Vad skulle vi med nya pengar till?
Foto: Riksbanken
Ekonomi & Pension | Tillgänglighet

Vad skulle vi med nya pengar till?

Nyss fick vi nya fina sedlar med kända svenskar på. Men varför? Det finns ju snart inte längre någon som vill ta emot dem.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2018-12-27

Sveriges största sedel- och myntutbyte är slutfört. 300 miljoner sedlar och två miljarder mynt har bytts ut. Förra gången det hände var för trettio år sedan. Men varför gjorde vi det egentligen? Det går ju ändå knappt inte att betala med något annat än kort.

Det folk vill kunna betala med ska de också kunna betala med.

Ann Fridell är enhetschef på Riksbanken och förklarar:
– Riksbanken tror inte att kontanterna kommer att försvinna inom överskådlig tid. Vårt uppdrag är att förse Sverige med säkra och effektiva sedlar och mynt. Det folk vill kunna betala med ska de också kunna betala med. Sedlarna gjordes om av säkerhetsskäl, och vi har fortsatt en låg grad av förfalskning av dem även om man jämför internationellt. Mynten gjorde man om av arbetsmiljöskäl, för att få bort nickeln och göra dem mindre och lättare.

Många tar inte kontanter

Riksbanken är väl medvetna om att det finns många butiker, restauranger och försäljningsställen som inte längre tar emot kontanter. Uppskattningsvis görs 80 procent av alla köp i handeln utan kontanter.
– Det är inte förbjudet att sätta upp en skylt om att man inte tar emot kontanter. Men så länge kontanter är ett lagligt betalningsmedel är det fortfarande vår uppgift att se till att Sverige har säkra sedlar, säger Ann Fridell.

Det är inte förbjudet att sätta upp en skylt om att man inte tar emot kontanter.

Kan få en e-krona

Samtidigt är Riksbanken mån om att följa med i utvecklingen av den alltmer digitaliserade ekonomin och har därför startat ett projekt om en e-krona. En digital centralbanksvaluta som ska vara som ett komplement till kontanter och där staten garanterar värdet.
Man ska utveckla en pilotversion av e-kronan för att testa innan man bestämmer definitivt om den ska ges ut eller inte. E-kronan ska i så fall kunna användas på samma sätt som kontanta kronor, där värdet laddas på ett kort eller i en app som du sedan kan betala med.

Varifrån kommer pengarna?

Kontanterna försvinner mer och mer, en hel del ligger säkert gömda och glömda i lådor och kuvert runt om i svenska hem. I somras gick tidsfristen ut för att kunna växla in de gamla sedlarna kostnadsfritt.
De flesta sedlarna kom in, men inte alla. Fortfarande beräknas 5,9 miljarder i gamla pengar saknas.
Skulle man hitta gamla sedlar i någon gömma därhemma går det dock fortfarande att lösa in dem, mot en kostnad av 100 kronor.
Men man måste kunna ange varifrån pengarna kommer för att på så vis kunna styrka att det inte ligger något brottsligt bakom dem. Annars kan det tyvärr gå olyckligt som för en 91-årig dam som sparat ihop drygt 100 000 genom livet, dem ville inte Riksbanken lösa in när sedlarna blivit ogiltiga.

Kontanter vid kris

Men merparten av de ansökningar som möts av kalla handen av Riksbanken kommer inte från privatpersoner utan från butiksägare och andra näringsidkare som vill lösa in ogiltiga sedlar.
Samtidigt som det faktiskt är ganska svårt att använda sig av kontanter idag, uppmuntrar MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) paradoxalt nog alla medborgare att ha kontanter i mindre valörer hemma. Så står det i alla fall i broschyren Om krisen eller kriget kommer som skickats ut till alla svenska hushåll.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2018-12-27
senioren-nr-9
Artikeln är hämtad ur Senioren nummer 9 / 2018. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Seniorerna och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas