LOV – valfrihet eller lotteri?
Åsikter | Studie
LOV - valfrihet eller lotteri? Foto Colourbox

LOV – valfrihet eller lotteri?

Lagen om valfrihet i vård och omsorg riskerar att bli ett lotteri, skriver debattörerna Claes Björck och Anna Bidö, vars nya studie visat att äldre har svårt att ta till sig information.

Publicerad 2012-04-04

I januari 2009 infördes Lagen om valfrihet (LOV) i syfte att ge äldre ökad makt över sin egen vård och omsorg. Studier visar att många är positiva till att välja omsorg själva men att valet ofta är förknippat med svårigheter. Förutom bättre och jämförande information behövs mer personligt stöd för att valfriheten ska gagna de äldre. Risken är annars stor att reformen går om intet och valprocessen blir som ett lotteri.
Vi har under våren och hösten gjort två enkäter om valfrihet som visar att många kommuner inte redovisar särskiljande information om utförarna och inte heller erbjuder äldre personligt stöd då de ska välja omsorg. Detta trots att kommunerna enligt lag har kvalitets- och uppföljningsansvar samt har vetskap om att äldre ofta har svårt att tillgodogöra sig information.

Det finns enkla metoder för uppföljning så kallade brukarundersökningar. En av våra enkäter visar att endast 62 procent av kommunerna med LOV kontinuerligt redovisar brukarundersökningar. Av dessa kommuner presenterar 80 procent resultaten enbart digitalt.
Förutom svårigheten att tillgodogöra sig information har många äldre inte tillgång till internet och saknar i vissa fall anhöriga som kan hjälpa dem. För den här gruppen blir det därför extra viktigt med personligt stöd, när de ska välja.
Enligt vår senaste enkät erbjuder 34 procent av kommuner med LOV inget personligt stöd alls. Endast 23 procent av kommunerna anger att de har riktlinjer för hur stödet ska se ut.

För rätt val behövs rätt information
Information är grundläggande för att kunna göra bra val. Enligt flera rapporter bör den vara lättförståelig, överblickbar, lagom omfattande, särskiljande och jämförbar. Omfattande information måste struktureras så att den blir lättare att ta till sig.
Information som riktar sig till äldre måste vara extra tydlig och presentera det som målgruppen efterfrågar. Det handlar lika mycket om vad som presenteras som hur det presenteras. Helt avgörande är att materialet utformas så att det går att jämföra olika verksamheter.
Jämförande kvalitetsinformation kan till exempel vara brukarundersökningar och kommunernas uppföljningar. I de broschyrer som erbjuds äldre måste utförarna presentera fakta på ett sätt som gör det
lättare att välja verksamhet efter individuella önskemål och behov.

Flera av de kommuner som inte erbjuder personligt stöd hänvisar till kravet på opartiskhet gentemot utförarna (kommunala visavi privata verksamheter). Är det alltså viktigare för kommunerna att vara opartiska gentemot utförarna än att stödja brukarna till ett bra val, frågar vi?
Vi hävdar att råd baserade på dokumenterade fakta ska tolkas som opartiskt agerande och att biståndsbedömarnas roll borde utvecklas.
Vår erfarenhet är att många biståndbedömare har god kompetens men är osäkra i sin yrkesroll. Detta beror till stor del på kravet på opartiskhet som medför att de inte vet vad de har rätt att informera om.
Biståndbedömarnas breda kunskap borde utnyttjas till att hjälpa äldre individuellt så att de kan matcha sina behov efter utförare. Deras roll skulle alltså utökas så att de kan agera mer som konsumentvägledare. För att detta ska bli möjligt måste biståndsbedömarnas roll tydliggöras och kommunerna ta fram riktlinjer för hur detta ska gå till.

Anna Bidö och Claes Björck

Valde själva

Claes Björck är konsult, författare och föreläsare med lång erfarenhet inom äldreomsorgen både som kommunal chef och som privat entreprenör.

Anna Bidö är journalist, författare och föreläsare med många års erfarenhet av arbete som vårdbiträde inom äldreomsorgen.
Tillsammans har de skrivit boken Så väljer du rätt äldreomsorg, en guide för äldre och anhöriga.

Majoritet valde själva
Enligt Utredarhusets studie i Solna 2003 uppgav 55 procent av de äldre att de själva valt hemtjänst, 12 procent angav att anhöriga hade valt och 33 procent att biståndshandläggaren gjort valet.
Enkäterna gjordes våren och hösten 2011. Den första bygger på svar från de 15 största kommunerna i Sverige. Den andra är riktad till de 94 kommuner som i augusti hade LOV.

Dölj faktaruta
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.