Svensk sjukvård har gott rykte när det kommer till specialistområden och forskning. Samtidigt upplever människor att det är svårt att ens nå sin vårdcentral. Läkaren Fanny Nilsson ville ta reda på hur den svenska vården mår.
– Jag tycker ofta att debatten kring vården är alltför anekdotisk. Man säger ”Så fungerar det i det landet”, eller ”Så här borde det vara”. Jag ville ta reda på hur det faktiskt är. Hur står sig vården här jämfört med andra länder i Europa, säger Fanny Nilsson som är läkare.
I sin bok Åk till akuten (Natur & Kultur) jämför hon den svenska vården med Spanien, Nederländerna och Storbritannien.
– Det är länder som ofta nämns i debatter och jag ville ta reda på vad de gör bättre och vad de gör sämre. Alla länder har samma utmaning: för lite personal, för lite pengar och en åldrande befolkning. Det är en ekvation som inget land har löst.
Att primärvården, det vill säga vårdcentraler och distriktssjukvården, fungerar väl är avgörande för hela sjukvårdssystemet, menar Fanny Nilsson.
Människor måste veta var de kan få hjälp – och framför allt att de kan få hjälp när de behöver. Ovissheten i att inte veta vart man ska vända sig skapar en otrygghet som påverkar hälsan.
– I Norge införde man ett fastläkarsystem år 2001, som har gett enormt bra resultat. De som haft samma läkare i minst 15 år hade 30 procent färre akutbesök och 25 procent lägre dödlighet jämfört med de som haft samma läkare i högst ett år. Hade det här varit ett läkemedel hade man kastat sig över det och satsat stora summor pengar!
Svårare få läkartid även i Spanien
I Spanien har man länge värnat om sin primärvård. Landets sjukvårdsminister Monica García säger: ”Det sägs ofta att primärvården är grindvakten i sjukvårdssystemet. Vi anser att det är hjärtat”.
Men efter finanskrisen hände något. Man började skära lite här och var i vårdsystemet. De senaste 15 åren har läkarna i primärvården där ökat med bara 3 procent. Medan läkarna på de stora sjukhusen blivit många fler – 30 procent fler på privata sjukhus och 15 procent fler på allmänna.
Så utvecklingen i Spanien är precis som här i Sverige, att det blivit svårare att få tid hos sin lokala doktor.
Britter får vänta längre på vård
I Storbritannien har man sitt NHS, National Health Service, som länge varit landets stolthet.
Men nu krackelerar systemet; för få läkare till ett för stort patientantal har lett till att det privata tar över allt mer. Personal från det offentliga rekryteras till det privata. Vilket leder till ännu längre väntetider i allmänvården.
– Här är det inte bara ett upplevt missnöje. Man ser att livslängden backar och ojämlikheten inom vården ökar.
Personalen är den största bristfaktorn
En av dem som Fanny intervjuat i Storbritannien är ”William”, som jobbar inom NHS men inte vill gå ut med sitt riktiga namn då han menar att ledningen inte gillar kritik.
Han berättar att han ibland rekommenderar sina patienter att söka privat vård. Att betala privat för en röntgen i stället för att vänta i månader.
Det finns till och med privata ambulansföretag som människor anlitar när de inte vill riskera att vänta i timmar på den vanliga ambulansen.
– Jag har med Storbritannien som exempel i boken för att visa på riskerna med när man låter det privata äta för mycket av den allmänna vården. Vi har redan ett tudelat system i Sverige där allt fler har privata sjukvårdsförsäkringar och där många stora företag har det som löneförmån.
– Fortsätter vi i den riktningen hamnar man där att vissa kan köpa sig bättre och snabbare vård – medan den allmänna vården blir allt sämre. Det är en myt att privatbetald vård avlastar eftersom det tas personal från det allmänna. Personalen är den största bristfaktorn.
Oroar sig över privata sjukförsäkringar
Fanny Nilsson är orolig över utvecklingen i Sverige med privata sjukförsäkringar som ständigt ökar.
– Jag har ju sett hur det gick i England, där man kan behöva betala för att åka ambulans. Där 300 000 personer de senaste fem åren betalat själva för sin cancervård. Det finns vissa tipping points – när det privata börjar suga personal från det offentliga är det svårt att stoppa utvecklingen.
I Nederländerna däremot, kan ingen köpa sig förbi någon kö. Vårdbolag får heller inte göra någon vinst.
Landet är lite av ”sjukvårdsvärldens älskling”. Ett försäkringsbaserat system där medborgarna måste köpa en sjukförsäkring (obligatoriskt) men kan välja nivå och försäkringsbolag.
– Många politiker och lobbyister brukar lyfta fram Nederländerna som en föregångare. Det kommer ofta upp att vi borde göra som de.
Vill lyfta sakfrågorna i vården
Här i Sverige tycker Fanny att debatten kring sjukvården är för ideologisk. Sakfrågorna kommer i skymundan.
– Egentligen handlar det om spelreglerna mer än om var man står politiskt. I Sverige har vi till exempel fri etableringsrätt för vårdcentraler. Nu har vi fått bisarra konsekvenser av att inte ha regleringar. Med gängkriminella som äger vårdcentraler och på så sätt tvättar pengar.
Kräver strukturomvandling av sjukvården
Hon tycker att det är ”helt obegripligt” att vi inte satsar på att primärvårdsystemet ska fungera.
– Det som krävs är en strukturomvandling av sjukvårdssystemet, och det i sin tur kräver vision och enighet. Nu har vi kortsiktig politik, med en regering som sitter i fyra år. Men att vi inte satsar på en bra primärvård när vi vet att det medför att både patienter och läkare blir nöjdare plus att man använder färre mediciner.
Läkarna själva bidrar till obalansen
Till viss del tror Fanny att läkarna själva är med och bidrar till obalansen i systemet. Det finns olika status i olika specialiteter; fler vill jobba med kirurgi än med geriatrik, och så vidare.
– Det är därför boken på omslaget har en bild med en vårdcentral längst ned och ett universitetssjukhus högst upp. Det handlar om boys and toys-fenomenet, att klassiskt manliga och teknologiska specialiteter prioriteras. Och det är klart att vi ska ha avancerad hjärtsjukvård. Men grunden i sjukvården, mötet med människan, får inte glömmas bort.
De äldre far mest illa
Fanny arbetar själv på en akutmottagning och säger att hennes vanligaste patient är en multisjuk äldre. Det är också dem hon vill värna om eftersom hon ser hur illa de ofta far.
– Läkarna bygger in sig i sina smala specialiteter. Där passar inte en äldre multisjuk patient in. Och generalister och allmänläkare har mindre makt i systemet. Så jag skyller också delvis krisen inom vården på oss läkare. Vi är duktiga på att bedriva cancervård och forska kring diabetes. Men vi får inte glömma helheten.
– Och vi får heller inte glömma att lyssna på patienterna. Det är en annan sak som är snett i vårt sjukvårdssystem, att det finns så många orimliga riktlinjer man ska följa att det leder till en ängslan att inte göra tillräckligt. Vi gör ofta onödigt många prover, remisser och uppföljningar. Ibland uttrycker äldre multisjuka att de faktiskt inte vill att man sätter in all den där vården, men det görs ändå.
Fanny Nilsson menar att ”alla” egentligen vill ha ett system med fast läkarkontakt. Som känner patienten och kan personens bakgrund.
Vi har stora brister i det basala
– Alla vill det, men det krävs en strukturomvandling för att komma dit. Sannolikt skulle vi behöva färre läkare på de sjukhusen och fler på vårdcentralerna. Vissa kliniker är till och med överbemannade.
Det finns en paradox i att Sverige har ett så gott rykte internationellt, tycker Fanny Nilsson.
– Vi har toppresultat i mycket: barnsjukvård, cancer, diabetesvård. Men vi har stora brister i det basala. Kan det verkligen vara världens bästa vårdsystem om det inte går att komma fram till sin vårdcentral?
Hon hoppas på en reform för vården
Under pandemin trodde de flesta att när det blev tydligt hur stora bristerna var inom vården skulle man förstå att något måste göras.
– Vi trodde verkligen att man äntligen skulle förstå att vi har alldeles för få vårdplatser och att arbetsvillkoren inom äldreomsorgen måste förbättras. Men det blev ingenting av det i slutändan.
Fanny Nilsson hoppas på att det snart ska bli en primärvårdsreform.
– Det är på tapeten. Men vilken politik som ska ta oss dit är inte klart. Visst är det svårt men Norge har ju lyckats. Jag hoppas på en förändring. Det är angeläget och viktigt inför framtiden.
