Våld är inte alltid fysiskt

Ekonomiska övergrepp mot äldre personer i Sverige är ett lika allvarligt som osynligt problem. Men nu kommer ny kunskap om hur man kan upptäcka och motverka våldet.

Lagom till FN:s Världsdag om våld och övergrepp mot äldre kommer Jämställdhetsmyndigheten med en efterlängtad kunskapshöjning i ämnet.
Man gör det i form av en rapport som beskriver hur det ekonomiska våldet kan vara en del av livslångt våld i nära relationer. Det kan också uppstå som en konsekvens av att livet förändras till följd av sjukdomar eller att andra beroenden ökar.
Våldet utövas oftast mot en kvinna av en manlig partner eller vuxna barn. Det utövas genom att någon kont­rollerar pension, konton, e-legitimation, fullmakter eller tvingar den äldre att ta lån, stå för kostnader eller tvingas avstå från vård och omsorg av ekonomiska skäl.
Rapporten visar också hur äldre kvinnor på grund av skulder eller ekonomiskt beroende har svårt att lämna en destruktiv relation.

Maskeras som omsorg

Att ekonomiskt våld mot äldre personer är nästan helt osynligt i samhället beror enligt rapporten på att det så effektivt kan maskeras som hjälp eller omsorg.
– När äldre personer blir mer beroende av andra i hanteringen av den egna ekonomin, vård eller myndighetskontakter blir gränserna mellan stöd och utnyttjande otydliga, säger Anna Ryan Bengtsson, postdoktor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom rapporten.

Flera skäl

Det finns flera skäl till att det ekonomiska våldet i dagsläget upptäcks sent eller inte alls, berättar hon och forskarkollegan Nathalie Sheerin:
* vi har i samhället en låg kunskap om ekonomiskt våld
* det ekonomiska våldet kan vara subtilt och svårdefinierat
* personer som drabbas känner skam, skuld och ofta en lojalitet gentemot den som utsätter dem
* yrkesverksamma saknar ofta tid, rutiner, mandat eller trygga samtalsmiljöer för att ställa frågor
* digitalisering och fler telefon- och distanskontakter gör upptäckt ännu svårare, särskilt när det inte går att veta om den äldre talar i enrum.
Studien visar också att romans- och investeringsbedrägerier är en viktig del av det ekonomiska våldet mot äldre personer.
– Även om dessa inte alltid passar in i definitioner av våld mot äldre personer eller ekonomiskt våld i nära relationer får de ofta mycket allvarliga konsekvenser som förlorade livsbesparingar, skam, skuld och förlorad tillit till både sig själv och andra, säger Nathalie Sheerin.

Kunskap och rutiner behövs

Rapportens viktigaste slutsats är att ekonomiskt våld mot äldre personer måste förstås som ett strukturellt problem, inte bara som enskilda individers ekonomiska bekymmer, betonar Anna Ryan Bengtsson.
– Problemet uppstår i skärningspunkten mellan beroende, ålderism, könade maktordningar, juridiska gråzoner och bristande samordning mellan myndigheter och andra aktörer.
Vad behövs för att det ska bli bättre?
– Många olika saker. Vi pekar i rapporten främst på en tydligare styrning, bättre lagstöd, mer kunskap och rutiner hos yrkesverksamma, stärkt samverkan mellan olika aktörer och ett mer tillgängligt, samordnat och praktiskt stöd till äldre utsatta personer.
Jämställdhetsmyndigheten kommer nu att använda rapporten som ett underlag till förslag på åtgärder för regeringen att vidta.
– Vi har ett regeringsuppdrag som ska slutredovisas 2027, och då kommer vi att lämna flera förslag, säger Lena Axelsson Örnefors som är utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Stor kunskapslucka

I bakgrunden ligger ett annat uppdrag som myndigheten fick 2023.
– Det handlade om att kartlägga kunskap hos kommuner, regioner och myndigheter om våldsutsatthet bland äldre personer som fyllt 65 år och även att identifiera kunskapsluckor.
Det uppdraget slutredovisades 2025. En viktig slutsats:
Det blev uppenbart att det finns en stor kunskapslucka om det ekonomiska våldet mot äldre. Vi hoppas och tror att dagens rapport kommer att bli ett första viktigt steg att på riktigt råda bot på det.

Fem svåra situationer

Rapporten som heter Ekonomiskt våld mot äldre personer i Sverige – I skärningspunkterna mellan beroende, ålderism och bristande samordning tar bland annat upp hur yrkesverksamma återkommande iakttar olika uttryck för ekonomiskt våld mot äldre. Några exempel:

”Är man utsatt för fysiskt våld är man också utsatt för psykiskt våld, alltså kontroll och makt, och då har jag väldigt svårt att se att det inte också gäller pengar. Så över lag behöver vi lyssna in för att upptäcka våld – och då kommer ekonomiskt våld finnas med där.”
Kurator, civilsamhälle

”Vem stöttar alla de som ringer till mig och frågar: kan jag få hjälp med mina fakturor? Jag fixar det inte längre. Det finns ju ingenstans. Ja, då är det budget- och skuldrådgivning och det är god man och förvaltare. Annars så hänvisar vi då till: kan du be någon om hjälp?” Äldreombudsman

”Sen hade jag en annan kvinna där hon mådde jättedåligt och var ganska svårt sjuk och mannen ville ha henne hemma mest av ekonomiska skäl tror jag. Hon behövde vara på sjukhem. Och där kändes det som att han vill ha henne hemma för att han vill ha pengarna, för han tog inte hand om henne särskilt väl.”
Kurator, hälso- och sjukvård

”Det kan ibland vara svårt att få det till brott för har man gett samtycke. Har man fått de här pengarna? Har det varit en gåva eller inte? Så kanske man också ser äldre som lite förvirrade, dementa eller vad det kan vara för något.”
Yrkesverksam, Polismyndigheten

”Det här med att en anhörig är en ställföreträdare. När det fungerar bra så är det ju den bästa varianten kanske, för ingen bryr sig så mycket om huvudmannen som den anhörige. Men å andra sidan så kan det vara den värsta också därför att om relationen inte är bra och synen inte är den rätta på den äldre så finns det väldigt stora möjligheter då att utnyttja situationen och det är väldigt svårt för den äldre själva att stävja sig emot ett barn eller någon anhörig som man gillar.”
Yrkesverksam, Överförmyndarverksamhet

Du hittar hela rapporten om du klickar här.