Fler hissar kan spara miljarder
Nyheter
Foto: Colourbox

Fler hissar kan spara miljarder

Samhället kan tjäna enorma belopp på att göra bostäder mer tillgängliga. Det hävdar SPF Seniorerna och Hissförbundet i en gemensam rapport som presenterades i början av november.

Publicerad 2015-11-04

Med hiss i flerbostadshuset kan äldre bo kvar betydligt längre än annars. Och genom att installera hissar öppnar man även för stora samhällsekonomiska vinster.
– Kommunernas besparing på minskat behov av vård och omsorg av äldre efter installation av hiss i ett genomsnittligt flerbostadshus är 1-1,6 miljoner per trappuppgång, konstaterar ekonomen Tomas Pousette som gjort rapporten ”Lönsamt med tillgängliga bostäder” på uppdrag av SPF Seniorerna och Hissförbundet.

Mer än en tredjedel saknar hiss

Det finns idag i Sverige cirka 900 000 lägenheter utan hiss, vilket är cirka 38 procent av det totala antalet lägenheter i flerbostadshus.
För samtliga flerbostadshus som saknar hiss ligger den totala besparingen mellan 76 och 124 miljarder, enligt rapportens beräkningar.

Resonemanget bygger på uträkningar som säger att om andelen 65-åringar och äldre med särskilt boende håller sig på samma nivå som den var 2014, så kommer antalet personer i särskilt boende att ha sitgit från dagens 81 000 personer till 141 000 år 2040.
– Om vi sedan antar att också kostnaden per person i särskilt boende är oförändrad på 2014 års nivå så kommer kommunernas kostnad för denna vårdform då att stiga från 63 miljarder i år till cirka 109 miljarder år 2040, summerar Tomas Pousette i rapporten.

Uppskjuten flytt sparar pengar

Det ökande antalet äldre talar alltså för att 60 000 fler kommer att behöva särskilt boende de närmaste 25 åren. Kan man genom ökad tillgänglighet skjuta upp flytten till särskilt boende med bara ett år blir den ekonomiska effekten minst sagt kraftfull.

Visserligen finns inga studier av hur länge äldre kan bo kvar när tillgängligheten förbättras, men SPF Seniorerna och Hissförbundet hänvisar i rapporten till en rad studier som försökt beräkna samband mellan ökad tillgänglighet och uppskjuten flytt till särskilt boende.

Rapporten pekar också på Mårten Lagergrens forskning från 2008 inom SNAC-projektet på Kungsholmen i Stockholm:

*Drygt en fjärdedel av dem som flyttade från ordinärt boende till särskilt boende hade svåra eller mycket svåra rörelsehinder.
* Av dem som flyttade från ordinärt till särskilt boende hade endast 45 procent en bostad som var tillgänglig för personer med svåra eller mycket svåra rörelsehinder.

”Det verkar således troligt att förbättrad tillgänglighet skulle kunna skjuta upp äldres flytt till särskilt boende”, summerar man i rapporten – men betonar samtidigt att ytterligare forskning behövs.

Föreslår investeringsstöd

Åtgärder för att öka tillgängligheten måste införas snarast, anser beställarna bakom rapporten. Antalet äldre som bor i flerbostadshus utan hiss har ökat med 100 000 personer de senaste tio åren.
Anledningen till att så litet görs, trots de gigantiska besparingar som skulle kunna vänta bakom hörnet, är enligt rapporten att det finns ”olika aktörer på intäktssidan och kostnadssidan”.
Besparingarna tillfaller kommunerna genom minskad efterfrågan på särskilt boende och hemtjänst, medan kostnaden för ny hiss ligger på fastighetsägaren.

Lösningen heter investeringsstöd. Staten skulle kunna subventionera fastighetsägarna för investeringar i ökad tillgänglighet, föreslår SPF Seniorerna och Hissförbundet.
Det är också vad regeringens utredare Ewa Samuelsson tryckte särskilt på när hon för ett par veckor sedan presenterade sin utredning ”Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer”.

Stödet ska enligt Ewa Samuelssons förslag – som nu ligger på regeringens bord för beredning – kunna uppgå till högst hälften av investeringskostnaden men maximalt med 650 000 kronor per hiss.

Ökar möjligheten till socialt liv

SPF Seniorernas och Hissförbundets rapport betonar också betydelsen av ökad livskvalitet för äldre.
”Möjligheten att kunna bo kvar i sin lägenhet och i sitt bostadsområde där man känner grannar och har vänner har ett värde”, skriver man.
”Ökad tillgänglighet bidrar sannolikt också till att de äldre i fastigheten vitaliseras genom möjlighet till fler kontakter med andra människor.”

Man pekar också på så kallade utvidgade besparingar av ökad tillgänglighet: behovet av hjälp av anhöriga minskar, det blir färre fallskador och kostnader för färdtjänst bör också kunna minska.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Hiss för en miljon

Enligt Hissförbundet är investeringskostnaden för en efterinstallation av en hiss ungefär en miljon kronor.

Hissen beräknas sedan ha en livslängd på cirka 25 år.

Förra året bodde cirka 81 000 personer i särskilt boende. Cirka 160 000 över 65 år hade hemtjänst.

Kommunernas kostnader för vård och omsorg om äldre uppgick till 109 miljarder, varav 63 miljarder gick till särskilt boende.

Kostnaden per person i särskilt boende är enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) cirka 548 000 kronor per år.

2014 fanns det cirka 2 343 000 lägenheter i flerbostadshus.

Knappt 20 procent av de som bor i flerbostadshus är 65-plussare.

Boverket uppskattade att det 2002 fanns 900 000 lägenheter i 75 000 trappuppgångar i flerbostadshus utan hiss.

En rapport från Socialstyrelsen 2007 beräknade att 272 000 65-plussare bodde i bostäder med bristande tillgänglighet.

Ewa Samuelssons pinfärska utredning från i år beräknar att antalet 65-plussare i flerbostadshus utan hiss nu är uppe i 375 000 personer.
Källa: SPF Seniorerna och Hissförbundet

Dölj faktaruta

Läs också
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.