Hittills har inget av riksdagspartierna gett pensionärerna några rejäla löften inför höstens riksdagsval skriver insändaren.
Pensionärsskatten kommer att bli en viktig valfråga i höst – i varje fall för två miljoner pensionärer. Alliansen har genom sina fem jobbskatteavdrag infört en diskriminering av dagens pensionärer. Trots lägre inkomster har pensionärerna högre skattesatser än löntagarna.
Det rör sig om stora pengar. Skattebetalarna, som har valt pensionärsskatten till sin huvudfråga inför valet, har räknat ut att en pensionär har fått 174.000 kronor i lägre inkomst än en löntagare. Man har då utgått från en löntagare och en pensionär som hade samma inkomst 2006. Under Alliansens år 2007-2014 har löntagaren fått behålla 174.000 kronor mer efter skatt än pensionären.
Hittills har inget av riksdagspartierna gett pensionärerna några rejäla löften inför höstens riksdagsval. Socialdemokraterna har just meddelat att de vill sänka pensionärernas skatt med 50 kronor i månaden från och med nästa årsskifte. Det är närmast ett skambud. Man kan jämföra med att S först motsatte sig vart och ett av jobbskatteavdragen och därefter godtog alla fem. Det gav löntagarna möjlighet att shoppa loss.
Tyvärr kan man ana ett mönster bakom partiernas ointresse. Det var ju S och allianspartierna som kom överens om pensionsreformen på 1990-talet. Sedan har Alliansen infört jobbskatteavdragen, och S har accepterat dem. Man har ett gemensamt ansvar för pensionärsskatten och vill undvika att den blir en stor valfråga. Samma intresse har debattredaktörer och andra journalister, som gynnas av jobbskatteavdragen. Det är därför svårt att få kritik mot pensionärsskatten införd i media.
Försöken att tiga ihjäl frågan kommer dock att misslyckas. Undan för undan har pensionärerna blivit allt mer uppretade över orättvisorna. Normalt är pensionärerna en trogen väljargrupp för partierna, men nu jäser det i pensionärsleden. Att byta parti har blivit mer accepterat. Det riksdagsparti som utfäster sig att avskaffa pensionärsskatten har stora möjligheter att få många nya pensionärsröster.
Det svenska systemet med högre skattesatser för pensionärer än för löntagare är obegripligt och helt unikt i världen. Det normala är att pensionärerna har lägre skattesatser än löntagarna. Det gäller i de andra nordiska länderna. I vissa fall är skillnaderna mycket stora. I Frankrike är skatten på pension 13 procent lägre än på lön, i Nederländerna 15 procent lägre och i Tyskland 18 procent lägre.
Det finns också andra orättvisor mot pensionärerna. De har tre gånger (2010, 2011 och 2014) fått sänkt pension genom bromsen. De nuvarande pensionärerna får lägre inkomster för att de nuvarande löntagarna skall få högre inkomster när de går i pension.
Socialdemokraterna överförde också 245 miljarder kronor från AP-fonderna till statskassan. Det skedde i tre steg: med 45 miljarder 1999, 45 miljarder 2000 och 155 miljarder 2001. Pensionssystemet blev därmed underfinansierat, så att bromsen slog till gång på gång. (Ibland nämns siffran 258 miljarder. Det beror på att denna summa beräknades motsvara 245 miljarder per 1.1.1999.)
Också på andra områden har pensionärerna missgynnats. Privatiseringarna inom sjukvården och äldreomsorgen har drabbat många pensionärer. Antalet sjuksängar i Sverige har sjunkit dramatiskt liksom platserna på äldreboenden. I Europa har Sverige det lägsta antalet sjuksängar per invånare, 2,71 bäddar per 1.000 invånare. Under de senaste fem åren har 6.000 platser på äldreboenden försvunnit. Högkostnadsskyddet för läkarvård och läkemedel har urholkats. Nu hör man talas om sjuka och pensionärer som inte har råd att hämta ut sina mediciner.
Sanningens minut kommer i september. Vilka partier kommer att straffas för pensionärsskatten, och vilket parti vill satsa på att vinna över pensionärernas röster?
Rolf H. Lindholm
Jur. dr, F. d. minister i UD
Initiativtagare till Pensionärsupproret mot pensionärsskatten
