Seniorpatrull granskar vården
Vård & omsorg
Distriktssköterska Gerd Skogar tillsammans med patient på Rosenhälsan i Huskvarna. Foto: Kajsa Juslin

Seniorpatrull granskar vården

När vården sviker mobiliserar SPF Seniorerna. I Jönköping har en patrull besökt samtliga vårdcentraler för att se vad de gör för de äldre.

Jan Arleij
Publicerad 2018-12-06

I Jönköping, ett stenkast från Vätterns strand ligger Lindgårdens äldreboende. I foajén intill samlingssalen tar SPF Seniorernas distriktsordförande Kjell Lindström emot en strid ström SPF:are från hela landet. För ryktet har gått om Jönköpings framgångsmodell. Engagerade och nyfikna företrädare från åtta distrikt är här för att lära om det nya sättet att på bästa sätt ta hand om de äldsta på en vårdcentral.

Göra vården bättre

Från scenen inleder Kjell Lindström, själv extraarbetande allmänläkare, på mjuk småländska.
– Allt det här handlar om att göra vården bättre för den gamle och dennes anhöriga. Lyckas vi blir det dessutom billigare för vården, även om man ännu inte har förstått det på alla håll.

Kjell Lindström, SPF Seniorerna. Foto: Kajsa Juslin

Enkel metod

Målet är att göra det bättre för alla. Metoden är enkel: Små grupper, patruller, på tre eller fyra seniorer far ut till den vårdcentral som ska bedömas. Besöket är förankrat med vårdcentralschefen som också har att ställa upp på en utfrågning om ambitioner för omhändertagandet av äldre patienter.

Tio saker granskas

  • Parkering
  • Väntrum
  • Reception
  • Ledningens inställning
  • Listning
  • Kallelser
  • Telefontillgänglighet
  • Tillgänglighet till läkartid till ”sin läkare”
  • Kontinuitet
  • Samverkan runt äldre multisjuka

Sammanlagt kan vårdcentralen uppnå 100 poäng. Exempelvis ger bra sittplatser i väntrummet en poäng, medan tillgänglighet till sin läkare inom en vecka ger tio poäng.

Dölj faktaruta

Stora skillnader

– Granskningen, som tar en och en halv timme att göra, omfattar allt från parkeringsmöjligheter och miljön i väntrummet till om det går att lista sig hos en fast läkare. Allt poängsätts, berättar Kjell Lindström.
Under 2017 synades länets 42 vårdcentraler i sömmarna av 25 granskare som först fått en halv dags utbildning. Alla fyra pensionärsorganisationer har delat på både jobb och kostnader.
Maximal poäng är hundra. Den bästa nådde 87 poäng, den sämsta bara 26.

Kräver politiskt beslut

Även om 15-20 vårdcentraler enligt Kjell Lindström nu är på gång att satsa på äldresjuksköterskor, så är ett konkret politiskt beslut i regionfullmäktige nödvändigt för att få med fler.
– Vi driver att det ska finnas minst en äldrevårdssköterska på varje vårdcentral. I vissa fall kan man då behöva nyanställa. Flera vårdcentraler vill det men avvaktar ett politiskt beslut om nya pengar.

Planerar uppföljning

Fortsatt ihärdigt lobbyarbete mot politikerna krävs för att nå målet, tror SPFarna i Jönköping.
– Vi planerar en uppföljning av alla vårdcentraler till början av nästa år. Kanske kan den granskningen ge det nödvändiga bränslet, tror Kjell Lindström. Särskilt om vi lyckas intressera medierna.

Vill sprida metoden

Kursdagen går mot sitt slut. Tid för ”rekryterna” att fara hem till sina distrikt för att bygga upp egna patruller.
– Får de nu luft under vingarna leder det till stora förbättringar för många äldre, säger Kjell Lindström och vinkar av det sista sällskapet.

Rosenhälsan bäst

Men vad är det då som gör att SPF Seniorernas patrull utsåg just Rosenhälsan i Huskvarna till 2017 års bästa vårdcentral för äldre i hela Jönköpingsregionen?
Senioren ber SPFaren Ragnhild Lorefors, en av granskarna i vårdcentralspatrullen, att ta oss till Huskvarna för ett studiebesök.
– Det är ett fint betyg att få av oss äldre, säger Ragnhild i bilen.

Medvetet arbete

Distriktssköterskan Gerd Skogar tar emot. Hon visar oss ett av Rosenhälsans undersökningsrum. Jo, hon är stolt över utmärkelsen, men inte förvånad.
– Vi har tänkt i de här banorna under några år och för mig är det ett starkt skäl att vilja arbeta just på den här vårdcentralen.

”Egen” sjuksköterska

Vid inskrivningen tilldelas den äldre en fast sjuksköterska med ett särskilt telefonnummer, berättar Gerd Skogar. Sköterskan blir från och med nu som spindeln i nätet. Hon kan metodiskt bygga upp det som ger god vård: helhetssyn, trygghet och kontinuitet.

Fånga upp alla äldre

Gerd Skogar hjälper också sina äldre med en rad saker som underlättar för hela vårdapparaten, som att ordna med allt från trygghetslarm till läkemedelskontroll.
– Det handlar om att se till att äldre inte faller mellan stolarna.
Det handlar också om att möta oro, och därmed förebygga psykisk ohälsa.
– Oftast räcker det med att prata en stund i telefon för att en orolig patient ska bli lugn, säger Gerd Skogar.

Effektivt för alla

På Rosenhälsan arbetar fyra äldresköterskor som var och en har ungefär 50 äldre på sina patientlistor. Tre läkare följer de omkring 200 äldre patienterna.
Arbetssättet är effektivt, poängterar Ragnhild Lorefors. Det som är bra för de äldre blir effektivt för vårdcentralen.
– Det sparar tid och pengar för vårdcentralen. Nya sköterskor och läkare behöver inte starta nya utredningar hela tiden.

Alla orkar inte

Lite längre bort i korridoren sitter vårdcentralschefen Anette Sparf. Hon håller med om analysen.
– Visst, det blir enklare – och effektivare – för oss om det också blir enklare för de äldre patienterna.

Men varför gör inte fler vårdcentraler som Rosenhälsan?

– Svårt att säga. Man försöker nog på många håll, men orkar kanske inte. Vi har till exempel inte haft problem med bemanning av läkare eller sjuksköterskor och då finns också utrymme för att förändra och förbättra.

Viktigt att förbereda sig

Hon välkomnar att pensionärsorganisationerna granskar sina vårdcentraler.
– Det leder till att frågan om hur vi ska ta hand om våra äldre uppmärksammas mer. Vi får framöver många fler äldre så det är mycket viktigt att vården förbereder sig.
Allt fler seniorer väljer att skriva in sig vid Rosenhälsan.
– Ryktet har gått på stan att bemötandet är bra, säger Anette Sparf. Sådant har förstås stor betydelse för seniorers val.

Åtta distrikt fanns på plats vid utbildningstillfället: Östergötland, Västmanland, Göteborg, Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän och Stockholm

Text: Jan Arleij

Tänker du starta en patrull?

Marita Gill

Marita Gill, SPF Seniorerna Bodekull, Blekingedistriktet, tidigare bland annat chef i äldreomsorg och psykiatri:
– Ja, det blir absolut en satsning hemmavid på att komma igång. Kan vi dela på jobbet med PRO så blir det genomförbart för oss.  Jag har alltid brunnit för de här frågorna. Har under många år jobbat med äldreomsorg och med anhörigstöd. Jag kan inte lägga av fast jag är pensionär.

Christer Wiström

Christer Wiström, SPF Seniorerna Ydre, Östgötadistriktet, tidigare bland annat organisationschef för Sveriges frisörarbetsgivare:
– Vi kommer snabbt få fart på en arbetsgrupp. Oavsett var man bor ska man ha tillgång till en god vård. Det ökar behovet ytterligare av att vi gör bra och rätt saker för de äldre i primärvården.

Lisbet Wernersson

Lisbeth Wernersson, SPF Seniorerna Surabygden, Västmanlandsdistriktet, tidigare bland annat chef för barnomsorg och datautbildare, också av seniorer:
– När vi kommer hem hoppas jag att vi kommer att kunna sparka igång det här. Jag tror verkligen på modellen med patruller, den verkar handfast. Vi vill också ha en äldrevårdscentral i Surahammar. Då kan det här vara ett sätt att driva fram det.

Foto: Kajsa Juslin

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2018-12-06
senioren-nr-8
Artikeln är hämtad ur magasinet Senioren nummer 8 / 2018. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Senioren och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.