”På Island jobbar man mycket och länge”
Omvärld & ekonomi | Serie: seniorer i norden
Kristoffer Lundberg.

”På Island jobbar man mycket och länge”

Målnivån på Island är att pensionen ska hamna på 65-70 procent av lönen. I Sverige ligger vi långt under det, med ungefär hälften av lönen kvar.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2019-05-20

Även om det här är siffror som ska tas med en nypa salt eftersom de inte är exakta på något vis, säger det ändå något om nivån, säger Kristoffer Lundberg, kansliråd på Socialdepartementet som tidigare har skrivit OECD-rapporten Pensions at a Glance (2015) i vilken man jämförde pensionsvillkoren länder emellan.

Högre sysselsättning

Island har en högre pensionsålder än vi, 67 år. Och högre sysselsättningsgrad än i Sverige. Inte minst bland äldre.
– Det är en ö-nation och har som tradition att man jobbar mycket och länge. Det är faktiskt det OECD-land där man jobbar längst och mest. Hög sysselsättningsgrad och högre pensionsålder är sådant som påverkar pensionsnivån. Många har fler jobb än ett och jobbar längre upp i åldern.

Påverkar pensionen

– I åldersgruppen 65-69 år är det mer än 50 procent av islänningarna som arbetar och i gruppen 60-64 år är det runt 80 procent. I Sverige har vi en relativt hög sysselsättningsgrad i åldersgruppen 60-64, där runt 70 procent arbetar. Men i gruppen 65-69 sjunker siffran till 20 procent. Folk går i pension tidigare här vilket har betydelse för pensionsnivån.
Sammantaget dessa faktorer är det inte konstigt att deras pensioner är något högre, menar Kristoffer Lundberg.

Fakta Islands pensionssystem

  • Det finns drygt 66 000 ålderspensionärer på Island. Befolkningen totalt är på cirka 338 000.
  • Det isländska pensionssystemet består av folkpension och ett tilläggspensionssystem. Därutöver finns möjlighet till särskilt inkomststöd för de pensionärer som har det sämst ställt.
  • Den allmänna pensionsåldern för folkpension på Island är 67 år. Däremot kan det variera mellan olika pensionskassor när man får börja ta ut sin tjänstepension, intervallet är 65-70 år.
  • För att få allmän folkpension ska du ha bott i landet i minst tre år mellan 16 och 66 års ålder. För att få full pension ska man ha bott i landet i 40 år, annars räknas den ned proportionerligt.
  • Har du hög tjänstepension eller andra inkomster vid sidan av, även ränteinkomster på banken räknas in, kan folkpensionen komma att räknas ned.
    För varje månad man väntar med att börja ta ut sin folkpension höjs den med 0,5 procent. Man kan som längst vänta till 72 års ålder, då har den stigit med 30 procent.
  • Full folkpension ligger på 248 000 ISK/månad, motsvarande drygt 19 000 SEK.
  • Den som bor ensam kan även ha rätt till ett hushållstillägg på 62 695 ISK (knappt 5 000 SEK).
    Källa Tryggingastofnun www.tr.is
Dölj faktaruta

Höga levnadskostnader

Gapet mellan löner och pensioner är också mindre där än här.
Men sedan är det också höga levnadskostnader på Island. Att bo är dyrt, mat är dyrt. Det blir väldigt individuellt hur man har det i sitt dagliga liv, eftersom många faktorer spelar in. Vilken boendekostnad man har, om man är sammanboende eller ensam.

Raderar löneklyftan

Men generellt tycker Kristoffer Lundberg att vi har mycket att lära av Island på många områden. Inte minst när det gäller jämställdheten.
Det lilla landet mitt i Atlanten har toppat listan som världens mest jämställda land i flera år. Bland annat är det sedan januari 2018 olagligt att betala högre löner till män än kvinnor för samma arbete. Senast 2020 räknar man med att löneklyftan mellan könen ska vara utplånad.

Läs också
Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2019-05-20
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.