Svantesson: Människor ska inte behöva oroa sig för ekonomin

Skattesänkningar går före tillräckliga satsningar på vård och omsorg. Det menar tunga kritiker av regeringens budget som nu presenterats i sin helhet.

Budgeten innehåller reformer för 80 miljarder. Huvuddragen är presenterade sedan tidigare.

– Nu kommer hårt arbetande människor, familjer och pensionärer att få mer pengar i plånboken. Människor ska känna framtidstro och trygghet, i stället för att behöva oroa sig för ekonomin. Det kommer också bidra till att få fart på ekonomin och ta oss ur lågkonjunkturen, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon presenterade budgeten på en pressträff.

Bland de större reformerna finns sänkt skatt på arbete och pension för 21,4 miljarder kronor, tillfälligt sänkt moms på livsmedel för 16 miljarder kronor och sänkt elskatt för 6,5 miljarder kronor.

Några konkreta effekter av de tre satsningarna:

• För den som har pensionsinkomst på 25 000 kronor i månaden sänks skatten med 143 kronor i månaden, vilket inklusive indexeringar väntas ge 156 kronor i lägre skatt.

• Den 1 april nästa år halveras matmomsen från 12 till 6 procent. Sänkningen är dock bara tillfällig och gäller fram till och med sista december 2027.

• Elskatten sänks med 10 öre per kilowattimme. Det beräknas ge ett hushåll en sänkt skatt på 85 kronor i månaden.

Barnfamiljer vinner

Sett till budgeten som helhet är det barnfamiljerna som är vinnare, menar Länsförsäkringar som har gått igenom plånbokseffekterna av regeringens budgetproposition för 2026 för olika hushållsgrupper.

– De stora vinnarna är barnfamiljerna som i snitt beräknas få närmare 1 900 kronor mer i plånboken per månad nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Det kan jämföras med den typiska pensionären eller låginkomsttagaren som får drygt 300 kronor mer i plånboken per månad.

Hård kritik

Ett område som inte prioriteras i budgeten är äldreomsorgen, något som väcker kritik från olika håll.

Trots rekordstort reformutrymme väljer regeringen att prioritera skattesänkningar framför vård, omsorg och utbildning – områden som svenska folket tydligt rankar som viktiga frågor i valet, konstaterar Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision.

– Det är tondövt att inte stärka välfärden. När regeringen kör över både väljarnas vilja och vittnesmål från Visions medlemmar försvagas hela samhällets beredskap.

Veronica Magnusson pekar bland annat på hur chefer inom äldreomsorgen ”kämpar med omöjliga bemanningspussel”.

– Vision vill se satsningar på välfärden. Statsbidragen ska vara långsiktiga, generella och värdesäkrade.

Nedmontering

Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård:

– Den här budgeten är facit över regeringens systematiska nedmontering av välfärden. Regeringen har låtit inflationen äta upp statsbidragen. Hade dessa följt inflationsutvecklingen sedan år 2023 hade de varit 8 miljarder kronor högre än idag.

Regeringens aviserade skattesänkningar innebär minskade intäkter för staten vilket får långsiktiga konsekvenser för välfärdens finansiering, enligt Malin Ragnegård.

– De som drabbas är barn, föräldrar, sjuka, pensionärer och inte minst personalen som arbetar i välfärden.