Pensionsskolan del 1: Pensionen – så funkar den
Pensioner | Pensionsskolan

Pensionsskolan del 1: Pensionen – så funkar den

Hur fungerar egentligen pensionen? Vilka delar består den av, och vad bör jag tänka på? Vår ekonomiexpert Ylva Yngveson ger oss en överblick.

Ylva Yngveson
Publicerad 2016-01-26

Att efter yrkeslivet få rå över oss själva är något vi tar för givet. Och visst har det länge varit så i någon mening. Tidigare hade man barn som kunde ta hand om en, eller ingick i en arbetsgemenskap där man kunde dra ned på takten.
Nu har vi en penningekonomi där vi sätter undan pengar för att ha kvar till äldre dar. Så har det fungerat de senaste hundra åren. Med jämna mellanrum har pensionssystemen behövt ses över, i takt med att samhället förändras.

Förenklat kan pensionen indelas i tre olika delar, pension enligt lag, pension genom anställning (tjänstepension), och eget sparande.

Innehåll:

Bakgrund, ändringar i pensionssystemet
De olika delarna
– Allmänna pensionen
– Garantipension
– Garantiregeln
– Tjänstepensionen
– Privat sparande
– Bostadstillägg
Efterlevandeskydd
– Premiepension
– Änkepension
– Tjänstepension
Uppräkning av pensioner – Hur sker det?

Varför ändrades pensionerna?

ATP började gälla 1960. Den pensionen byggde på de 15 bästa åren av minst 30 inkomstår. ATP står för Allmän tilläggspension och skulle ge mer än bara folkpension. Redan efter drygt 30 år beslutade Riksdagen om att ändra systemet. Det gamla var helt enkelt underfinansierat. 1994 togs beslut om att införa den nya allmänna pensionen.

Skulle vi ha behållit ATP hade så småningom högsta ATP-pension blivit en grundpension. Eftersom ATP följde prisutvecklingen och löneökningarna normalt stiger mer än så, hade till slut väldigt många kommit upp i taket.

Utöver den lagstadgade pensionen har de flesta löntagare en tjänstepension som arbetsgivaren står för, som bygger på avtal mellan arbetsmarknadens parter. Avtalen ser olika ut för olika yrkesgrupper. Även här har det skett förändringar, främst på grund av en mer rörlig arbetsmarknad. Gamla avtalen passade bäst i en tid då man jobbade på samma arbetsplats större delen av yrkeslivet.

Vad innebar förändringarna?

Både folkpension, det grundbelopp som alla fick, och ATP-pensionen, som byggde på inkomsten, var lätta att beräkna. De utgjorde ett visst antal prisbasbelopp.
Tjänstepensionen utgjorde en viss procent av slutlönen eller sista årens löner. Förmånerna var på det sättet bestämda. Det kallas förmånsbestämd pension. Kostnaden var mer oförutsägbar.

Folkpension, pensionstillskott och ATP har ersatts av den allmänna pensionen. Både den och tjänstepensionerna har förändrats i samma riktning. De bygger på att en viss procent, en premie, av varje års inkomst går till pensionen. På så sätt är kostnaden känd. Detta kallas avgifts- eller premiebestämd pension. Däremot har utfallet blivit mer oförutsägbart. Hur hög arbetsinkomsten är och hur många år individen har en inkomst får avgörande betydelse för pensionens storlek. Alla år får betydelse.

Vilka berördes?

För allmänna pensionen har en infasning skett. De som är födda före 1938 har fått pension helt enligt gamla regelverket medan alla mellan 1938 och 1953 har fått eller får ett visst antal 20-delar enligt den nya pensionen. Födda 1954 och senare får sin pension helt beräknad enligt nya reglerna.

Infasningen har gått till på följande sätt: pension har beräknats enligt båda regelverken för alla yrkesåren från och med 1960. Sedan har pensionsbeloppen beräknats i proportion. Till exempel har den som är född 1949 fått 15 tjugondedelar enligt nya modellen och 5 tjugondedelar enligt gamla. Pension enligt ATP-reglerna kallas tilläggspension.

När det gäller tjänstepensionerna är det lite olika beroende på avtal och ålder. I nyare avtal gäller helt premiebestämd pension, men många har kvar rätten till en förmånsbestämd pension plus en viss del premiebestämd. De olika avtalen har med tiden blivit alltmer lika utformade för yngre generationer.

