När någon dör ska dödsboet utredas, förvaltas och skiftas. Nu visar Riksrevisionens granskning att regelverken är föråldrade. I vissa delar är de från 1700-talet och mycket svåra att förstå.
Dessutom saknar dödsbon tillräckligt skydd mot ohederliga aktörer, konstaterar Riksrevisionen som släppte sin granskningsrapport på tisdagen (7/10).
– Att först förlora en nära anhörig och sedan behöva ta ansvar för en komplex process som ibland rör stora tillgångar eller skulder kan vara överväldigande. Regeringen bör undersöka hur regelverken kan förbättras så att processen blir mer effektiv och säker, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen har granskat de statliga insatserna i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon.
Gamla regler
Den övergripande slutsatsen är att insatserna i stora delar visserligen är effektiva utifrån de regelverk som finns, men att regelverken i sig inte är tillräckliga för att dödsbon ska hanteras snabbt och smidigt och att alla berördas rättigheter tillgodoses.
Ett grundläggande problem är att systemet i stort sett bygger på att dödsbodelägarna – oftast anhöriga till den som dött – tar ansvar för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon.
Det är ibland svårt eftersom regelverken är gamla och inte anpassade till att samhället har förändrats, konstaterar Riksrevisionen. Det är till exempel inte möjligt att lämna in en bouppteckning digitalt.
Tillsyn uteblir
Kontroll och tillsyn av boutredningsmän som utsetts av tingsrätten förutsätter att dödsbodelägarna agerar, vilket de ofta saknar tillräckliga kunskaper för.
– Konsekvensen är att kontroll och tillsyn uteblir. Det innebär att det saknas samlad information om hur boutredningsmännen sköter sina uppdrag.
Tre brister
Granskningen visar också att:
• Skatteverkets handläggningstider för bouppteckningar har varit onödigt långa, vilket myndigheten borde ha åtgärdat tidigare
• Tingsrätterna saknar tillräcklig kunskap om hur dödsboet ser ut och boutredningsmännens specifika kompetenser när boutredningsmän förordnas
• Kammarkollegiets kontroll av gode mäns tidsredovisning är allt för begränsad.
Det är också vanligt att dödsbodelägarna anlitar någon att ta hand om dödsboet. Men dödsbon omfattas inte av konsumentlagstiftningen, trots att de oftast utgörs av privatpersoner utan expertkunskaper.
Riksrevisionen menar i rapporten att ”illasinnade eller okunniga aktörer kan orsaka betydande ekonomiska skador, och det finns små möjligheter att få saken prövad till en rimlig kostnad”.
– Enda sättet är att stämma tjänsteutövaren inför domstol utifrån en lag som skrevs på 1700-talet – med risk att förlora i rätten och behöva stå för motpartens rättegångskostnader. Den tröskeln är ganska hög, säger Tobias Hamfelt, projektledare för granskningen.
För att komma till rätta med situationen riktar Riksrevisionen en rad så kallade rekommendationer till regeringen, tingsrätterna, Skatteverket och Kammarkollegiet.
Några av kraven
Regeringen – rekommenderas att vidta åtgärder för att möjliggöra elektronisk inlämning av bouppteckningar.
Tingsrätterna – rekommenderas att alltid ta in den information som krävs för att kunna utse en boutredningsman med den kompetens och erfarenhet som dödsboet kräver.
Här är rapporten med alla krav på åtgärder.
