”Pensionssystemet ett löftesbrott mot pensionärerna”
Nyheter | Almedalen
KG Scherman tv, och Staxäng th. Foto: Jan Arleij

”Pensionssystemet ett löftesbrott mot pensionärerna”

De närvarande politikerna lovade ingenting konkret under SPFs fullsatta seminarium om pensionssystemet på måndagen.

Publicerad 2014-06-30

SPFs nyss avgångne förbundsordförande Karl Erik Olsson inledde seminariet med att teckna den lika enkla som för pensionärsrörelsen oacceptabla bakgrunden:

– Pensionssystemet är stabilt för staten men instabilt för pensionärerna. Dessutom har pensionärernas pensioner minskat med 2,5 procent samtidigt som löntagarnas löner har ökat med 15 procent.

– När systemet infördes sa politikerna att systemet var stabilt och att pensionerna skulle utvecklas i takt med lönerna. Så blev det inte och därför måste man konstatera att det som har skett är ett löftesbrott, fortsatte Karl Erik Olsson.

Ingen av pensionsgruppens två närvarande politiker – Tomas Eneroth (S) och Lars-Arne Staxäng (M) invände mot detta svar på seminariets grundfråga, om det nya pensionssystemet blev som det var tänkt.

Intill dem stod Miljöpartiets Gunvor G Ericsson. Hon poängterade att partiet fortfarande vill vara med i Pensionsgruppen, som idag styrs av regeringspartierna och Socialdemokraterna.

– Vi har ansökt om att få vara med men bemötts med svar som att vår fråga är fel ställd, sa Gunvor G Ericsson.

Eneroth och Staxäng välkomnade dock MP, och andra partier, att bredda Pensionsgruppen.

– Men ni släpper bara in andra partier i er grupp om de tycker som ni gör, dundrade KG Scherman. Det är en alldeles orimlig hållning som ni måste ompröva snarast.

Lars-Arne Staxäng konstaterade att debatten om pensionssystemet har ”exploderat” under de senaste åren. Tomas Eneroth berömde pensionärsorganisationerna för att ha satt frågan om Premiepensionssystemets avigsidor i debattens centrum.

– Men lova då, Tomas Eneroth, om ni vinner valet att ni avskaffar PPM! krävde KG Scherman.

– Vi vill att en del av PPM-avgiften ska gå till inkomstpensionssystemet, svarade Tomas Eneroth. Men hur stor del vill vi komma fram till tillsammans med de andra partierna i pensionsgruppen.

Några konkreta utspel levererades inte av politikerna. Däremot kan man konstatera att Lars-Arne Staxäng allt tydligare markerar att avgiftshöjningar som innebär kostnadshöjningar för arbetsgivarna inte är rätt väg att gå.

– Om det finns möjligheter för arbetsmarknadens parter att hitta överenskommelser kopplade till tjänstepensionsdelarna i pensionssystemet så är det bra. Men vi måste vara klara över att färre jobb innebär press nedåt på pensionerna.

För ett år sedan, på SPFs seminarium om pensioner i Almedalen, öppnade Staxäng för att höja avgifterna till systemet.

– Men jag har blivit alltmer övertygad om det inte är bra. En undersökning som riksdagens utredningstjänst nyligen gjort visar att om Sverige inte fått fram de 250 000 nya jobb som kommit sedan 2006 så hade de lägsta pensionerna varit ytterligare 1 000 kronor lägre, sa Lars-Arne Staxäng till veteranen.se efter seminariet.

På ett par punkter visade Staxäng grundlig självkritik.

Dels när SPFs förra förbundsstyrelseledamot Bengt Lidström i en publikfråga konstaterade att skillnaden i pension för en person som arbetet att långt yrkesliv och för en garantipensionär som inte har jobbat alls ofta kan vara försvinnande liten.

Dels när Karl Erik Olsson konstaterade att pensionssystemet inte dras med en broms så mycket som med en back, pensionerna sänks ju:

– Det är rätt att pensionerna har sjunkit de sista åren, och det är en huvudvärk för oss i pensionsgruppen och i regeringen.  Bromsen skulle ha slagit in vid extraordinära tillfällen – inte att det skulle slå till tre gånger på fem år.

Emellertid ville ingen av de tre politikerna ta bort bromsen.

KG Scherman höll med om att det bör finnas en koppling mellan pensionernas nivåer och konjunkturens utveckling.

– Man behöver inte ha en broms som i Sverige. Man kan göra som i Kanada, där man kombinerar med höjda avgifter.

SPF valde att ta in perspektiv från en representant för den yngre generationen i panelen, nämligen Johannes Danielsson, ordförande i SACOs studentråd med 100 000 medlemmar.

– Att intresset för pensionssystemet är svagt bland våra medlemmar har att göra med att debatten idag är ganska teknisk nivå och på dessa barrikader finns liksom inga slagord som fungerar. Dessutom ligger pensionen långt fram för våra medlemmar, konstaterade Johannes Danielsson.

– Men vi försöker lyfta frågan med ett ungt perspektiv, sa Danielsson som inte ansåg det vara korrekt att utmåla pensionärsorganisationernas kritik mot systemet som en generationsstrid.

– En annan sak som slår mig är det märkliga i att systemet har en broms för utbetalningar i form av pensioner, men ingen mekanism för att automatiskt förstärka inkomsterna till pensionssystemet.

Sammanfattningsvis: De närvarande partiernas företrädare slöt upp bakom bromsen. Inte heller vill man höja avgifterna.

Lika överens var man om att antalet arbetade timmar är det som betalar pensionerna.

Frågan om hur pensionerna ska säkras och höjas i takt med lönerna – som pensionssystemet från början var tänkt – kokade därmed ner till den centrala, allmänpolitiska debatten om vilket parti och vilket block som har den effektivaste jobbpolitiken.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas