Äldre promenerar mer när de själva får utforma sina kvarter. Det visar ny forskning från Lunds universitet.
Att involvera äldre och personer med funktionsnedsättningar i förbättringsarbetet av gångmiljön i deras egna kvarter ger en varaktig positiv effekt, skriver universitet i ett presmeddelande.
Avhandlingen handlar om två stadsdelar i Kristianstad – ett med och ett utan brukarmedverkan i planeringen av gångmiljön.
Forskarna har följt och jämfört utvecklingen under tio års tid.
Effektivt för sköra
I stadsdelen med brukarmedverkan promenerade de äldre mer och deltog i fler aktiviteter jämfört med stadsdelen där arbetet med gatumiljön löpte på som vanligt.
– Glädjande nog gäller de positiva resultaten särskilt för de allra sköraste äldre och människor med omfattande funktionsnedsättningar, säger doktoranden Berglind Hallgrímsdóttir som lägger fram avhandlingen idag fredag den 3 juni.
Enkelt och billigt
Åtgärderna som de äldre själva föreslog var heller inte kostsamma, enligt avhandlingen.
Ofta har enkla åtgärder räckt långt. Det handlade bland annat om att jämna till trottoarer, fasa av kantstenar, sätta ut bänkar, separera fotgängare och cyklister, enkelrikta vissa gator och sänka hastigheten till 30 kilometer i timmen.
Systematik nödvändig
Men avhandlingen visar också att det inte räcker med punktinsatser för att den positiva effekten ska bestå, menar Berglind Hallgrímsdóttir.
– En kontinuerlig utvärdering av gångmiljöernas tillgänglighet behövs, där kommunernas trafikplanerare tar fasta på att integrera brukarna i det dagliga arbetet.
Med SPF Seniorerna
Avhandlingen läggs fram vid det tvärvetenskapliga åldrandeforskningscentret CASE, Lunds universitet.
CASE är en av de aktörer som tillsammans med SPF Seniorerna ägnar måndagen den 4 juli i Almedalen till en heldag om tillgänglighet.
