Pensionsskolan del 4: Dina tillgångar och skulder
Pensioner | Din ekonomi

Pensionsskolan del 4: Dina tillgångar och skulder

Hur ska man som pensionär tänka kring lån och sparande? Seniorens ekonomiexpert Ylva Yngveson ger råd om aktier, amorteringar och riskspridning.

Ylva Yngveson
Publicerad 2024-01-29

Den som planerar för sin pensionstid behöver först och främst gå igenom inkomster och utgifter för att se att pengar finns i vardagen och för olika aktiviteter man har tänkt sig. Men en annan sida är själva balansräkningen. Det som är tillgångar och skulder. Hur ska man ta hand om sitt sparande som pensionär? Kan man ha lån? Och hur kan man hjälpa nästa generation om man skulle vilja det?

Olika hushåll har olika förutsättningar. Några har kunnat samla på sig en hel del sparande. Andra kan ha alla sina tillgångar i sin bostad. Och ytterligare andra kan ha gått igenom en separation och har det väldigt knapert. Oavsett hur lite pengar det handlar om behöver man förvalta det man ändå äger och det sparande man har, till exempel i tjänstepensionen.

Innehåll:

Denna del av Pensionsskolan innehåller följande avsnitt. Klicka på rubriken för att komma direkt till respektive avsnitt.
Lån
Sparande
Fördela ditt sparande

Spara till barnbarn – längst ner

Lån

Det är inte ovanligt att som pensionär ha lån på sin bostad, bil eller att ha ett annat lån. Nära 806 000 personer 65 år och äldre deklarerade underskott av kapital år 2021. Att vara skuldfri som pensionär kan kännas, ja just det, fritt! Många försöker också betala av sina lån innan dess. Det är ändå inget konstigt att ha lån på sin egen ägda bostad så länge man har råd.

Det kan till och med vara klokt att inte satsa på enbart amorteringar. Det kan vara svårt att få lån som pensionär den dag man behöver pengar för en renovering och har lägre inkomst än som yrkesarbetande. Då kan det vara bättre att ha sparat ihop ett kapital i stället och behållit en del av lånen.

– Bolån och seniorlån (kapitalfrigöringskredit)
Om du ändå behöver låna pengar för underhåll av ditt hus och inte klarar kreditprövningen finns kapitalfrigöringskredit. I första hand ska du försöka få ett vanligt lån som antagligen har lägre ränta. Kapitalfrigöringskredit får ses som en sista utväg att få loss pengar som annars är bundna i bostaden.

En kapitalfrigöringskredit fungerar så att man beviljas ett kreditutrymme som ska täcka både de pengar man får i handen och den ränta som lånet kommer att kosta under tiden. Låntagaren behöver inte ta av sina inkomster för att betala räntor och amorteringar.

Att ta mer lån innebär att det vid en försäljning längre fram finns mindre pengar över att använda för nästa bostadsköp. Handlingsfriheten kan därmed minska. Men lån för underhåll av bostaden kan vara strategiskt för att behålla värdet av den. Lån som används till resor eller annan konsumtion innebär mer konkret att du lämnar ett mindre arv efter dig.

– Amortera
Amortering på lån är en form av sparande, fast i efterhand. Vill du minska dina utgifter som pensionär kan du dra ned på amorteringstakten eller ha ett amorteringsfritt lån, framförallt om du inte har en högt belånad bostad.

Med amortering minskar ändå skulden och därmed minskar räntekostnaden med tiden. Du bör räkna med att 3-månadersräntan normalt ligger på 4–6 procent. Det är till och med möjligt att en ränta tillfälligt hamnar på hela 7-8 procent.Men det gäller under dagens förutsättningar, bland annat att Riksbanken behåller sitt inflationsmål.

Ett nytt amorteringskrav gäller från 1 mars 2018. Det är ett ytterligare krav förutom det först införda amorteringskravet för dem som tar nya lån. Det första amorteringskravet innebär att man årligen måste amortera minst 2 procent på totala skulden om lånen överstiger 70 procent av bostadens värde, eller minst 1 procent om de överstiger 50, men inte 70, procent. Det nya kravet innebär att den som tar nytt lån så att samtliga bolån är på mer än 4,5 gånger årsinkomsten före skatt och bidrag ska amortera ytterligare 1 procent av sina lån varje år. Fler detaljer finns att ta del av på Finansinspektionens hemsida.

Sparande

Spara på olika marknader
De marknader vi vanliga sparare enklast placerar våra pengar i är räntemarknaden och aktiemarknaden. Råvarumarknaden kan också räknas hit. Andra typer av placeringar som diamanter, konst och frimärken är att betrakta som en hobbyverksamhet där köpen görs utifrån genuin specialkunskap. Det är knappast att rekommendera som placering om man inte har den kunskapen.

Riskerna med de olika marknaderna skiljer sig åt. Medan främsta risken på räntemarknaden är att få dålig avkastning är risken med aktiemarknaden att kapitalet dessutom kan falla stort i värde. På råvarumarknaden kan svängningarna vara kraftiga.

Oavsett marknad har förändringar inte bara i Sverige utan även i omvärlden stor betydelse för utvecklingen. Vi är en liten ekonomi som har stor import och export med utlandet. Företagen i Sverige är beroende av hur det går i andra länder.

– Aktiesparande
Att spara i aktier direkt är ofta förenat med ett intresse av att följa omvärlden och företagens utveckling. Det är främst svenska och nordiska aktier man brukar spara direkt i. Som aktieägare har man rätt att rösta på bolagsstämman och få del av eventuella utdelningar.

Aktiesparande har högre risk än räntesparande. Tanken med att ta högre risk är att det ska ge bättre betalt. Risk innebär också större möjlighet. Sett över tid brukar aktiesparande ge bättre avkastning än räntesparande, i form av både värdestegring och utdelning. Därför ska gärna sparandet vara långsiktigt, kanske sju år eller mer. Tillräckligt för att kunna övervintra en nedgång. Genom att spara i aktier via fonder, ETF’er (börshandlad fond) eller i investmentbolag får man automatiskt viss riskspridning.

– Räntesparande
Vanligaste alternativen för räntesparande är bankkonton och räntefonder. Räntefonder kan vara korta, långa eller varierande. Korta räntefonder kallas ibland penningmarknadsfonder. Långa kallas obligationsfonder. Långa räntefonder kan minska i värde när marknadsräntorna stiger, speciellt om det är en snabb uppgång. Därför är obligationsfonder bäst när räntorna förväntas sjunka i samhället och penningmarknadsfonder bättre när de är på väg upp.

Det finns olika inriktningar på räntefonder, som internationella räntefonder, företagsobligationsfonder mm. En internationell räntefond kan innehålla en valutarisk. En företagsobligationsfond har högre risk än en fond med statsobligationer, men kan också ge bättre avkastning.

Den som sparar på bankkonto ska se till att kontot omfattas av insättningsgarantin.

En hög räntesats speglar en hög risk. Risken består i att företaget i värsta fall kan gå omkull och pengarna som företaget lånat upp inte kan betalas tillbaka.

Insättningsgarantin och investerarskydd.

Insättningsgarantin gäller banksparande upp till 1 050 000 kronor per sparare och institut. Det går att sätta in det beloppet på flera banker och de omfattas av garantin. Den gäller inte för Individuellt pensionssparande i bank, IPS. Högre belopp kan garanteras om det avser försäljning av privatbostad, försäkringsutbetalning eller liknande.

För placering direkt i fonder och värdepapper finns ett investerarskydd. Eftersom spararnas kapital ska hållas åtskilda från bolagets ekonomi ska pengarna kunna betalas ut vid ev. konkurs. Om det ändå skett en sammanblandning täcker investerarskyddet upp till 250 000 kronor per institut.

