"Om politikerna menar allvar med att maten är viktig för äldres livskvalitet måste det också märkas i de beslut som fattas lokalt." Det skriver SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson i en debattartikel. Läs om Forozande som gick från undernärd till normalviktig tack vare god matpolitik. Läs också om Henry som dog undernärd och vars dotter är kritisk till hur hemtjänsten skötte kosthållningen.
SPF Seniorerna har ställt tre frågor till riksdagspartierna:
Ska äldre som får mat från hemtjänsten få lagad mat?
Är färdiglagad mikromat eller frysta maträtter ett fullgott alternativ?
Om äldre bör få lagad mat – hur tänker partierna säkerställa att äldre faktiskt får det i de kommuner där partierna är med och styr?
I en debattartikel i Dagens Samhälle skriver SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson så här:
”Svaren är tydliga. Alla partier säger ja: äldre bör få lagad mat. Samtliga partier svarar också att frysrätter inte är ett fullgott alternativ. Och samtliga partier menar att maten i äldreomsorgen behöver prioriteras och presenterar olika lösningar för hur det ska ske.”
SPF Seniorerna menar att svaren på nationell nivå måste följas av handling lokalt.
”Det räcker inte att i valrörelsen säga ja till lagad mat, om äldre i de kommuner där det egna partiet sitter vid makten möts av en helt annan verklighet. Om politikerna menar allvar med att maten är viktig för äldres livskvalitet måste det också märkas i de beslut som fattas lokalt” skriver Maria Larsson.
Senioren har besökt Sollentuna där kommunen satsar på hemlagat. Se reportaget nedan. Läs också om Henry som dog undernärd i en annan kommun.
SOLLENTUNA – HÄR PRIORITERAS ÄLDRES HÄLSA
Det doftar ljuvligt när Forozande Samadani sätter sig till bords med dagens lunch. En färgglad portion med kyckling, ris och grönsaker som hemtjänsten lagat i hennes eget kök. I Sollentuna kommun är hemtjänstpersonalen utbildad i näringskunskap och Forozande har gått från undernärd till normalviktigt.
Sollentuna är en av de kommuner som inte har utkörning av mat från centralkök. Men här är biståndsbesluten i gengäld ofta generösa så att det finns tid för hemtjänsten att laga mat från grunden hemma hos kunderna.
– Jag arbetade själv inom hemtjänsten under mitt arbetsliv och på den tiden skötte vi bara frukosten medan maten kördes ut från ett storkök. Så skulle jag inte vilja ha det själv. Jag vill kunna få sådan mat som jag tycker om och den måste smaka något, säger Forozande.
Hon är mycket nöjd med mathållningen och har överlåtit åt hemtjänsten att göra matsedel åt henne för att få en kost som har det näringsinnehåll hon behöver. Med flera allvarliga sjukdomar i botten var Forozande tidigare undernärd och vägde 48 kilo men gick upp fem kilo sedan kommunen gjorde en stor översyn av hemtjänsten 2021.
– Men vi har också kunder som hellre beställer fryst färdigmat från affären. De får bestämma själva. Då ser vi till att portionen är vackert upplagd på tallrik och kompletterar med grönsaker eller andra tillbehör för att få rätt näringsinnehåll, berättar Asal Amani på hemtjänstföretaget Allegio som är på plats hos Foroszande den här dagen.
Insatserna hos Forozande och hennes man, som är sängliggande när vi är på besök, är noga schemalagda. Första besöket från hemtjänsten är klockan 9.00 alla dagar. Då serveras frukost samtidigt som lunchmålet tillagas. Ofta persiskt kryddad mat som paret Samadani med ursprung i Iran tycker om.
– Klockan tolv är vi tillbaka och serverar lunchen. På eftermiddagen äter de rikligt med frukt och till kvällen ytterligare en riktig måltid, den kan vara antingen varm eller bestå av exempelvis en kycklingsallad. Näringsdryck kompletterar, säger Asal Amani.
Medan besparingar och neddragningar i äldreomsorgen ofta blir följden när kommunerna ska få ekonomin att gå ihop har Sollentuna kommun norr om Stockholm gått en annan väg. Här gjordes en genomgripande förändring 2020. Mathållning och hälsa är idag central inom äldreomsorgen.
Hemligheten bakom satsningen på maten i hemtjänst, särskilda boenden och förebyggande verksamhet är att det råder politisk enighet om att äldres hälsa ska prioriteras.
Kommunen satsar också på förebyggande verksamhet för de äldre, med tydligt hälsofokus på träffpunkter där man lagar god och hälsosam mat. Föreläsningar med tips om att kvarg är både gott och proteinrikt ledde till att kvargen sålde slut hos de lokala livsmedelsbutikerna.
Anna-Lena Johansson (L) är ordförande i vård- och omsorgsnämnden sedan många år. Hon är sjuksköterska i botten och har också arbetat med cateringverksamhet, så mat- och näringsintresset hade hon med sig in i politiken.
– Personalen är utbildad enligt Ätup-metoden (läs om metoden nedan, red:s anm) och vi har tillfört pengar till hemtjänstföretagen för detta. Det handlar inte bara om att maten ska vara god och näringsrik. Personalen ska också sitta med vid måltiden och se till att den ser lockande ut, berättar Anna-Lena Johansson.
I Sollentuna är hemtjänsten privat och kvalitetskraven är höga. Det är inte lägsta pris som styr. Före omläggningen rådde lite vilda västern med 24 olika utförare och kommunen hittade vid sin kartläggning en del företag med kopplingar till välfärdsbrottslighet.
– Vi tror inte att valmöjlighet mellan 24 olika företag tillför något för kunderna. Det blir för svårt att överblicka. I dag har vi handlat sex utförare, varav ett är ett kommunalt bolag.
Ekonomin är inga problem, enligt Anna-Lena Johansson.
– Det finns mycket statliga bidrag att söka som finansierar satsningarna och Sollentuna har en god ekonomi. Vi tar nu också bort minutstyrningen inom hemtjänsten för att öka flexibiliteten och vi tillför extra pengar till omsorgsnämnden.
LOTTAS PAPPA DOG UNDERNÄRD
En kartong med frysta industriköttbullar och potatismos som värms av hemtjänsten i mikron innan man säger hej då. Så ser det ut för många äldre när kommunerna sparar och satsningarna går till cykelbanor eller simhallar.
En som känner igen beskrivningen är Lotta Segerström vars pappa Henry i Köping dog hemma förra året efter att ha varit multisjuk i många år. Lotta anser att hemtjänstens insatser var undermåliga, inte minst mathållningen, och hennes pappa var svårt undernärd när han dog.
Köping är en av de minst 42 kommuner som helt upphört att köra ut lagad mat till sina omsorgstagare enligt en kartläggning som Sveriges Radio gjort. I dessa kommuner hjälper hemtjänsten oftast till med att beställa hem frysta eller färska färdigrätter från ortens matbutiker, via matbutiker på nätet eller en restaurang för en vecka i taget. Mat som sedan värms i mikrougn.
– Problemet var att det inte fanns matlådor att köpa från kommunen. Jag bor i Holland och hade ingen möjlighet kontrollera att allt fungerade. Men jag pendlade när pappa levde och bodde två månader i taget i Köping och såg på nära håll hur illa det var, berättar Lotta Segerström.
Hon förstår att pappans situation var komplicerad eftersom han dels
var svårt sjuk, dels matvägrade periodvis.
Det är just i sådana situationer som kommunerna har ett ansvar att öka insatserna till att exempelvis bevilja tid för måltidssällskap och att hemtjänstpersonalen har tillräckliga kunskaper om hur behoven ska tillgodoses.
Lotta berättar att när pappan hade önskat sig inlagd sill trodde hemtjänstpersonalen att den skulle stekas i stekpanna före servering.
– Hemtjänsten såg inte sitt ansvar och lämnade honom när han själv vägrade att äta. Han kunde inte tugga för han saknade tänder men det anpassade man inte mathållningen efter. När jag själv var på plats tog jag till olika knep, som att blanda grädde i hans mjölk.
Lotta beskriver en karusell med stor personalomsättning och där inga rutiner fungerade.
Rutten månadsgammal mat i kylskåpet, yoghurt och näringsdryck som stod kvar orörda bredvid sängen på kvällen.
I Köping har kvaliteten på hemtjänsten blivit en politisk fråga sedan lokaltidningen Magazin24 uppmärksammade fallet.
Men enligt hälso- och sjukvårdschefen Fredrik Leek står inga förändringar för dörren.
Han kommenterar inte fallet med Lotta Segerströms pappa men ser inga systemfel i rutinerna kring mathållningen hos kunderna. Den som vill får hjälp med att enklare tillredning, som att koka makaroner och steka falukorv, säger han.
– Man kan också beställa mat från restauranger som kör hem maten. Det blir billigare än avgiften för de matlådor vi tillhandahöll. Klart vi vill ha större budget, men jag tycker nog vi har tillräckliga resurser, säger Fredrik Leek.
Han påpekar också att Köping till skillnad från många andra kommuner inte har minutstyrning i hemtjänsten utan det ska finnas utrymme för personalen att organisera arbetet, exempelvis planera för måltiderna.
Lotta Segerström ger inte mycket för restaurangmaten som Fredrik Leek nämner. Den var ingen lösning eftersom den inte var anpassad efter hennes pappas näringsbehov.
Hon menar att det spelar ingen roll om det formellt ska finnas tid för måltider och mathållning utifrån kundens förutsättningar om personalen ändå är så jäktad eller okunnig att resultatet uteblir.
Fredrik Leek medger att varken undersköterskor eller vårdbiträden har utbildning i näringsbehov eller måltidsplanering för äldre och han blir förvånad när han får höra om de utbildningar som finns.
– Det kan jag tänka mig att titta närmare på. Jag vill också påpeka att vid undernäring kopplas hemsjukvården in och gör en vårdplan, säger han.
Enligt Lotta Segerström fanns ingen sådan för hennes pappa.
ÄT UPP-METODEN – SÅ FUNKAR DEN
Det finns flera typer av utbildningar som både chefer och hemtjänstpersonal i kommunerna kan ta del av. En av dem har utvecklats av företaget Ätup. som tar fasta just på de brister som Lotta Segerström upplevde.
– Vi vill ge en nyanserad bild. Det är lätt att fastna i att Findus och Dafgårds frysta kartonger är fruktansvärda och att kommunens hemlagade är fantastiska. Men man måste i båda fallen se över vad hemtjänstkunden äter över hela dagen, säger Janina Blomberg, en av Ätups grundare.
Både hon och hennes kompanjon Marie-Louise Ankersson är i grunden kostvetare och Janina har jobbat med folkhälsa hela sitt yrkesliv och bland annat utvecklat måltidskoncept för sjukhus och äldreboenden.
Vad äter den åldriga kvinnan som är konvalescent efter en höftledsoperation till frukost? Har hon tappat matlusten? Har hon gått ner i vikt? Vad äter hon till lunch? Mellanmål? Kvällsmål? Vem har helhetsansvaret?
– Det är framför allt proteinet som behövs, säger Janina och pekar på att matlådan, oavsett var den kommer ifrån, inte får utgöra huvuddelen av dygnets matintag. Då blir man undernärd.
Kvarg innehåller massor av protein och kan bli dessert eller mellanmål. Ett knep att göra frukostgröten näringsrik kan vara att vispa ner ett ägg, tipsar Janina.
– Sedan är det mer avgörande att vårdbiträdet eller undersköterskan finns kvar medan den äldre äter och att de vet hur man kan inspirera till äta mer. Det kan handla om att pynta portionen så att den ser aptitlig ut eller att inte lägga upp för mycket på en gång.
Hittills har 5 000 personer i 83 verksamheter gått den tre timmar långa digitala utbildningen som deltagarna jobbar med i sina telefoner.
– Vi säger alltid att hela gruppen måste gå och att cheferna ska börja. Utbildningen blir på det sättet ett implementeringsverktyg för nya arbetssätt för när cheferna är med ger de också medarbetarna förutsättningar att arbeta med den nya kunskapen.
Men Janina Blomberg konstaterar också att det också krävs att kommunen är beredd att finansiera förändringarna, och så är inte alltid fallet.
Det är ofta just där skon klämmer. Att löften om oklara satsningar på äldreomsorg eller välfärden i stort ofta rinner ut i sanden beror enligt forskare, fackliga organisationer och debattörer i huvudsak på att kommunerna prioriterar andra satsningar när det kommer till kritan.
Det i sin tur beror på att satsningar för att stärka kvaliteten är kostsamma och mer komplexa än vad som låter sig formuleras i löften om en extra ägghalva på äldreboendet eller återinförande av utkörning av varm mat.
”EN HJÄRTLÖS BEHANDLING AV ÄLDRE”
Sara Wittberg vid Linköpings universitet har granskat hur kommunerna fattar beslut om äldreomsorg. I vissa kommuner har handläggarna stora befogenheter, i andra kan politikerna bestämma även detaljer i enskilda fall.
Sara Wittberg ser som tänkbar lösning att staten sätter en tydlig lägsta nivå som kommunerna måste erbjuda. Socialstyrelsen skulle kunna få uppdraget att utforma bestämmelserna, föreslår hon.
Yngve Gustafson är geriatrikprofessorn som blev rikskänd när han tog tag i vårdkvaliteten på ett äldreboende i en tv-serie för tio år sedan. Han föreläser om näring och mathållning för äldre för undersköterskor, politiker, biståndshandläggare i konsten att förebygga undernäring bland äldre.
– Det moderna samhället verkar ha lett till bristande empati som resulterar i en hjärtlös behandling av äldre. Varför prioriterar kommuner bygget av ännu en arena i stället för tid och kunnande hos hemtjänsten så att omsorgstagarna får näring och god mat? undrar Yngve Gustafson retoriskt.
Hans uppfattning är att det handlar om ålderism och att Sverige har en sämre syn på äldre än i många andra länder. Enligt Yngve Gustafson är Holland ledande när det gäller äldreomsorg och i Danmark är synen på äldre och äldreomsorg mänskligare.
– I Sverige har vi stränga djurskyddslagar där det är straffbelagt att svälta husdjur. Men när det gäller människor finns ingen motsvarande lag, säger Yngve Gustafson.
Han hoppas att den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft förra året ska leda till en förändring. Där infördes kravet att kommunerna ska förebygga ohälsa. I Sverige dör människor av undernäring till följd av brister inom äldreomsorgen, säger Yngve Gustafson.
Han menar att om den politiska viljan hade funnits, både på riksplanet och i kommunerna, går det att bygga upp en värdig äldreomsorg där äldre inte dör av undernäring.
– En återinförd värnskatt hade kunnat användas till uppbyggnad av en fungerande äldreomsorg. På samma sätt som vi har värnplikt skulle vi kunna ha en äldreomsorgsplikt för unga som under en period skulle göra ”värnplikt” inom hemtjänst eller på äldreboenden.
Det bästa skulle vara att fler unga människor då också skulle få uppleva hur fantastiskt det är att få arbeta med gamla människor, säger Yngve Gustafson.
Text: Marianne Hühne von Seth