Blandning av olika modeller

Pensionsfrågan i ett samhälle kan lösas på olika sätt. Första valet handlar om att ha en lagstadgad pension eller att medborgarna (marknaden) får lösa det på egen hand. Sedan handlar valet om det ska vara i form av generationskontrakt, så kallat pay-as-you-go, eller fonderade pensioner. Generationskontrakt innebär att yrkesverksamma betalar in till pensionssystemet och får krav på en framtida pension. Själva pengarna går till de som är pensionärer. Även för placering av fonderade pengar finns ett val, mellan en tvingande allmän fond eller valfrihet för individen. I Sverige har vi en blandning av dessa modeller.

Dölj faktaruta

Olika pensionsdelar

 

Allmänna pensionen

Allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension. De bygger på de inkomster du har.
Garantipension finns som ett grundskydd.

Till inkomstpensionen går 16 procent av pensionsgrundande inkomst och till premiepensionen går 2,5 procent. Inkomstpensionen består inte av pengar som sparas utan är en framtida fordran. På inkomstpensionskontot hos Pensionsmyndigheten syns det hur stor fordran är.

Pengarna till premiepensionen får pensionsspararen förvalta själv. Valet består i att välja en eller flera fonder eller vara kvar i icke-väljaralternativet, AP7 Såfa. Till största delen är ändå allmänna pensionen ett generationskontrakt som bygger på att yngre generationer betalar de äldres pensioner, precis som ATP-pensionen.

Det är arbetsgivaravgiften och den allmänna pensionsavgiften som går till vår allmänna pension.

Pensionsgrundande inkomst

Pensionsgrundande inkomst är inkomst efter avdrag för pensionsavgiften på 7 procent, det vill säga 93 procent av lönen eller näringsinkomsten. Det finns ett inkomsttak för allmän pension. Inkomster över taket ger inte högre pension. Taket går vid 7,5 inkomstbasbelopp. Eftersom pensionsavgiften ska dras bort motsvaras taket av en bruttolön på 8,07 inkomstbasbelopp.

Dölj faktaruta

I vissa fall får man mer pensionsrätt än man har i lön, i vissa fall får man mindre. Lön över taket ger inte högre allmän pension, men arbetsgivaravgift ska fortfarande betalas. Den som inte har lön utan sjukpenning eller a-kassa får ändå avsättning till pensionen. Det finns också extra stöd för förälder med barn under 4 år, för den som gör plikttjänst och för studerande med studiemedel.

Garantipension

Grundskyddet, garantipensionen, kan den få som haft låg inkomst eller inte arbetat alls. Det finns dels en lägsta grundnivå, dels påfyllnad. Garantipensionen avräknas inte krona för krona mot intjänad pension. Till viss del lönar det sig därför att öka på inkomsterna.

– Äldreförsörjningsstöd
För den som exempelvis inte når upp till bosättningskravet för full garantipension finns äldreförsörjningsstöd. För full garantipension krävs nämligen att man har varit bosatt i Sverige i 40 år. Äldreförsörjningsstödet säkrar en viss skälig levnadsnivå efter att kostnad (upp till viss nivå) för boendet är betalt.”

Uttag av allmän pension

Den allmänna pensionen betalas alltid ut livsvarigt. Pension som inte är garantipension kan i år, 2024, tas ut tidigast från den månad personen fyller 63 år (född 1961). Garantipension kan tas ut först från 66 års ålder (höjd 2023). Uttaget kan däremot skjutas upp så länge man vill.

Från år 2026 kommer riktåldrarna att styra tidigaste år för uttag. Den som är född 1963 kommer att tidigast kunna ta ut allmän pension vid 64 års ålder, år 2027. Den som är född 1960 har rätt till garantipension först vid 67 års ålder, år 2027.

Tjänstepensionen

De flesta nuvarande och blivande pensionärer har en mängd olika tjänstepensioner. När man har bytt placering, arbetsgivare eller avtalsområde kan en ny försäkring eller pensionsrätt ha tillkommit. Det är svårt att hålla reda på och få kontroll över vad det är man har. Många har både förmånsbestämda pensioner, fribrev och premiebestämda pensioner. På sajten minpension.se finns det mesta samlat för varje individ. Den är främst till för dem som ännu inte gått i pension för att de ska kunna göra prognoser.

En förmånsbestämd pension betyder i vissa avtal att man får tio procent av ett genomsnitt av de sista årslönerna. För den som har en högre lön är den tjänstepensionen högre. Det ställs normalt krav på 360 månaders anställningstid för full pension. Annars sker en minskning utifrån antal färre månader man jobbat.

Förmånsbestämd pension betalas oftast ut livsvarigt.

En premiebestämd tjänstepension placeras i en försäkring. Man kan välja fondförsäkring eller traditionellt förvaltad försäkring. Till denna tjänstepension sätts det av, beroende på avtal, 4,5% eller 6% för inkomster under taket för pensionsgrundande inkomst och 30-31,5% för inkomster över taket.

Premiebestämda pensioner betalas normalt ut under viss tid. Ofta är tiden satt till fem eller tio år. Men det går att ändra.

Privat sparande

Eget sparande för pensionstiden kan göras på olika sätt. Tidigare har privat pensionssparande ofta avsett det avdragsgilla, bundna, sparandet. Nu är det olönsamt för de flesta att sätta in mer pengar i den formen. Avdragsrätten har tagits bort för dem som har pensionsrätt i sin anställning. Ett vanligt sparande i fonder och aktier eller genom att amortera på bolån är olika sätt att spara på för att förbättra pensionsekonomin.

Det bundna sparandet, som många redan har sparat i, kan vara i form av pensionsförsäkring, traditionellt förvaltad eller i fonder, och i form av individuellt pensionssparande i bank, IPS. En viss period gick det även att spara i kapitalpension.

Utbetalningstiden kan vara allt från fem år till livsvarig. För att ändra till kortare tid kan det behövas hälsodeklaration.

Bostadstillägg

För pensionärer med låg inkomst finns möjlighet att få bidrag till bostadskostnaden. Alla inkomster, inklusive kapitalinkomster och del av förmögenhet, påverkar hur mycket man kan få. Bidraget kan ges för både hyresrätter och egna ägda bostäder.

Bostadstillägg ansöker du om hos Pensionsmyndigheten.

Bostadstillägg

Tillgångar på mer än 100 000 kronor per person minskar bostadstillägget. 15 procent av överstigande belopp läggs till årsinkomsten. Egen ägd bostad räknas inte in.

Dölj faktaruta

Efterlevandeskydd

När man går i pension upphör i stort sett de flesta efterlevandeskydd. Några möjligheter till skydd för familjen finns ändå kvar.

Premiepension
Innan du tar ut din premiepension kan du bestämma att den ska betalas ut så länge du eller din make/maka lever. Pensionsbeloppet blir lägre, bland annat utifrån hur stor åldersskillnaden är.

Änkepension och omställningspension
Tidigare fanns en änkepension för gifta kvinnor vars män dog. Den togs bort 1990 och ersattes av en omställningspension som gäller både män och kvinnor. För sambor krävs att man har eller har haft barn ihop eller tidigare varit gifta. Den ger bra pension till efterlevande med små barn. Utan barn hemma betalas den bara ut under ett års tid och rätten upphör för efterlevande som fyllt 65 år.

Änkepension enligt de gamla reglerna beviljas fortfarande för kvinnor födda före 1930 och som nu blir änkor. Även yngre kan få eller har fått änkepension enligt vissa regler. Änkepension för födda 1930 och senare samordnas på olika sätt i samband med den egna pensioneringen.

Tjänstepension
Det finns ett automatiskt och två valbara efterlevandeskydd.
Det automatiska, familjepensionen, gäller bara vissa avtal och dem som har lön över taket, dessutom i de flesta fall bara för gifta. Den pensionen betalas ut livsvarigt. Även om du har detta skydd automatiskt går det att ta bort det om du inte har familj att skydda. Det stärker den egna pensionen.

Valbara är återbetalningsskydd och familjeskydd.

Att ha återbetalningsskydd betyder att du avstår från arvsvinster. Det är kapitalet som tillfaller övriga försäkringstagare när någon dör som inte har återbetalningsskydd. Ingen premie betalas, men för varje år och ju äldre du blir desto mer avstår du. Med återbetalningsskydd får den eller de som står som förmånstagare fortsatta utbetalningar viss tid. Bara närmaste familjen kan vara förmånstagare. Har du ingen att skydda behöver du inte ha det kvar. Men har du närstående kan det vara det enda efterlevandeskydd du har kvar som pensionär.

För familjeskydd betalar du en premie varje år. Den tas från pensionskapitalet. Utfallande månatliga belopp ska beskattas hos mottagaren. Livförsäkring kan vara billigare. Skyddet gäller bara före pensionering.

• Privat sparande
I det avdragsgilla pensionssparandet kan du ha förmånstagare som får del av utbetalningar om du dör innan allt är uttaget. Det kan bara vara närmaste familjen: makar, sambor och barn. Med en pensionsförsäkring tillfaller kapitalet övriga försäkringstagare om du inte har eller inte har satt in någon förmånstagare. I IPS (individuellt pensionssparande i bank) tillfaller kapitalet dödsboet om ingen förmånstagare finns.

I en kapitalförsäkring kan du sätta in vem som helst som förmånstagare.

För övriga sparanden och tillgångar gäller vanliga arvsregler. Med testamente kan du styra över arvet.

Överlåta pension

Om man under yrkestiden vill jämna ut pensionen mellan makar kan den med högre pension överföra sin premiepension till den andre. Den räknas ned, men det kan vara lönsamt skattemässigt och bli som ett slags efterlevandeskydd. Det kan bara göras i förväg, inte i efterhand.

Dölj faktaruta

Så räknas din pension upp

Att ha pension är inte som att ha lön. En bra sak är att den kommer regelbundet oavsett vad du gör eller hur du mår. Mindre positivt är att den inte förbättras med åren på samma sätt som löner kan göra. Den nivå pensionspengarna har när du börjar ta ut dem blir den ungefärliga nivån även framöver. Om det blir mer beror till stor del på hur svensk ekonomi utvecklas.

För bibehållen köpkraft behöver pensionerna följa inflationen. För ökad köpkraft behöver uppräkningen vara större. Olika pensionsdelar räknas upp på olika sätt.

Allmän pension
Inkomstpension och tilläggspension räknas upp med följsamhetsindex, som bygger på genomsnittlig löneutveckling i landet (inkomstindex). Det är tänkt att ge mer än inflationen.

Utbetalningen av första pensionen är högre än om den enbart byggde på beräknad livslängd, som ett förskott på kommande uppräkningar. Sedan räknas det förskottet av för varje år. Det är ett sätt att jämna ut pensionen över åren så att man inte får som högst pension vid 90-100 år. Det går till så att man har bestämt en kalkylränta, en ränta som man förväntar sig att pensionen ska växa med framöver. Kalkylräntan i allmänna pensionen är 1,6 procent. Följsamhetsindex är därför inkomstindex minus 1,6 procentenheter.

Balanseras

Balanseringen är ytterligare något som påverkar. När tillgångarna i pensionssystemet understiger skulderna räknas inte pensionerna upp fullt ut. Ett balansindex beräknas. Det har hänt under flera år. När ekonomin sedan förbättras räknas pensionerna upp mer än följsamhetsindex. Förslag finns och ändringar har gjorts för att minska de tvära kasten.

Dölj faktaruta

Premiepensionen ändras från år till år beroende på vilka placeringar du har gjort. Är pengarna placerade i aktiefonder kan beloppet ändras både upp och ned mellan åren. Eftersom värdeförändringen från ett år till ett annat ska delas upp på återstående utbetalningsår behöver det ändå inte bli så kännbart. För yngre generationer blir kapitalet större och svängningarna mer kännbara.

Är pengarna placerade i räntefonder ger det en mer jämn värdeutveckling och utbetalning.

Den som har valt kapitallivränta som förvaltningsform (hos Pensionsmyndigheten) får en jämnare utbetalning, men har i början fått en nedräkning av kapitalet.

Garantipensionen räknas upp med inflationen.

• Tjänstepension
Förmånsbestämda pensioner räknas för det mesta upp med inflationen. Det bestäms inför varje år av pensionsförvaltarna.

Premiebestämda pensioner förändras som premiepensionen, utifrån hur pengarna är placerade. I en traditionellt förvaltad pensionsförsäkring blir uppräkningen mer jämn än i en fondförsäkring som innehåller aktiefonder.

• Privat sparande
Traditionellt förvaltade pensions- och kapitalförsäkringar räknas upp utifrån hur förvaltningen gått. Utvecklingen blir förhållandevis jämn då placeringarna har en bred spridning.

Fondförsäkringar (pensions- eller kapitalförsäkringar) och individuellt pensionssparande i bank, IPS, bygger på de placeringar du har gjort och hur de utvecklas. Utbetalningarna kan svänga från år till år.

Utvecklingen av övrigt sparande hänger samman med hur det är placerat.

Text: Ylva Yngveson
Illustration: Jan och Maria Berglin

Ylva Yngveson
Publicerad 2016-01-26

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas