Nyheter | Vård

”Mer måste göras för att stoppa stroke”

- Vi vet mycket om hur vi kan förebygga stroke. Ändå sker alldeles för lite i praktiken.

Jan Arleij
Publicerad 2019-09-24

Det sa socialutskottets ordförande Acko Ankarberg Johansson (KD) till Senioren strax innan hon öppnade ett riksdagsseminarium i ämnet. Politiker, experter från Sverige och England och företrädare för patientorganisationer och läkemedelsbolag fanns på plats för att diskutera hur fler ska kunna upptäcka sitt förmaksflimmer och få behandling för detta.

Eget exempel

Acko Ankarberg Johansson berättade om hur hon drabbades av en stroke för ett år sedan.

– Jag har problem med en hjärntrötthet, kämpar med rehab och vet att jag kommer att vara tvungen att fortsätta hantera konsekvenser hela livet.

Kan stoppas

Det finns rader av robusta vetenskapliga bevis för att förmaksflimmer kan behandlas framgångsrikt med blodförtunnande medel, berättade experten Mårten Rosenqvist, professor i kardiologi vid Karolinska Institutet.

– Därför har vi i Sverige idag en mycket god utveckling när det gäller antalet personer som drabbas av en stroke. Färre insjuknar och alltfler strokefall förebyggs, trots en åldrande befolkning.

Stor utmaning

Ändå drabbades 25 800 personer i Sverige av en stroke bara under 2017, enligt Socialstyrelsens statistik.

Och med ökande medellivslängd stiger risken markant för att drabbas av förmaksflimmer och stroke. Med allt fler äldre i befolkningen står vården därmed inför en stor utmaning.

Dag Larsson.

– Regionernas finansiering av sjukvården ser extremt oroande ut. Om vi upptäcker fler med förmaksflimmer skulle vi också kunna hejda kostnader ganska dramatiskt, sa Dag Larsson (S), ledamot i riksdagens socialutskott.

– Sen måste vi förstå att vi sedan 2012 ser ökande folkhälsoklyftor i samhället. Ska vi komma åt det ena måste vi också få bukt med det andra, sa Dag Larsson.

Acko Ankerberg Johansson höll med:

– Att alla i Sverige inte ges samma chans till behandling berör mig illa. Fast vårdkontakt blir därför mycket viktigt. Rätt utformad kan den goda och nära vården ge oss chans att utveckla det här.

Civilsamhället

En idé som fördes fram under seminariet, men som Socialstyrelsen hittills har avstyrkt, är att införa ett screening-program.

Men det finns flera vägar att gå.

– Civilsamhället kan också göra mycket för att få fler att inse betydelsen av att få veta om man har förmaksflimmer eller inte, betonade såväl Inger Roos, ordförande i Riksförbundet HjärtLung, som Alexandra Charles som företräder 1,6- och 2,6-miljonerklubben.

Identifikation

På väg från seminariet fick Mårten Rosenqvist frågan om han ansåg att något nytt kommit fram under dagen.

– Kanske inte, vi har många fakta på bordet redan, men jag anar en ökande motivation hos ledande politiker att få vården att nå fler i befolkningen som går omkring med förmaksflimmer.

– Sen välkomnar jag att Acko Ankarberg Johansson öppet och enkelt berättar om hur hon själv har drabbats. Det har alltid effekt när vi får ansikten och personliga berättelser som gestaltar vad den här sjukdomen ställer till med.

 

Stor kostnad

Kvalitetsregistret Riksstroke uppskattar att varje första strokefall i genomsnitt kostar samhället cirka 800 000 kronor. Till det kommer mänskligt lidande och anhörigvård.

Stroke, eller slaganfall som det ibland kallades förr, är en av våra folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är dessutom den vanligaste kroppsliga orsaken till behov av långtidssjukvård.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning.

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2019-09-24
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.