Rätten till din död
P-C Jersild. Foto-C-Sturmark-scaled
Vård & omsorg | Bok

Rätten till din död

PC Jersilds senaste bok heter Hur vill du dö? och handlar om dödshjälp. Rätten att få avsluta sitt liv om man lider av en obotlig sjukdom som kommer att leda till döden. En fråga många inte ens vill ta i.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2021-02-15

När PC Jersild var ung läkarkandidat var död och lidande ett samtalsämne som ofta kom upp bland kollegorna. Vilka sjukdomar ville man absolut inte drabbas av, vilka var värst att dö i? Dödshjälp, att få slippa det sista lidandet, var dock ingenting man pratade om. Det var ett ”icke-ämne” långt in på 70-talet. Men sommaren 1977 blev den så kallade Hedeby-affären omskriven i media. Journalisten Berit Hedeby hjälpte en man som led av MS i slutstadiet att dö. Hon dömdes i Högsta domstolen till ett års fängelse. Läkaren som skrivit ut receptet dömdes till åtta månaders fängelse men tog sitt liv innan straffet verkställdes. ”Så gott som alla inom vården tog avstånd från gärningen, också jag”, skriver PC Jersild i sin bok Hur vill du dö?. Senare skulle han komma att ändra inställning. 1987 fick PC frågan om han ville gå in som sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd (Smer), ett expertråd som skulle bena ut etiska frågor kring bland annat dödsbegrepp och abort. Två år senare åkte han till Holland för rådets räkning för att ”kolla vad de höll på med”. – Jag var där en vecka och pratade med många olika människor. Efter det tyckte jag att de gjorde rätt och att deras system var bättre än det svenska. ”Varför skulle vi vara emot eutanasi? Också vi kan drabbas av ALS eller obotlig cancer”, sa de som PC träffade där. Det finns två former av dödshjälp: eutanasi och läkarassisterat döende. Eutanasi innebär att en läkare kan ge en dödlig spruta eller dropp till en svårt sjuk patient, medan läkarassisterat döende innebär att läkaren kan skriva ut tabletter som patienten själv får svälja.

Vi betonar hela tiden frivilligheten i det här.

PC Jersild, och de flesta andra som är för att vi ska införa dödshjälp i Sverige, är för den senare varianten, läkarassisterat döende. Eller Oregon-modellen som den också kallas, eftersom den infördes i den amerikanska delstaten Oregon 1997. Den innebär att en obotligt sjuk patient i livets slutskede kan be om att få en dödlig dos läkemedel för att själv avsluta sitt liv. Ett antal kriterier ska även vara uppfyllda, som att sjukdomen förväntas leda till döden inom sex månader och att patienten är beslutskompetent och agerar frivilligt, detta ska intygas av minst två läkare. Därefter ska en skriftlig begäran lämnas in av patienten och den ska bevittnas av två personer som kan intyga att hen är beslutskompetent och agerar frivilligt. Minst ett av vittnena måste vara en person som inte är en nära anhörig. – Vi betonar hela tiden frivilligheten i det här, säger PC Jersild. Det dör ungefär 90 000 personer i Sverige varje år. Av dem kanske det är en eller en halv procent som skulle beröras. Det handlar ju om undantagsfall eftersom det är åtskilliga kriterier som måste vara uppfyllda. Men det blir ändå närmare 1 000 personer per år som berörs så det handlar om ganska många människor. Därför är det en viktig fråga.

Det har visat sig att ungefär en tredjedel av alla som blir beviljade assisterat döende och får tabletter utskrivna aldrig använder dem. – Det har Smer tagit upp i sin rapport, att det här handlar först och främst om en trygghet för människor, att veta att möjligheten finns om lidandet skulle bli outhärdligt. Det betyder inte att alla kommer att använda sig av det.  Idag är dödshjälp lagligt i sju länder: Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Schweiz, Kanada, Nya Zeeland och vissa delstater i USA. Åtta av tio svenskar säger sig vara positiva till att en obotligt sjuk person ska ha rätten att få välja om hen vil avsluta sitt liv i förtid. Men, det hindrar inte att det fortfarande är en extremt laddad fråga som regeringen helst inte vill ta i. – Först och främst för att det har med döden att göra. Det är laddat. Och sedan kallade nazisterna sina gärningar för eutanasi, det gör inte saken lättare, säger PC Jersild. Men precis som det skedde mängder med illegala aborter i Sverige innan det blev lagligt med abort 1974, sker det enligt PC Jersild ett antal fall där läkare hjälper svårt sjuka att få dö. I det tysta.

Vinn boken!

Vi lottar ut 3 ex av Hur vill du dö?
(Fri tanke förlag). Skriv svaret på frågan här nedan  skicka ett mejl till utlottning@senioren.se senast den 22 februari.
Fråga: Hur gammal blev den (hittills) äldsta svenska personen

Dölj faktaruta

I boken skriver han att man vet att dödshjälp länge getts i de flesta europeiska länder utan tillåtelse. Också i Sverige. 2001 gjordes en undersökning bland svenska läkare där de fick svara anonymt på om de någon gång varit med om att hjälpa någon dö. Bland svaren fanns åtminstone runt tvåhundra fall som läkare själva bedömde som olagliga. På senare tid har flera fall av assisterat döende blivit omskrivna i media. I somras försedde den pensionerade läkaren Staffan Bergström den 64-åri ge Per Maritz, svårt sjuk i ALS, med sömnmedel. Per Maritz skulle egentligen ha åkt ner till en klinik i Schweiz för att avsluta sitt liv, men hindrades på grund av pandemin. Då ville Staffan Bergström rycka in för att hjälpa honom. Efteråt polisanmälde han sig själv, och hans önskan är att ärendet ska gå hela vägen till Högsta Domstolen, eftersom han vill ha en noggrann prövning.

De har läst på om sin sjukdom och vill kunna vara med och påverka sin egen behandling.

PC Jersild tror att det så småningom kommer att bli lagligt med läkarassisterat döende i Sverige. – Jag har jobbat som läkare i 60 år och har tydligt sett en förändring, numera är folk mycket mer frågvisa, de har läst på om sin sjukdom och vill kunna vara med och påverka sin egen behandling. Så var det inte med tidigare generationer. Jag tror inte att den yngre generationen kommer att finna sig i att inte få bestämma själva över slutet av sitt liv om de skulle drabbas av en svår sjukdom. Däremot tror han att det kommer att ta tid. Det är en lång väg kvar till
beslut i Sverige. – Det måste göras en grundlig utredning som sedan ska det gå igenom alla instanser. Men en dag kom mer det att vara lagligt i Sverige. Jag hoppas det i alla fall.

 

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2021-02-15

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas