – världens bästa land att åldras i?
G W: Hittills tycker jag att det har varit ett väldigt bra land att åldras i.

Medelåldern i såväl regering som riksdag är den lägsta någonsin. Bra eller dåligt?
G W: Jag tycker att det är bra att unga nu får en bredare representation. Men vi skulle behöva ha fler äldre i riksdagen.

Ur Gabriel Wikströms CV

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister
Född 1985. Bor i Västerås. Ett barn.
2011-14 Förbundsordförande för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU)
2010–14 Ledamot i Västerås kommunfullmäktige
2005 Timvikarie på Centralskolan i Skinnskatteberg

Dölj faktaruta

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.