Boende | SPF Seniorerna | Boende

”Sluta bygga miljonärs-program”

Alla tycks överens – nu måste det göras något åt den svenska bostadskrisen. SPF Seniorernas nye sakkunnige Fredrik von Platen är laddad för att seniorers bostadsfrågor inte marginaliseras.

Jan Arleij
Publicerad 2015-06-11

Han är rustad till tänderna med kunskaper och erfarenheter. Arkitekt i 50 år, ställföreträdande generaldirektör på Boverket i 15.

Ordförande och en av initiativtagarna till omtalade Karlskronas seniorhusförening som bildades 2004 och till ”Handbok för seniorboende”, av många betraktad som ”bibel” i ämnet hur man skapar ett seniorboende på den egna orten.
Fredrik von Platen förenar en lugn och ödmjuk framtoning med debattlust präglad av lika skarp som orädd självkritik, exempelvis av ”min egen ineffektiva byggsektor”.
Det blir ofta både hårdkokta och innehållsmättade oneliners när von Platen går igång.
– Under mina första år som arkitekt byggde vi ett miljonprogram och löste bostadskrisen den gången. Nu bygger vi ett miljonärsprogram och förvärrar situationen på bostadsmarknaden, säger han stillsamt men med något blixtrande i blicken.
Nu vill 77-åringen få avsättning för sina kunskaper och sitt engagemang genom att bli SPF Seniorernas sakkunnige i bostadsfrågor.
– Min utbildning, yrkeserfarenhet och livet överhuvudtaget har gett mig så mycket. Nu vill jag gärna bjuda tillbaka.

Vad kan du göra för skillnad? Vad vill du uppnå?
– Jag vill att våra medlemmar, speciellt de jättestora kullar som är födda på 1940-talet, ska inse att det kommer att bli ont om resurser i samhället när de kräver den omvårdnad som vi idag tar för självklar. Då måste de bo så till att de kan ta hand om sig själva eller ta emot hemsjukvård. En lösning kan vara att vi går samman och talar om hur vi vill ha det. Kanske kan vi också bygga själva medan vi har kraft till det genom att bilda gemenskaper.

Vad bör regeringen göra för att påverka utvecklingen i rätt riktning?
– Återinföra investeringsstödet till trygghets- och seniorbostäder, som upphörde 2014. Stödet visade sig ge god utväxling när väl kommuner och andra byggherrar förstod hur det funkade. Bostadstillägget måste också höjas med tanke på hur dyrt det har blivit att bo i nya eller ombyggda hus.

Vad bör SPF Seniorerna göra för att påverka regeringen?
– Debattera sakligt och konstruktivt. Vi seniorer ska inte bara kräva och kverulera utan också komma med konstruktiva lösningar.
Hur då?
– Om man kommer åt, ska man viska i styrandes öron både i stat och kommun hur vi vill att det ska fungera. Då händer det att dina idéer blir deras. Det är ofta väl så effektivt som att stå på debattens barrikader.

Kan du konkretisera det där?
– Vi ska lyfta fram lyckade projekt där seniorer drivit på och fått fram trygghetsbostäder. Det finns ju redan många exempel från Karlskrona, Örebro, Gävle och upp till Piteå. Sådana framgångar bör vi framhålla som förebilder. Vi kan också bryta ner offentlig statistik, demografi, ekonomiska fakta och så vidare på ett sätt så att det blir begripligt.

Mycket av det där måste ske ute i kommunerna?
– Ja, vi behöver tipsa politiken lokalt om möjliga lösningar. Ett sätt för SPF Seniorerna att göra det är att vara aktiva i kommunala pensionärsråd, exempelvis genom att se till att bostadsförsörjningsprogram tas fram. Bra sådana program är inte bara något för äldrenämnden utan hela samhällsplaneringsapparaten i en kommun ska engageras. Programarbetet ska ledas av kommunstyrelsen, tycker jag.

Det sägs ibland att 75-åringarna vill bo kvar i sin gamla bostad, medan 85-åringarna önskar att de hade flyttat när de var 75. Varför har vi så svårt att flytta i tid?
– Ett svar är att så länge vi är friska märker vi inte de hinder som nästan blir till berg när krämporna kommer. Två trappsteg i porten till ett flerfamiljshus kan bli förödande om man ska lyfta rollatorn och har svaga handleder. 20 trappsteg för att ta sig upp en våning i villan eller bostadshuset är en mardröm för en hjärtsjuk, även om benen bär. När vi har chansen måste vi berätta bra historier för varandra om hur lyckat det var att vi flyttade i tid, men utan att förglömma att det kostade på när vi väl bestämde oss.
Hur ska vi då förmås att flytta i tid?
– Det måste finnas något attraktivt att flytta till, och här brister det som bekant. Om vi förhoppningsvis snart börjar bygga 50 000 bostäder per år så bör kanske 15 procent vara sådana att seniorer känner sig attraherade att flytta in i dem.

50 000 bostäder per år… vilken är den enskilt viktigaste åtgärden för att få upp den ansenliga farten på byggandet?
– Lägre bostadspriser genom att åstadkomma högre effektivitet i alla led i byggprocessen. Byggandet måste få en industriell inriktning och en gärna internationell konkurrens, som i alla andra branscher. Vi måste få bort alla de som skor sig under byggprocessen utan att göra någon nytta. Det är detsamma som slöseri.

Så hur kommer du att driva debatten?
– Eftersom vi seniorer behöver flytta till det nyaste och mest tillgängliga beståndet så blir boendekostnaderna den viktigaste frågan. Det kommer vi att lyfta under politikerveckan i Almedalen i sommar. Det skulle vara intressant om vi kunde få fram en kostnads- och intäktsanalys av vad alla skulle kunna vinna på att ett bra boende för seniorer blir verklighet. Om vi seniorer börjar flytta till sådant som passar oss sätter det igång flyttkedjor som är bra för ungdomar och barnfamiljer.

Då menar du värdet av att få igång en så kallad flyttkedja?
– Ja, har man råd att flytta till något nytt så lämnar man ju någon annan bostad till något hushåll som i sin tur lämnar något annat. Uppemot 60 procent av pensionärshushållen bor i egna hem. När en senior i Sverige flyttar till ett senior- eller trygghetsboende säljer de därför ofta ett radhus eller en villa. Det visar sig att till dessa flyttar sedan i uppemot 60 procent av fallen en ung familj. Det är en mycket stark och värdefull länk i en flyttkedja.
Du sitter också med som expert i regeringens utredning ”En förbättrad bostadssituation för äldre” som blir klar i höst. Vad kommer den att föreslå?
– Jag tror att den kommer att kunna tala om att inte alla äldre kommer att klara sig på den tuffa bostadsmarknaden, men att situationen ser olika ut på olika ställen och samhällstyper i landet. Den kommer också att visa på många olika bostadsformer som kan vara lämpliga för seniorer. Utredningen kan också peka på oförutsedda effekter för seniorer av beslut i regering och riksdag.

Text: Jan Arleij
jan.arleil@veteranen.se
Foto: Patrick Sörquist

Sakkunnig

Fredrik von Platen

Bor: I Karlskrona i bostadsrätt, tre rum och kök. Huset är utrustat med en gemensamhetslokal som fungerar som ett dagrum med tidningar i en läshörna. Den kan möbleras om till festlokal eller samlingslokal. Huset har kommit till efter ett första initiativ från Karlskrona Seniorhusförening som bildades 2004.
Familj: Gift med Barbro, också arkitekt, f.d. länsarkitekt och länsbostadsdirektör. Två barn, fem barnbarn.
Ur CV:n: Arkitekt SAR/MSA, numera senior advisor, var planchef i Kalmar kommun 1976-1988, har varit ordförande för Sveriges stadsarkitekter, var ställföreträdande generaldirektör för Boverket 1988-2003, medverkat i ett flertal statliga utredningar och delegationer, exempelvis Kretsloppsdelegationen 1993-1999, Byggkostnadsutredningen, sakkunnig och expert i några PBL-utredningar på 1990-talet.
Oväntad talang: Vinskribent sedan 25 år.

Dölj faktaruta

Jan Arleij
Publicerad 2015-06-11
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.