Dölj faktaruta

Sparformer
Det finns olika sätt att spara på, direkt i värdepapper eller i till exempel fonder. Men placeringarna kan dessutom ske i en kapitalförsäkring eller på ett Investeringssparkonto. Det finns både fördelar och nackdelar med dessa två sparformer. En viktig skillnad mot annat sparande är att skatten tas ut varje år enligt schablon i stället för att skatt tas ut vid försäljning.

– Kapitalförsäkring
Här kan man spara med engångsbelopp och/eller månadsinsättningar. Det går att spara i värdepapper eller fonder. Men det finns även så kallad traditionell förvaltning där försäkringsbolaget bestämmer placering och då med bred riskspridning.

En försäkring har en person försäkrad, normalt försäkringstagaren, och förordnanden om vad som ska hända med pengarna efter en viss tid eller när den försäkrade dör, det vill säga vem som ska vara förmånstagare.

Fördelarna är att skatten kan bli låg när det blir bra värdetillväxt, att försäljningar inte behöver deklareras, att viss livförsäkring ingår och att det går att styra utbetalningens tidpunkt och till vem man vill. Det går att komplettera med premiebefrielseförsäkring. Försäkringstagaren kan ändra förmånstagarförordnandet, ja, till och med ångra sig och behålla pengarna själv.

Nackdelarna är att förluster inte är avdragsgilla, att man inte är aktieägare själv och därmed inte har rösträtt på bolagsstämman och att det kan finnas avgifter. Sparande i kapitalförsäkring omfattas inte av investerarskyddet. Är värdetillväxten dålig, till exempel vid räntesparande kan den årliga skatten som tas ut på värdet vara missgynnande.

– Investeringssparkonto, ISK
På ISK kan man spara i värdepapper och/eller i fonder. Vill man styra pengarna till viss person måste det ske i testamente. Pengarna räknas normalt in i dödsboet annars.

Fördelarna är att skatten kan bli låg när det blir bra värdetillväxt, att försäljningar inte behöver deklareras och att ingen avgift för sparformen tas ut. Den som sparar i aktier har rätt att gå på bolagsstämman och rösta. Investerarskydd och insättningsgarantin gäller. En speciell fördel är att aktieutdelning som tas ut från ISK före nästa kvartalsskifte blir skattefri. Nackdelarna är att förluster inte är avdragsgilla och att årlig skatt är missgynnande vid dålig värdetillväxt, till exempel vid räntesparande.

Skatt på ISK

Hur skatt och kapitalunderlag beräknas kan vara bra att känna till för planering av insättning och uttag till rätt tidpunkt. Först läggs värdet vid ingången av varje kvartal och alla insättningar under året samman. Kapitalunderlaget utgör en fjärdedel av det framräknade värdet, ett slags genomsnitt för året. Schablonintäkten beräknas som en tänkt avkastning på kapitalunderlaget utifrån statslåneräntan per den 30 november året före + 1 procentenhet, som lägst 1,25 procent. Skattesatsen är 30 procent. Inbetalning av skatten står spararen själv för. Schablonintäkten finns angiven i deklarationen under inkomst av kapital.

Varje kvartalsskifte är därmed en brytpunkt. Vill man ha en aktieutdelning utan skatt tar man ut den före nästa kvartalsskifte. Har man automatiska överföringar till kontot kan man lägga in den till början av månaderna, likaså att man vid engångsinsättningar väntar till efter ett närliggande kvartalsskifte.

Dölj faktaruta

Pensionsskolan

Skatt på sparande
Flera olika skatter tas ut på sparande. Källskatter, schablonskatter och skatt på vinster. Inget grundavdrag finns på inkomster av kapital och det går inte heller att få avdrag för förvaltningsutgifter.

– Vid försäljning.
Direktsparande och fondsparande i aktier eller räntepapper beskattas vid försäljning. Under inkomst av kapital i deklarationen beskattas vinst med 30 procent. Förlust på aktier/aktiefonder kan dras av till 70 procent, vilket ger en skatteminskning på 21 procent, om förlusten inte kunnat kvittas fullt ut mot vinst på aktier/aktiefonder. Förlust på räntebärande värdepapper räknas som ränta med 30 procents avdragseffekt.

– Källskatt.
På räntor och utdelningar dras skatt på 30 procent före utbetalning. Denna skatt tas inte ut om sparandet är inom kapitalförsäkring eller ISK.

– Schablonskatt.
På fonder tas en årlig schablonskatt ut. Schablonintäkten är 0,4 procent av värdet vid årets ingång. Skattesatsen är 30 procent. Effektivt skatteuttag blir 0,12 procent av värdet. Intäkten kommer som en post i deklarationen, under inkomst av kapital. Ingen källskatt dras. Denna skatt tas inte ut om fonden finns inom kapitalförsäkring eller ISK.

På kapitalförsäkring och ISK tas en årlig schablonskatt ut. En schablonintäkt beräknas utifrån ett kapitalunderlag, multiplicerat med statslåneräntan plus 1 procentenhet. Kapitalunderlagen ska spegla värdet och insättningarna under året. För kapitalförsäkring drar försäkringsbolaget skatten från kapitalet. För ISK dras inte källskatt utan intäkten blir en post i deklarationen, under inkomst av kapital.

– Välja kapitalförsäkring för barnsparande
Vanligt är att spara i fonder till barn och barnbarn. Ett alternativ till direktägande är sparande i form av kapitalförsäkring. Då står du som ägare till sparandet, men har barnen eller barnbarnen som förmånstagare vid en viss tidpunkt under din livstid eller dödsfall innan dess.

Där är sparandet avskilt för sitt ändamål och barnen får lika mycket i utbetalning. Ett problem kan vara om det är stor åldersskillnad mellan barnen och de får pengarna vid samma tidpunkt. När är det lämpligast? Fördelen är dock att du kan ångra dig och ta emot utbetalningen själv. Sedan kan du dela ut dina gåvor vid olika tidpunkter.

Undersök avgifterna innan du börjar spara, så att det inte blir onödigt dyrt. Kapitalförsäkringar finns i form av traditionell förvaltning, där bolaget förvaltar sparandet, och fondförvaltning, där du själv bestämmer vilka fonder du ska spara i.

– Lite om arv och gåva
När man skriver ett testamente eller ett gåvobrev kan man skriva in villkor för arvet eller gåvan. Det är en bra möjlighet. Detsamma gäller när man tecknar en försäkring.

För att minska besväret för mottagaren att ta upp frågan om äktenskapsförord med sin maka/make så kan du redan här hjälpa till genom att skriva in att arvet eller gåvan ska vara enskild egendom. Då ingår inte egendomen i bodelning vid eventuell skilsmässa eller dödsfall. Det då vuxna barnet behåller den egendomen vid sidan om bodelningen. Kontakta jurist för att få önskvärd formulering.

Även inför sambors bodelning kan du förekomma. Ett sparkapital som sätts in i en gemensam bostad blir föremål för bodelning om inte annat avtalas eller är inskrivet som villkor i testamente, gåvobrev eller försäkring.

Det går också att skriva in som villkor att kapitalet ska tas om hand av särskild förvaltare. För omyndiga barn betyder det att överförmyndare inte behöver kopplas in och att det inte påverkar föräldrars eventuella bostadsbidrag. En särskild förvaltare är någon annan än barnets förmyndare, någon du har högt förtroende för. En eller flera ersättare behöver också anges. Förmyndarna har i det här fallet inget medbestämmande över förvaltningen.

Fördela ditt sparande

Oavsett tidpunkt i livet behöver du ha ett buffertsparande, en marginal, för det som är oförutsett och för de prylar som behöver bytas ut med tiden. Det är pengar som med fördel kan finnas på bankkonto eller i räntefond. Men allt sparande måste inte växlas över från aktiemarknaden till räntesparande till 65-årsdagen. Aktiesparande sker oftast på lång sikt. Spartiden är lång även för den som blivit pensionär.

Växla till lägre risk
Det sparande som utgör pensioner och pengar du är beroende av behöver dock säkras i god tid. För placering av premiepension, tjänstepensioner och privat sparande har många valt aktiemarknaden. Där är det lämpligt att i god tid byta till räntesparande helt eller delvis. ”I god tid” betyder att man följer utvecklingen mer noggrant de närmsta 5-7 åren före användning och säkrar en värdestegring genom att sälja av successivt under något eller några år.

För premiepension finns möjligheten att välja kapitallivränta innan den börjar betalas ut. Då räknas beloppet ned, men avkastningen blir sedan mer jämn än med rena aktiefonder. Eftersom pengarna ska betalas ut under många år påverkar ett eller ett par års högre eller lägre avkastning inte märkbart det månatliga belopp som betalas ut. Dessutom har de som nu är i pensionsåldern och har premiepension inte så stort kapital att avkastningens storlek har avgörande betydelse för pensionsekonomin. Det kan därför finnas anledning att behålla de aktiefonder man valt, alternativt att välja räntefonder.

Behålla högre risk
En del sparande kanske du har som reserv på lite längre sikt. Det kan vara ett pensionssparande som du valt att skjuta upp utbetalningen av. Det kan vara en aktieportfölj som du haft länge och fortfarande vill förvalta. Eller det kan vara ett sparande som du vill lämna över till nästa generation.

Oavsett orsak är det av största vikt att då och då gå igenom om dina tidigare val fortfarande är de bästa. Ett besök hos en rådgivare kan vara till hjälp i dina beslut, men du måste inte fatta besluten vid sittande bord, om du inte redan förberett dig och bara söker second opinion. Fråga om alternativ, undersök på hemmaplan hur förslagen står sig, till exempel vad gäller fonder på jämförelsesajter, och känn dig trygg i att kunna fråga igen om det du inte förstått.

Många som sparat länge i fonder, till exempel allemansfonderna, har fått ordentlig värdestegring på sitt sparande. Men avgifterna kan vara högre än på nyare fonder. Lönar det sig då att byta? Försäljningen ska deklareras och vinsten beskattas. Det blir då ett betydligt mindre kapital att förvalta framöver. Någon gång ska skatten ändå betalas, men det kräver en väsentligt lägre avgift för att det någon gång ska ha lönat sig med bytet, förutsatt att det är samma typ av fond. Det blir mindre av ränta-på-ränta-effekt då en del av kapitalet har skattats bort.

Hobby
Vill du lära dig mer om aktiemarknaderna kan det nu finnas tid för att utveckla det intresset, som en hobby. Genom att följa nyhetsflöden om företag, svensk ekonomi och omvärlden får du kunskap som kan hjälpa dig att få bättre avkastning på dina sparpengar och samtidigt hålla dig informerad om samhällsutvecklingen.

Det finns tidningar, webbsidor och föreningar som bevakar aktiemarknaden. Genom direkt aktieägande kan du också besöka och rösta på bolagsstämmor.

Sälja i tid
Det svåraste med aktiesparande, om det så sker direkt eller via en fond, är att bestämma sig för att sälja. Se till att sälja när du upplever att det har gått bra en längre tid. Det gäller att känna sig tillräckligt nöjd, inte att försöka sälja på en topp. Den är oftast passerad när man inser att den fanns där.

En hjälp för besluten är att sätta upp mål för sitt sparande. När värdet gått upp en viss procent eller till ett visst värde ska du trycka på säljknappen. Det kan vara bra att ha säljsignal även vid fallande kurser, så att du undviker för stora fall.

Följ därför utvecklingen av ditt sparande och sälj i god tid innan du behöver använda dina pengar.

Spara till barnbarn

Många vill stödja yngre generationer ekonomiskt, om möjlighet finns. Sparande till barnbarn kommer säkert till stor nytta den dag de ska ut i studier och in på bostadsmarknaden. Att spara en slant varje månad är ett vanligt sätt. Men det finns en del att tänka på när man sparar.

