Många trygghetslarm är otrygga
Nyheter | Falsk trygghet

Många trygghetslarm är otrygga

Allt fler äldre med omfattande vårdnadsbehov bor kvar i det egna hemmet. Men fortfarande är mer än hälften av alla larm analoga istället för digitala.

Jan Arleij
Publicerad 2016-05-31

Det utgör en allvarlig risk, eftersom analoga trygghetslarm i kombination med nya digitala kommunikationsnät innebär en risk för att larmsignalen faller bort och inte når fram till larmcentralen.

Det framgår av en ny rapport från Socialstyrelsen som visar att 99 000 av 207 000 trygghetslarm nu är digitala. Men 48 procent är för lågt för att målet att alla larm ska vara digitala senast i december 2016.

– Det är bekymmersamt att många kommuner är försenade, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen. Syftet med teknikskiftet är att öka säkerheten och tryggheten.

Teknik allt viktigare

Socialstyrelsens rapport som heter E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016 visar också att kommunernas användning av digital teknik för tillsyn och stöd inom hemtjänst och hemsjukvård har ökat under de senaste åren.

Några exempel ur rapporten:

• larmmattor, dörrlarm och rörelselarm (184 kommuner)
• vårdplanering via webbkamera (89 kommuner)
• mobila trygghetslarm med gps-lokalisering utanför hemmet (62 kommuner)
• kamera för nattillsyn inom hemtjänsten (55 kommuner)

Särskilda boenden

Vid särskilda boenden för äldre uppger majoriteten av kommunerna, 220 av 236 som svarat, att de använder larmmattor, dörrlarm eller rörelselarm.

2014 rapporterade Socialstyrelsen att var femte trygghetslarm inte nådde fram, just på grund av att analoga system krockade med digitala. Sedan dess har fler kommuner hunnit byta teknik, men långt ifrån tillräckligt. En kommun som inte har larm som fungerar bryter mot Socialtjänstlagen.

Jan Arleij
jan.arleij@senioren.se

En av fem svarar inte

Så här är läget i kommunerna, enligt Socialstyrelsens genomgång:

37 procent av kommunerna svarade i januari att de redan helt och hållet övergått till digitala trygghetslarm
• 33 procent räknar med att bli klara under 2016
• 9 procent planerar övergången ”under 2017” och 2 procent ”senare än 2017”
19 procent av kommunerna har valt att inte svara på frågan

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2016-05-31
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas