Vanliga svenskar bör ha rätt att få veta vem de släpper in i sitt hem. Därför får det inte bli för dyrt att göra enkla bakgrundskontroller. Det skriver tidigare rikspolischef Björn Eriksson i en debattartikel.
DEBATT. Svenskar har rätt att veta vem de släpper in i sitt hem. Om möjligheten till enkla bakgrundskontroller begränsas till dyra, licensierade företag riskerar trygghet att bli en fråga om plånbok. Det får inte bli resultatet av den pågående utredningen om bakgrundskontroller.
När bakgrundskontroller diskuteras i Sverige handlar debatten nästan alltid om företag, myndigheter och organisationer. Men en viktig grupp saknas ofta i samtalet: vanliga människor.
En konkret fråga för äldre
För många svenskar – inte minst äldre – är detta inte en abstrakt fråga. Det handlar om något så konkret som vem man släpper in i sitt hem.
Allt fler tjänster köps i dag privat. Vi anlitar hantverkare, barnvakter, hundvakter eller personer som hjälper till med städning, trädgård eller andra sysslor i hemmet.
Ofta sker det via digitala plattformar eller genom rekommendationer. Men i slutänden är det ändå en person vi inte känner som får tillgång till vår bostad, våra ägodelar och ibland även våra barn.
Vanliga människor kan vilja göra kontroller
Att i den situationen vilja veta om personen tidigare dömts för exempelvis våldsbrott, bedrägerier eller stölder är inte misstänksamhet. Det är sunt förnuft.
För många äldre kan detta vara avgörande. Den som bor ensam och behöver hjälp i hemmet befinner sig ofta i en utsatt situation. Samtidigt har bedrägerier och stölder riktade mot äldre ökat kraftigt under senare år. Att kunna kontrollera bakgrunden hos den person man anlitar är en viktig del av den egna tryggheten.
Komplicerat att kontrollera för enskilda
I Sverige är domar offentliga handlingar. Offentlighetsprincipen finns just för att medborgarna ska kunna få insyn i rättssystemet.
Men i praktiken är det svårt för en enskild person att använda den rätten. Att själv kontakta domstolar, begära ut handlingar och veta var man ska leta är både tidskrävande och komplicerat.
Digtala söktjänster gör kontroller enkla
Det är därför digitala söktjänster som exempelvis Siren och Verifiera har fått en viktig funktion. De gör offentliga domar sökbara och tillgängliga på ett enkelt sätt – inte bara för journalister och företag utan också för vanliga medborgare.
Nu riskerar denna möjlighet att begränsas kraftigt. Juridiska processer och politiska initiativ kan leda till att bakgrundskontroller i praktiken bara får göras av särskilt licensierade företag.
Kontroller blir för dyra för vanliga människor
Konsekvensen är lätt att förutse: bakgrundskontroller blir dyra och därmed otillgängliga för vanliga människor.
Stora företag och organisationer kommer fortfarande att kunna köpa omfattande bakgrundsutredningar. Men pensionären som vill kontrollera en hantverkare eller småbarnsföräldern som söker en barnvakt kommer knappast att ha råd.
Trygghet blir en klassfråga
Det riskerar att skapa ett samhälle där trygghet blir en klassfråga.
Regeringen har tillsatt en utredning, ledd av Integritetsskyddsmyndighetens generaldirektör Eric Leijonram, som ska se över behovet av bakgrundskontroller inom både offentlig och privat sektor. Det är viktigt och nödvändigt.
Ta hänsyn till äldres behov att göra kontroller
Men diskussionen riskerar att fastna i vad myndigheter och företag behöver. Utredningen måste också ta hänsyn till privatpersoners behov – inte minst de äldres.
Integritet är ett viktigt värde. Men den måste vägas mot människors rätt till trygghet. Domar i svenska domstolar är redan offentliga. Frågan är därför inte om informationen ska finnas, utan om den ska vara praktiskt tillgänglig även för vanliga människor.
Bakgrundskontroller får inte bli för dyrt
När lagstiftningen nu ses över måste regeringen säkerställa att bakgrundskontroller inte blir en exklusiv tjänst för stora organisationer och dem med råd att betala för omfattande utredningar.
Justitieminister Gunnar Strömmer har flera gånger betonat vikten av att stärka tryggheten i samhället.
Vanliga människor måste få göra kontroller
Då måste också vanliga människor få tillgång till de verktyg som finns att skydda sig själva.
Tryggheten börjar ofta vid den egna ytterdörren. Det måste även lagstiftningen ta hänsyn till.
Björn Eriksson
f.d Rikspolischef
Årets SPF-senior 2025
