Nya perspektiv på fördomar mot äldre
Nyheter | Synsätt
Foto: Gettyimages

Nya perspektiv på fördomar mot äldre

Ålderism är ofta så vanlig att den inte ens syns. Men nu kan man få upp ögonen tack vare en ny antologi med några av landets främsta experter.

Jan Arleij
Publicerad 2021-02-12

Antologin ”Perspektiv på ålderism” består av 15 kapitel där forskare belyser ålderismens olika uttrycksformer och komplexitet.

Problemet med våra fördomar baserade på vilken ålder vi har undersöks på bredden och djupet.

Eller teoretiskt såväl som empiriskt, som redaktören Håkan Jönson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet och en av landets främsta experter på ålderism, säger till Senioren.

Håkan Jönson.

– Stereotypa föreställningar och negativ behandling av äldre finns dokumenterade sedan antik tid. Numera används begreppet ålderism, som alltså avser fördomar och diskriminering mot äldre, säger Håkan Jönson som har skrivit bokens inledningskapitel.

Något har hänt

Ett kapitel handlar om pandemin och hur den har förskjutit maktrelationer inom generationerna.
Forskarna Janicke Andersson, Gabriella Nilsson och Lisa Ekstam (docenter i sociologi, etnologi respektive arbetsterapi) har gjort en webbenkät och analyserat frisvaren.

– När seniorer har resonerat om sina familjeförhållanden framkommer förskjutningar i maktrelationer inom generationerna. Vuxna barn har fått rätt att hålla efter sina 75-åriga föräldrar, säger Håkan Jönson.

Mer än en siffra

Kravet som länge legat blytungt över landets 70-plussare att isolera sig speglar en ålderism.

– Det har hänt någonting under pandemin där kronologisk ålder har fått väldigt stor betydelse, säger Håkan Jönson. Det kan man vara fundersam över, för vi säger ju till exempel inte att överviktiga personer måste hålla sig inne.

Talessättet att ålder bara är en siffra stämmer inte längre, menar han.

– Det visar sig inte bara vara en siffra. 70-plussarna har fått omdefiniera sig själva som sköra riskpersoner.

Tove Harnett.

En annan forskare från Socialhögskolan i Lund, Tove Harnett som är docent i socialt arbete, diskuterar specifikt hur just åldersgränser kan spegla ålderism.

Ett exempel är mammografiundersökningar som erbjuds upp till 74 år. Därefter uppstår en ovilja från samhället, ett antagande att man inte är värd insatsen från och med 75-årsdagen.

Äldres egen syn

Fredrik Snellman (universitetslektor med inriktning mot ålderism och vardaglig åldersdiskriminering) analyserar begreppet ålderism mer teoretiskt, men tar också fatt i frågan om hur äldre själva ser på ålder.

– Ungefär hälften av de han intervjuat menade att man var yngre än sin ålder. Det i sig kan säga något om synen på ålder, eller hur? Det finns en inbyggd ålderism också i äldre personers sätt att resonera, säger Håkan Jönson.

Felsyn om sexualitet

Ett annat kapitel av Torbjörn Bildtgård (docent i sociologi och lektor i socialt arbete) och Peter Öberg (professor i socialt arbete) handlar om så kallad ålderistisk erotofobi. Det förklarar föreställningar om att äldre inte skulle ha någon sexualitet, säger Håkan Jönson.

– När sexuallivet minskar så har det oftare att göra med att man har levt länge ihop, snarare är man har blivit gammal, men risken är rätt stor att man blandar samman det där. Samtidigt finns många mycket gamla som menar att ett sexualliv är det som kröner en relation.

En annan form av vanlig uteslutning behandlas under ett mer ovanligt begrepp – dementism. Här handlar det om hur uteslutningen av personer med demens ofta går till.

Drabbar även yngre

Begreppet ålderism definieras som något som handlar om ålder över hela livsloppet. Alltså att även yngre drabbas.

– I Europabarometern som gjordes 2008 frågade man människor om man hade blivit illa behandlad på grund av sin ålder eller mött fördomar. Det intressanta resultatet är att det var de yngsta som i högst grad sa att det var så, också i Sverige, berättar Håkan Jönson.

– I Grekland däremot gick det upp kraftigt bland de äldre. Jag tror att det har att göra med förväntningar. Är man äldre i Grekland så förväntar man sig vördnad, och när man inte får det så känner man sig jättebesviken.

Forskarna berättar

Fredagen den 19 februari 15.00 presenterar de medverkande författarna bokens kapitel för alla intresserade.

Plats: Online via Zoom

Dölj faktaruta

Det skulle kunna vara på det sättet, eftersom de kulturerna är mer traditionella på det sättet, fortsätter Håkan Jönson, vars slutsats kan få en att rysa till.

– I Sverige kanske man inte förväntar sig särskilt mycket. Det i sig skulle kunna vara ett tecken på att vi lever med ett slags institutionaliserad ålderism. Man ser den inte.

Finns på nätet

Antologin finns publicerad på nätet sedan 27 januari. Den kommer att tryckas upp så småningom, men i ett mindre antal exemplar, uppger Lunds universitet till Senioren.

Antologin är publicerad i form av så kallad open access och kan därmed fritt laddas ner av vem som helst.

Läs mer här

Här hittar du antologin, som är utgiven av Lunds universitet och skriven på svenska.

Dölj faktaruta

– Det finns mycket intressant att hämta i antologin. En hel del kan säkert komma till användning för oss i SPF Seniorerna när politiska program ska utvecklas och uppdateras, säger Gösta Bucht, SPF Seniorernas sakkunnige i vård- och omsorgsfrågor.

Jan Arleij
Publicerad 2021-02-12
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas