Ekonomi & juridik | Val 2014 | Ekonomi

”Det är inte kunderna som efterfrågar mobilbetalning”

I en demokrati som är socialt medveten måste det finnas möjligheter för alla. I princip överlever du inte om du inte kan genomföra en legal betalning, säger forskaren Niklas Arvidsson.

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2014-04-02

Niklas Arvidsson forskar om betalsystem vid KTH. Han säger att 67 procent av alla tillfrågade anser att kontanter är en mänsklig rättighet. Samtidigt säger de att de använder kontanter mycket sällan.

– Även om man inte använder kontanter finns det en stark emotionell koppling till kontanter. De står för riket Sverige och symboler på sedlarna speglar de svenska värdena, säger han.
Mängden kontanter i omlopp sjunker snabbt. Utvecklingen beror delvis på konsumenterna själva, men snabbas sannolikt på av faktorer som det pågående sedelbytet och det faktum att det blivit krångligare att använda kontanter. Demografin påverkar också.
– Unga kan få kort från cirka 13 års ålder. De använder inte kontanter, och har inte blivit inlärda på kontanter.
Riksbanken lägger sig inte i, utan låter marknaden avgöra vilka betalningsmetoder som används. Kontanter finns så länge konsumenter och handel vill ha dem. Även om Sverige ligger långt fram, dröjer det innan kontanterna försvinner.
De mobila lösningarna dras fortfarande med problem. Tjänsten Swish, som kan skicka pengar mellan telefoner, ska kosta pengar, men bankerna har ännu inte vågat ta betalt för den.

Är lösningarna mer inriktade på företag?
– Det kan man säga. Det är inte konsumenterna som efterfrågar de här nya tjänsterna. Många är nöjda med kontanter, och de flesta andra tycker att kortbetalningar fungerar väldigt bra.
Vad är den största fördelen om kontanter försvinner?
– Jag tror att det har att göra med rånrisken inom handeln. Det tror jag är den mest uppenbara fördelen. I gengäld ökar den elektroniska brottsligheten.
Vad är den största nackdelen?
– Det är nog att det än idag inte finns något bra substitut för alla olika typer av betalsituationer eller alla typer av betalare. Skulle kontanterna försvinna för snabbt uppstår ett stort problem.
Kanske kan tydligare displayer och knappar på kortläsarna få fler att betala med kort. Det talas också om möjligheten att göra mindre kortköp utan kod.
Oavsett vilket så är det viktigt att man tar hänsyn till allas möjligheter, menar Niklas Arvidsson. Att kunna göra betalningar är en slags mänsklig rättighet.
– I en demokrati som är socialt medveten måste det finnas möjligheter för alla. I princip överlever du inte om du inte kan genomföra en legal betalning.
Vad tror du om kontanternas framtid?
– Lever de nya sedlarna lika länge som de gamla kommer vi att ha kontanter minst till 2045. En tid innan, kring 2030, tror jag att man kommer till en politisk beslutspunkt där man kan bestämma att vi upphör med kontanter. Det förutsätter dock att vi har den svenska kronan kvar så att vi fortfarande äger frågan.

Rätt till kontanter

Landsting måste ta emot kontanter

Landstinget Kronoberg bröt mot lagen när de slutade ta emot kontant betalning, beslutade förvaltningsrätten i Växjö i december 2013.
Kammarrätten i Sundsvall har slagit fast att landstinget i Jämtland bryter mot lagen om de inte tar emot kontanter.
Domarna har använts för att hindra Kalmar läns landsting från att sluta ta emot kontanter.
Frågan har också väckts om domarna kan användas för att tvinga länstrafiken att acceptera kontanter.

Så säger lagen
Svea Hovrätt skriver i en dom: Enligt 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel. I förarbetena till lagen anges att detta innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop. 1986/87:143 s. 64).
Rätten att betala med kontanter kan dock kringgås genom ett avtal mellan säljare och köpare.
I praktiken räcker det med att man sätter upp en skylt med texten »Inga kontanter« för att kundens rätt att betala kontant ska upphöra.

Dölj faktaruta

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2014-04-02
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas