Över hälften saknar digital brevlåda

Det är så smidigt, tycker många. Det är så krångligt, tycker andra – särskilt seniorer. Och mer än hälften av 76-plussare saknar digital brevlåda helt. Men måste man verkligen ha en sån då? Nej, man kan avstå med gott samvete, anser internetexperten.

Att få sin post i en digital brevlåda, främst Kivra, blir allt vanligare i Sverige. 85 procent av 18-64-åringarna har en digital brevlåda. Med stigande ålder sjunker siffrorna. 71 procent av 65-75-åringarna och 43 procent av 76-plussarna har digital brevlåda. Det visar Internetstiftelsens färska rapport Svenskarna och internet 2026.

– Den stora skillnaden mellan yngre och äldre – som vi sett under alla år – är att om man börjat med digitala tjänster i jobbet innan man går i pension, då tar man med sig digitala vanor och har lättare att bygga på dem senare i livet. Medan den som gått i pension utan att ha jobbat digitalt måste lära sig mycket på egen hand som pensionär, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Och då är motståndet större, vägen längre, skepticismen större.

De flesta är positiva

Generellt är svenskarna positiva till digitala brevlådor. 92 procent av användarna i alla åldersgrupper tycker att de underlättar. En klar majoritet av seniorerna tycker detsamma (se detaljerad statistik i rutan nedan). Smidigare än papper, tycker många.

”Jag behöver inte fundera över om det försvunnit något med den vanliga/gamla postgången. Man får en notis när man får något och då åtgärdar man det med en gång och man slipper alla papper” säger en 69-årig man som deltagit i undersökningen.

”Snabbare hantering. Säkrare än papperspost som kan försvinna på vägen eller på köksbordet. Fungerar oberoende om jag bor i lägenheten i Västerås eller i fritidshuset” anser en 84-årig man.

”Lättåtkomlig post både på mobilen och datorn. Det blir inget spill av papper” säger en 90-årig kvinna.

– Det positiva med digitala brevlådor när man är äldre är ju att man får sin post även om man är ute på resa eller i sommarstugan, vilket många tycker är smidigt, säger Måns Jonasson.

Krångligt med teknik

Men åsikterna går isär. Nästan var femte pensionerad användare tycker att den digitala brevlådan försvårar. Bland 76-plussare är det var fjärde. Dubbelt så många kvinnor som män tycker att det krånglar till det. Tekniken är en orsak. Det ska loggas in och den digitala vyn ger inte samma överblick som att ha papper i en pärm.
Många är också oroliga över att missa viktig post som kommer digitalt.

”Känns som en omväg i stället för direktmail. Man måste bevaka jämt, jämt, jämt. Brevlådan på tomten behöver jag bara titta i en gång om dagen” säger en 92-årig man som deltagit i undersökningen.

– Många är vana att få sina räkningar på papper och så betalar man dem när man fått sin pension. Plötsligt ska man också komma ihåg att logga in på Kivra, trycka på knappar, ha bank-id. Det är många nya steg. Och det är en oroskänsla – en grej till att hålla koll på, säger Måns Jonasson.

Ja, oron kring att missa något kan skapa stress bland användarna. Många är rädda för att missa viktig post. ”Ingen tycks kunna fixa att jag måste gå in jämt för att se om jag fått räkning eller läkartid. Vill inte missa att betala eller missa ett läkarbesök” säger en 67-årig kvinna.

Väljer bort digital brevlåda

Ytterligare en faktor för äldre är synen och motoriken. ”Man ska kolla på den lilla telefonskärmen och där ser mina gamla ögon inte tillräckligt bra, det är bättre med brev på papper” säger en 71-årig kvinna i undersökningen.

Är man gammal och tycker att det är för krångligt, och kanske har svårt med syn och motorik – då kan man avstå, tycker Måns Jonasson.
Många seniorer gör just det – skippar digital brevlåda. 57 procent av 76-plussarna och 29 procent av 65-75-åringarna använder det inte. Och det är inget att skämmas över.
– Absolut inte! Det ska man ha respekt för. Man kan avstå. Jag betalar själv räkningar på Kivra och tycker inte att det är särskilt smidigt. Jag föredrar nästan papper. Tekniken är inte alltid lätt och just den här tekniken är framtagen för att göra det lättare och billigare för myndigheter och företag att skicka post – inte lättare för den som ska använda den, säger han och fortsätter:
– Kivra kan man välja bort så länge om upplever det som för svårt. Däremot finns det goda argument för att skaffa bank-id eftersom allt fler samhällsfunktioner kräver det.

Sköt bank-id själv

Måns Jonassons råd är att alltså att skaffa bank-id om du inte har det. Om det är krångligt eller känns osäkert är rådet att be någon anhörig vara närvarande när du använder det.
– Man ska inte låta någon anhörig eller någon annan sköta bank-id – det få man inte. Däremot kan man be någon nära anhörig vara med och se till att man gör rätt.