Så länge orkar vi arbeta
Foto: Getty Images
Nyheter | Arbetsliv

Så länge orkar vi arbeta

Under 2021 var pensionsåldern i Sverige i genomsnitt 64,9 år. Det är något lägre än 2020, visar Pensionsmyndigheten i en ny rapport.

Jan Arleij
Publicerad 2022-05-11

Snickare går i pension tidigast och IT-arkitekter senast bland de yrken som är vanligast bland män.

För de yrken som är vanligast bland kvinnor gäller att vårdbiträden går i pension tidigast och organisationsutvecklare senast.

Rapporten ”Pensionsåldrar och arbetslivets längd” konstaterar att vi nu lever nästan tre år längre än när dagens pensionssystem infördes på 90-talet.

– Samtidigt har den genomsnittliga pensionsåldern varit i stort sett konstant. Det innebär att den totala pensionssumman måste fördelas på fler år än tidigare, vilket ger en lägre pension per månad, säger Robin Fondberg, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Viktigt val

Ett års extra arbete efter 65 års ålder ger mellan 1 400 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut.

– Att ta ut pensionen senare är därmed ett av de viktigaste val vi som individer kan göra för att höja vår egen pension, säger Robin Fondberg.

Stora skillnader

Bland de tio vanligaste yrkena för kvinnor är skillnaden i pensionsålder 1,3 år.

Vårdbiträden har lägst genomsnittlig pensioneringsålder och organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister har högst pensionsålder.

Bland de tio vanligaste yrkena för män går snickare, murare och anläggningsarbetare i genomsnitt i pension tidigast. IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare har jämförelsevis den högsta pensionsåldern. Skillnaden mellan de två grupperna är 1,1 år.

De två yrken som sticker ut mest och har högst medelpensioneringsålder 2021 är universitets- och högskolelärare (66,9 år för kvinnor och 67,0 år för män) samt läkare (66,8 år för kvinnor och 66,5 år för män).

I torsdag (28/4) kom Arbetsmiljöverkets rapport som visar att tolv procent i åldrarna 50-64 år uppger att de inte kommer att orka jobba till pensionen. Ökande stress, tunga lyft och osäkra villkor är några av orsakerna.

Rapporten har jämfört branscher: andelen äldre som inte kommer jobba till pensionen är störst inom utbildning, vård och omsorg samt inom byggbranschen – 15 procent för respektive bransch.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet (27/4) skriver förbundsordförandena Johan Lindholm, Byggnads, och Malin Ragnegård, Kommunal, att man inte kommer att ”acceptera en höjd pensionsålder med mindre än rejäla förändringar i pensionssystemet”.

– Trots att våra fackförbund verkar i olika branscher, delar vi bilden av hur en höjd pensionsålder kommer att påverka våra medlemmar. Oavsett om vi besöker en byggarbetsplats i Stockholm eller ett äldreboende i Norrlands inland märker vi att pensionsfrågan ständigt är närvarande. Framför allt möter vi en stor oro bland medlemmarna, som inte förstår hur de ska orka arbeta till pension och hur de ska klara ekonomin när de blir pensionärer, skriver Lindholm och Ragnegård.

Räkna arbetade år

De föreslår också en särskild uppräkning av den allmänna pensionen utifrån arbetade år.

– Det är inte rimligt att begära att medlemmar, som kanske arbetat i kroppsligt och psykiskt tunga yrken i över 40 år, ska förlänga sina arbetsliv hur långt som helst.

Jan Arleij
Publicerad 2022-05-11

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas