Varför så svårt att öppna?
Omvärld & ekonomi | Tillgänglihet
Foto: Kristian Pohl

Varför så svårt att öppna?

Seniorer tar inte sina mediciner för att förpackningarna är för krångliga. Hur tänker tillverkarna när de gör vardagen så onödigt komplicerad?

Tidningen Senioren
Publicerad 2019-01-11

En fråga på Facebook om trilskande förpackningar och instruktioner i myggstil ger snabbt ett 60-tal svar. Glödlampor och kött i monsterplast, smörgåsmat som ska öppnas med en omöjligt liten flärp, matjessillburkar som sprutar ur sin lag, grillkolspåsar som ska öppnas med dysfunktionella snören, saxförpackningen som i sin tur kräver en sax…
I många människors vardag stjäl förpackningarna energi. Och för vissa mer än så: en medicinburk som inte går att forcera kan drabba hälsan.

Nedsatt funktion

Senioren letar svar på gåtan varför en växande kundgrupp inte blir bönhörd. Och börjar med en nyss utkommen doktorsavhandling.
Giana Carli Lorenzini, nybliven doktor i förpackningslogistik vid Lunds universitet, har ägnat år åt att fråga ut producenter och konsumenter om förpackningar av mediciner.
Utgångspunkten är att andelen äldre i världen ökar. År 2030 finns det 1,4 miljarder människor över 60 år. År 2050 har siffran vuxit till 2,1 miljarder. Många av dem är beroende av mediciner. Och många har nedsatt handfunktion och synproblem.

De ger upp, tröttnar, är rädda för att blanda ihop förpackningar som är för lika.

Kan vara livsfarligt

En undersökning visar att hälften av dem som är 80 år tar fler än sex mediciner varje dag.
– Det finns många som inte genomför hela sin ordinerade medicinering, säger Giana Carli Lorenzini. De ger upp, tröttnar, är rädda för att blanda ihop förpackningar som är för lika. Studier visar att hälften, och i vissa undersökningar så mycket som 70 procent, slutat efter tolv månader. I vissa fall kan det vara livsfarligt, som till exempel efter en organtransplantation.
Hon pekar på flera hinder som hämmar och fördröjer utvecklingen av förpackningarna.

Barnsäkerhet

– De stränga kraven på barnsäkra förpackningar är naturligtvis legitima men borde gå att modifiera. I USA går det ofta att få en mindre barnsäker variant utskriven, en som är lättare att öppna med svaga händer. Om en förpackning är lätt att öppna kan man säga att den leder till bättre hälsa för patienten.

Extra långsamt

I Sverige, och en del andra välfärdsländer, råder ett speciellt förhållande mellan kund och producent, nämligen att skattepengar till stor del betalar kalaset.
– Jag tror att det kan göra processen extra långsam, säger Giana Carli Lorenzini. Jag kan se att receptfria mediciner och matvaror oftare, och snabbare, får en ny förpackning efter konsumentens önskemål. Marknadsföring och varumärkesarbete förefaller bli intensivare när det är konsumenten och inte läkaren som väljer.

Hämmas av regler

Komplicerade regler och lagar hämmar utvecklingen men också teknologin. Förpackningarna måste skydda substanserna, vara säkra och hållbara. Läkemedelsbolag är oftast stora jättar som säljer samma substans till många länder och har investerat i dyra maskiner och produktionslinjer. Ibland kan en förändring ta tio år.
– Vardagen bland dem jag mött är onödigt komplicerad, säger Giana Carli Lorenzini. Fem, sex mediciner som ska hanteras rätt och åtskiljas när man har nedsatt syn och svaga händer. Många gånger saknar branschen ett användar-och patientperspektiv. Innovations- och designprocesserna glömmer användarna. Det behövs en mer inkluderande design.

Många gånger får jag kämpa länge.

Sax, tänder och tänger

Helen Bäckafall jobbar på Reumatikerförbundet. Hon är 49 år och har haft diagnosen reumatoid artrit sedan hon var 26 år. Hennes händer och handleder är svaga, men fingrarna är förhållandevis okej.
För att forcera burklock har hon hjälp av ett specialverktyg, men ibland måste hon övergå till sax, tänder och tänger. Inte sällan hamnar förpackningens innehåll på golvet.
– Många gånger får jag kämpa länge, säger Helen Bäckafall. Ibland har fabrikanten tänkt till. Men perforeringar med uppmaningen ”dra här” är ofta placerade så att det inte går att få något fungerande grepp. Och många rengöringsmedel ska man öppna genom att både trycka ner och vrida om. Ofta omöjligt med svaga, stela och värkande händer.

Testpanel

Då och då deltar Helen Bäckafall i en panel som testar olika förpackningar.
– Vi är vanligen sex, sju stycken som sitter i två timmar och provar förpackningarnas funktionalitet. Vi bedömer dem efter en standardiserad skala och resultatet kalibreras efter vilken funktionsnedsättning var och en har. Representanter för företagen finns på plats och skriver ner sina iakttagelser för brinnande livet.
Panelen har funnits i många år och drivs i ett samarbete mellan Reumatikerförbundet och Lena Lorentzen, professor i industridesign vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Kämpar med vardagen

Lena Lorentzens intresse för frågan väcktes redan på 1980-talet när hon jobbade inom sjukvården och dagligen träffade människor med olika reumatiska sjukdomar.
– Jag såg hur de kämpade med sin vardag, med att duscha, äta och klä på sig.
Lena Lorentzen utbildade sig till industridesigner och hennes första innovation var Greppet, en tång som kan användas för att trycka ut tabletter ur en medicinkarta. Den säljs fortfarande på svenska apotek.
För mer än femton år sedan började samarbetet med Reumatikerförbundet. Testpanelens metoder förfinades genom åren och en märkning av lättanvända förpackningar skapades.

Vill öka förståelsen

För att öka förståelsen för de nära två miljoner svenskar som har en försvagad handfunktion låter hon ibland studenter och produktutvecklare pröva på hindren. Till exempel har hon utvecklat handskar som minskar handens rörlighet och dessutom ger smärta när man böjer fingrarna. De ger en handfast upplevelse av en reumatikers vardag. Det finns också glasögon som illustrerar olika synnedsättningar och till och med ljudfiler som ska simulera hur koncentrationen bryts hos personer med tinnitus och ADHD.
– Vi har samarbetat med många stora företag som vill få märkningen, säger Lena Lorentzen. Intresset har också ökat när de insett att människor över 55 år numera står för sextio procent av köpkraften i Sverige.

Alla har olika behov

Trots detta går utvecklingen sakta, menar hon.
– Det pratas mycket om produktion, logistik och grafisk design, men för lite om de som ska använda förpackningarna. Ofta sitter män med sina 3D-program när de utvecklar nya förpackningar och tänker, ”användarna är väl som jag fast kanske lite svagare i händerna”. De förstår inte att varje människas sätt att använda sina händer är en unik kombination av kraft, rörelseförmåga, koordination, smärtnivå, handsvett med mera. Och att man, i sin design, måste öppna för alternativa grepp.

Vill se ett uppror

Lena Lorentzen beskriver hur ”inkluderande design” blivit ett begrepp. Det finns till och med inskrivet i en FN-deklaration. Och vid offentliga upphandlingar går den sökande som tänkt på inkluderande design före i kön.
I höst ger Lena Lorentzen ut en handbok om lätthanterliga förpackningar, Öppna dig!.
– Det skulle behövas ett större tryck från konsumenterna i den här frågan, säger hon. Ett riktigt uppror!

Vi erbjuder alltid kunden att öppna förpackningen i kassan om de önskar.

Hjälp att öppna

Björn Ograhn är chef för förpackningsdesign på Clas Ohlson, ett Sverigebaserat företag med många olika produkter för vardagen.
Bolaget har 233 butiker i fem länder. Många produkter importeras från Asien och Björn Ograhn medger att en del kan vara svåra att öppna.
– Vi erbjuder alltid kunden att öppna förpackningen i kassan om de önskar, säger Björn Ograhn.

Är det verkligen rimligt att det ska behövas?
– Nej, egentligen inte, vi arbetar på att minska antalet svåröppnade förpackningar. Men produkterna måste ha ett tåligt skydd som håller för den långa transporten. Så kallade multimediekablar har tidigare kommit i helsvetsade plastförpackningar. Nu ligger produkten i en mer lättöppnad kombination av plasttråg och papper.

Tog ett år

Björn Ograhn berättar att det tog ungefär ett år att få fram en ny förpackning. Företaget har ett inköpskontor i Kina som förhandlade fram detaljerna. Leverantören lyckades genomföra förändringen till ett skäligt pris.
– Det där gällde vårt eget varumärke, men vi säljer även multimediakablar från andra företag, globala varumärken som vi har svårare att påverka.

Konsumentmakt

Råd från designprofessor Lena Lorentzen: ”Ring företagens kundtjänster och klaga! Konsumentens makt är underskattad!”

Tetra Pak
Tetra Pak har fjorton förpackningar som är testade och godkända av Reumatikerförbundet. En förändring av en förpackning för flytande livsmedel kan ta cirka fem år. Många säkerhetstester ska göras och företaget betonar att förpackningstekniken minskar behovet av konserveringsmedel i produkterna.

Colgate
Seniorens chefredaktör Kristina brukar såga upp sin tandkrämstub med Colgate Sensitive Pro Relief. Colgate-Palmolives kontor i Danderyd hänvisar till huvudkontoret i New York. Det kortfattade svaret är att just den förpackningen nästa år kommer att tas ur sortimentet och ersättas av en standardtub. Sex andra frågor om förpackningar och äldre väljer kontoret att inte besvara.
Efter påstötning kommer ett tillägg: ”Förändringen är ett svar på återkoppling från konsumenter”.

Fazer
Varför har mitt favoritbröd en så liten futtig plastflärp att dra i för att öppna? Den kräver avsevärd handstyrka. Förklaringen är lång, teknisk och visar på att vissa problem kan vara svåra att lösa.
Bröd med lång hållbarhet ligger i en skyddande atmosfär (80 procent koldioxid, 20 procent kväve) och utan syre. Plasten är tjockare än vanligt för att vara tät. Flärpen för öppningen kan inte vara större än den är visar upprepade tester. Allt för att garantera lufttätheten. Annars finns risk att brödet möglar i förtid.

Bob
Det norska bolaget Orkla Foods äger varumärket BOB (Billigt och Bra) som har en burk som är mycket lätt att öppna. Burkens lock är tvådelat. En yttre ring som efter en lätt vridning lösgör vacuumförseglingen och vips; burken är öppnad.

Svetsad plastförpackning
Förpackningar i hård plast är ett gissel. En del är helsvetsade och inte ens en sax biter.
Det svenska företaget Clas Ohlsson har uppmärksammat problemet och försöker göra förpackningarna till de egna varumärkena mer konsument- och miljövänliga.

En variant är en kombination av papper och plasttråg. Men många produkter i företagets sortimentet kommer från globala jättar som är svårare att påverka.
Förändringen kommer att ta lång tid.

Foton:  Kristian Pohl

 

 

Dölj faktaruta

Mats Hagwall är teknisk chef på det nordiska dotterbolaget inom den stora koncernen Henkel. Han är ansvarig för säkerhet, hälsa, hållbarhet och miljö.
Företaget har 53 000 anställda globalt och 120 sitter på kontoret i Alvik. Koncernen rymmer varumärken som Schwarzkopf, Plastic padding, Wella, Häxans putsmedel och mycket mer.
Jag ställer mitt dysfunktionella älsklingsschampo på sammanträdesbordet.

Alla förpackningar ska fungera

Det finns mycket att prata om: locket, formen, textstorleken. Svårigheten att klämma ut innehållet för en person med artros i händerna.
Men först får Mats Hagwall berätta om företagets allmänna policy.
– Vi vill att alla våra förpackningar ska fungera för alla människor. Men det finns många regler och förordningar som vi också måste ta hänsyn till. När det gäller text på förpackningar så får ingen text vara mindre än sex punkter. Det kan vara nödvändigt med så liten stil om man, som lagen kräver, ska klämma in text på många lokala språk.

Få klagomål på läsbarhet

Mats Hagwall poängterar att graden av läsbarhet också beror på radavstånd, tryckkvalitet och vilken färg det är på bakgrunden. Han vet inte om företaget har någon särskild policy för anpassning till kunder med nedsatt handfunktion eller syn.
– Jag har kollat med vår konsumentservice och vi har väldigt få klagomål om textstorlek. Vi har totalt 10 000 ärenden per år. Fyra stycken handlade om just det här schampot, och då om svårigheten att få ut produkten ur flaskan. De flesta av våra ärenden handlar om ren rådgivning.

Konsumenten har makt

– Konsumenten har makt. Om vi fick femtio klagomål om shampoflaskan skulle det uppmärksammas inom koncernen. Vi har ett gemensamt rapportsystem där det syns vad som händer lokalt.

Och min flaska?
Jag tolkar Mats Hagwall som att det nog inte finns mycket hopp om att den görs om i brådrasket.
– Vi köpte varumärket från en konkurrent för två år sedan så vi har inte själva utformat förpackningen. Om vi skulle göra om något är etiketten lättast. Sådant kan göras på mindre än ett år. Om själva flaskan ska förändras krävs nya formar för att gjuta plasten. Det är komplicerat och en global fråga som inte enbart styrs av svenska konsumenters önskemål. Det gäller produktion och relansering i 30-40 länder. Vi måste övertyga handeln om att den nya flaskan fungerar i deras logistik. Det kan nog ta tre, fyra år.

Konflikter mellan önskemål

Jag visar att flaskan är svår att greppa, har ett lock som är svårt att få tätt och att rätt mycket av innehållet inte går att krama ut. För mig.
Det finns målkonflikter, invänder Mats Hagwall, konsumenter vill ofta att hårvårdsprodukter ska vara trögflytande och inte ha för stora hål.
– Du får ställa den upp och ner. Men jag ska föra dina synpunkter vidare direkt till huvudkontoret i Düsseldorf.
Jag tar min flaska och går.

Text: Lasse Granestrand
Foto: Kristian Pohl

Tidningen Senioren
Publicerad 2019-01-11
senioren-nr-9
Artikeln är hämtad ur magasinet Senioren nummer 9 / 2018. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Senioren och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.