Jobba till 69 – uträknad vid 55?
Jobba
Foto Colourbox

Jobba till 69 – uträknad vid 55?

Politikerna vill att vi ska jobba till 69 år. Men när Veteranen frågar 600 företagare skulle en majoritet välja att anställa en yngre person framför någon som fyllt 55 år.

Publicerad 2011-04-13

Pensionsavgångarna är för stora för att vi ska kunna behålla dagens nivåer i välfärdssystemen. Regeringens lösning är bland annat att fler människor ska arbeta längre i livet. I årets första partiledardebatt sa statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att regeringen försöker uppmuntra till arbete under hela livet.

Paradoxalt
Regeringens politik är paradoxal. Samtidigt som man vill att fler äldre ska stanna kvar i yrkeslivet får arbetsgivare i princip särbehandla äldre om de anser att det är nödvändigt. Detta trots att ålder är en diskrimineringsgrund i den nya diskrimineringslagen.

I Veteranens nya Skopundersökning säger företagsledarna att de är positiva till äldre arbetskraft. 60 procent av företagarna med en till nio anställda tycker det vore bra om du får rätt att jobba längre, och 47 procent i de större företagen instämmer. Tre av fyra tycker det är bra om man får jobba till 69 år.

Bilden skaver
Sedan början bilden skava. 66 procent av samma företagsledare säger att de hellre tar in en yngre än äldre kollega, trots likvärdig kompetens. Bara en av fem skulle helst nyanställa personer över 55 år. Små företag är mer benägna att nyanställa äldre (22 procent) mot bara 8 procent av företagen med minst 50 anställda.

Nya siffror visar att många 55-plussare inte lyckas ta sig tillbaka till arbetsmarknaden då de blivit arbetslösa. För personer som är 55-59 år ligger siffran på 38,9 procent. För 60-64-åringar ser det ännu sämre ut. Här fastnar 44,3 procent i långtidsarbetslöshet. Genomsnittet för samtliga åldersgrupper är 29,5 procent.

Där politikerna hävdar att vi måste förlänga pensionsåldern försvinner 55-plussarna in i skuggorna. Trots att utbudet av arbetskraft sjunker snabbt de kommande åren.

Osakliga fördomar
Gerontologen Lars Andersson uppmärksammar i sin bok Ålderism en rad fördomar om äldre. De vanligaste fördomarna säger att äldre inte är lika flexibla som yngre människor, äldre klarar inte av att ta till sig ny teknik och den kognitiva förmågan är försämrad och de presterar sämre.

Men forskning visar att kapaciteten ökar när hjärnan åldras. Hjärnans synapser fortsätter att utvecklas hela livet om hjärnan stimuleras. Aktiva seniorer har alltså goda möjligheter att förbättra sin kognitiva förmåga om de ägnar sig åt aktiviteter som läsning, musik och socialt umgänge.

Viktig kompetens
Stefan Fölster, chefsekonom vid Svenskt Näringsliv, säger att det är viktigt att äldre personer överför sin kompetens till yngre innan de lämnar yrkeslivet. På så sätt kan äldre arbetstagare hjälpa yngre som fastnat i arbetslöshet att dra igen den kunskapslucka som arbetslösheten orsakat.

Samtidigt menar han att många arbetsgivare drar sig för att anställa äldre personer på grund av kostnaden.
– Pensionsavsättningen är högre, lönen stiger med åldern, produktiviteten sjunker och det går inte att sänka löner och uppsägningstiderna är längre för äldre, säger han.

Kostnaden en myt
Eva Adolphson är pensionsekonom på Alecta. Enligt henne är det en myt att det per automatik skulle vara dyrare att anställa en person som har fyllt 55 år jämfört med en yngre person. För en arbetsgivare blir det dyrt först när denne anställer en högavlönad tjänsteman som får en kraftig lönehöjning.
– Den felaktiga myten om tjänstepensionen gör det svårt för äldre personer att få en ny anställning och det har skapat mycket elände.

– Vissa arbetsgivare tror kanske fortfarande att det är dyrare att anställa en äldre person än en yngre, säger Eva Adolphson.

Text: Peter Söderlund
webben@veteranen.se

Texten är ett utdrag ur en längre artikel  i Veteranen nr 3, 2011. Artikeln ingår i Veteranens serie om ålderismen.

Läs även:
Chefen ser dig som ett hot

Tidigare artiklar om ålderism.
Maktens unga ansikte
Syns du så finns du


Så mycket kostar det att anställa äldre:

En person som tjänar 32 000 kr per månad
Då blir pensionen 10 procent av slutlönen i den förmånsbestämda tjänstepensionen som även kallas ITP2. En lönehöjning på 1 000 kronor ökar pensionskostnaden med 100 kronor för arbetsgivaren. Ökar lönen ännu mer får arbetsgivaren göra mycket högre tjänstepensions-inbetalningar. Den anställde har rätt till en pension på 65 procent av slutlönen på lönedelar mellan 32 500 kronor och 86 800 kronor per månad. En lönehöjning på 1 000 kronor leder till en ökad pensionskostnad på 650 kronor.

Viss nivå av pensionen garanterad
Den anställde är garanterad en viss nivå på pensionen. Arbetsgivaren måste betala det som krävs för att pensionen kommer upp till den utlovade nivån. Ju färre antal år kvar till 65 år desto högre premier får arbetsgivaren betala för de lönelyft som ges. Men det är bara när den anställde tjänar mer än 32 500 kronor per månad som sena lönelyft blir dyra.

Billigare med 40-åringar
En 40-åring har många år kvar till pension. Här får arbetsgivaren lägre årliga premier eftersom arbetsgivaren har fler år på sig att betala den utlovade pensionsförmånen. Samtidigt kan 40 åringen kräva rejäla lönelyft framöver.

Äldre med lägre lön
kostar inte lika mycket

Om en 57-åring får en ingångslön under 32 500 kronor blir nyanställningen inte särskilt dyr för arbetsgivaren. De tidigare arbetsgivarna kan ha betalat in höga premier. För den nya arbetsgivaren innebär 57-åringen en besparing jämfört med 40-åring, som kommer kosta mer på sikt. När mindre än fem år återstår till pension blir endast en del av en löneförhöjning pensionsgrundande. Villkoren framgår av kollektivavtal.

Läs också
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.