Magert. Det anser flera riksdagspartier om regeringens förslag till kontantlag. Följdmotioner är att vänta och en belysande riksdagsdebatt i maj.
Regeringens proposition om ny kontantlag nagelfors på tisdagen (24/3) när Kontantupproret och Centerpartiet arrangerade ett seminarium i riksdagen.
Efter en inledande demonstration på Mynttorget drog Kontantupproret in i andrakammarsalen för ett elfte seminarium genom tiderna till försvar för kontanternas ställning i det svenska samhället.
Tre nyckelfrågor dryftades extra: Kommer lagen att få avsedd effekt? Vad händer i en tid när vår beredskap måste fungera? Vem tar ansvaret och kostnaderna för att den så kallade kontantkedjan håller?

Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson betonade att Sverige har valt den kanske smalaste kontantstigen i hela Europa, vilket väcker många grannländers oroade förundran.
– Vi känner oss inte trygga med att kontantkedjan kommer att hålla. Det är förvisso bra att regeringen går fram med att Sverige ska ha en kontantlag, men man har tyvärr plockat bort viktiga saker från utredningen som låg till grund för propositionen.
– Idag vill alla ha en lag och det är bra. Men ska vi få en rödljuslag som ingen bryr sig om? Eller ska riksdagens ställa sig bakom ett skarpt lagförslag? I så fall måste lagen kompletteras, bland annat med regler om tillsyn och sanktioner, markerade Björn Eriksson.

Kontantupproret lyfte ett faktum under presentationen av lagförslaget. Bankerna sparar 3 miljarder kronor på att inte längre hantera kontanter som förr. Det visar vilken uppenbar drivkraft som bankerna har att underminera kontanternas ställning.
Aino Bunge, vice riksbankschef, konstaterade att regeringens förslag inte innehåller sanktioner.
– Vi är nöjda med att lagen kommer. Den kommer att stärka kontantkedjan. Men eftersom sanktioner saknas kommer det att krävas löpande uppföljningar.
Måste alltid fungera
Ammi Axelsson, Civilförsvarsförbundets ordförande, var inte nöjd med regeringens förslag när det gäller kontanternas ställning som beredskapsverktyg.
– Det moderna samhället bygger på att betalningar fungerar – hela tiden. Vi måste ha ett alternativ som fungerar direkt. Kontanter är det alternativet.
Då räcker det inte som nu med att lagkravet endast omfattar mat och mediciner.
– Handeln är en del av totalförsvaret. Vi säger hela handeln! Vi kan inte plocka ut två pusselbitar och tro att det ska rädda hela systemet.

I den påföljande paneldebatten med företrädare för fyra riksdagspartier (SD, S, L och C) betonade Dennis Dioukarev (SD) att regeringens lagförslag ska ses som ”en bottenplatta”.
– Vi behövde få ett politiskt beslut, och det har vi fått nu.
Centerpartiets Helena Vilhelmsson kritiserade regeringens förslag och lovade att inom kort lägga en följdmotion. Motionstiden går ut i början av april.
– Jag saknar lagkrav på att kunna betala offentligrättsliga tjänster med kontanter. Det är en enorm dubbelmoral från statens sida att kräva att alla ska ha kontanter hemma men inte låta medborgarna kunna betala kontant för exempelvis besök på vårdcentralen eller vid andra offentliga institutioner.
Måste kunna betala
Socialdemokraternas Ingela Nylund Watz höll med. Hon saknade också förslag om hur man enklare ska kunna betala räkningar kontant.
För den som bor i Kiruna gäller det att ta sig 60 mil till närmaste kontor.
– Nu återstår bara 33 ställen i hela landet där man kan göra sådana kontanta betalningar. Det missförhållandet kommer vi ta upp i vår motion när riksdagen ska behandla regeringens lagförslag. Mer kompetens behövs också för att minska det digitala utanförskapet, fortsatte Ingela Nylund Watz med hänvisning till den uppemot miljon medborgare som inte kan använda digitala verktyg.
Saknar tillsyn
Liberalernas Anders Ekegren ansåg att förslaget är ett steg i rätt riktning, men:
– Tillsyns- och sanktionsbiten hade kunnat vara skarpare.
Han vidgade ansvaret för kontanternas framtid till att omfatta oss alla.
– Det är viktigt att vi själva använder kontanter i vardagen.
Kräver mer
SPF Seniorernas samhällspolitiska chef Martin Engman riktade under frågestunden en skarp uppmaning till panelen av politiker:
– Jag vädjar till riksdagens partier inför utskottsbehandlingen av regeringens förslag att komma överens om att gå ett steg längre än vad regeringen gör. Skriv in att lagen ska utvärderas, se till att tillsyn och sanktioner finns med, att man ska kunna betala kontant för offentligrättsliga avgifter och att livsnödvändiga varor inte bara handlar om mat och läkemedel utan också om sådant som kläder, drivmedel och kollektivtrafik.

Riksdagens utskottsbehandling av regeringens förslag väntas ske under april.
– Vi kommer nu att diskutera hur vi ska lägga ett skarpare förslag från S om hur regeringens lagförslag kan byggas ut med nödvändiga kompletteringar, sa Ingela Nylund Watz till Senioren efter seminariet.
– Förhoppningsvis kan vi bli eniga om vissa förslag inom oppositionspartierna. Särskilt hoppas jag att vi kan komma fram när det gäller de offentligrättsliga tjänsterna. Det finns ju redan en dom i förvaltningsrätt om att vårdavgifter ska kunna betalas kontant. Det tycker jag lägger grund för en bredare tolkning.

Under maj väntas en riksdebatt innan riksdagen slutligen klubbar den nya kontantlagen. En debatt väl värd att följa för den som tycker att kontantfrågan väger tungt för vilken valsedel det blir den 11 september.
Tänker på mamma
I egenskap av arrangerande riksdagsparti avslutade Helena Vilhelmsson seminariet:
– Jag tänker idag på min egen mamma som så många seniorer står i livsmedelsbutiken med sitt betalkort och känner att de fumlar med betalningsapparaten medan köerna bakom växer. De tycker att det är pinsamt och så ska det inte behöva vara. Varför blev det så här? Jag tror att om vi för 20 år sedan hade sett det här i framtidskulan så hade vi kanske gjort något annorlunda.
– Men nu är vi där vi är och jag är innerligt glad över att Kontantupproret inte ger upp. Vi ger heller inte upp. Nästa steg blir följdmotionerna.