Fällor
Det finns nämligen fällor att se upp med: För låg risk, för höga avgifter, skatteproblem, orättvisa mellan barn, oansvarighet och negativ påverkan på bidrag.

– Avkastning, risk och avgifter
Börjar du spara när barnet är nyfött är spartiden lång. För att få en bra avkastning är det lämpligt att ha en stor del av sparandet på aktiemarknaden. Risken är annars att avkastningen blir onödigt låg. Med exempelvis aktiefonder får du automatiskt en riskspridning. Vid val av aktiefonder behöver du också se över hur hög avgiften är. Många års sparande brukar få en positiv hävstång på avkastningen genom ränta-på-ränta-effekten. Men en hög årlig avgift ger motsvarande avbräck på hävstången, vilket blir negativt. Välj hellre en fond med låg avgift än en med hög, om inte den senare verkar stadigt prestera bättre, förutsatt samma placeringsinriktning.

– Skattefråga
Eftersom fonder har en årlig schablonskatt kan barnet bli skattskyldigt för sitt sparande. Som givare kan det vara bra att bidra till skatteinbetalningen också, så att inte barnets föräldrar drabbas av utgift de inte räknat med. Se faktaruta.

– Rättvisa och ansvar
Utvecklingen på sparmarknaden är olika från period till period. Sparar du i barnbarnens namn kan utvecklingen skilja sig stort åt under deras första decennier i livet. Det kan därför vara bra att spara en del, kanske det mesta, i ditt eget namn för att kunna lämna likvärdiga gåvor till dem. Det kan leda till större rättvisa mellan barn och barnkullar.

Det kan ge ytterligare en önskad effekt, att pengarna används till något du tycker är lämpligt. Ett barn blir myndigt vid 18 års ålder och får då fritt disponera sitt sparande. Det är inte säkert att tanken på bostadsköp känns som viktigast då, utan pengarna kan lätt bli en allmän kulfaktor i livet. Står pengarna i ditt namn kan du i stället lämna över dem när barnet är äldre, för studietid, bostadsköp eller annat ändamål.

Även inför risken att barnens föräldrar skiljer sig och det är svårt att veta hur pengarna är säkrade för barnens bästa kan det vara klokt att behålla makten över sparandet.

Att spara en mindre slant varje månad i barnens namn kan ändå vara positivt. Det är en inspiration till att förstå hur bra det är att spara och hur roligt det är att se pengar växa, förhoppningsvis.

Sparar du i ditt eget namn är det bra att komplettera med testamente. Barnbarn ärver inte dig om föräldern, ditt barn, lever. Det måste du skriva in i ett testamente. Det kan vara i form av ett legat, t.ex. en viss summa, eller en viss procent av arvet.

– Inkomstprövning
För studenter finns statliga studiemedel för att klara vardagsutgifterna. Den som har egen bostad kan få bostadsbidrag före 29 års ålder, oavsett om man studerar eller arbetar. Dessa stöd är dock inkomstprövade. För bostadsbidrag går gränsen ganska snävt. För studiemedel mer generöst. Som inkomst räknas inte bara eventuell lön studenten har. Även inkomst av kapital påverkar. För bostadsbidrag kan dessutom förmögenhet påverka.

Sparande i fonder och Investeringssparkonto leder till schablonintäkter inom inkomstslaget kapital i deklarationen. Säljer studenten fonder, aktier eller en bostad ger det ofta en stor kapitalinkomst. Dessa inkomster kan leda till att bostadsbidrag inte beviljas eller måste betalas tillbaka. Speciellt besvärligt blir det om studiemedel blir återbetalningspliktiga, helt eller delvis, på grund av en fond- eller lägenhetsförsäljning under pågående termin. Det gäller både bidrags- och lånedelen och kan handla om stora summor.

Föräldrar till barnen kan också vara eller bli beroende av bostadsbidrag som ges till barnfamiljer. Barns tillgångar räknas in i den inkomstprövningen. Om en gåva eller ett arv lämnas över till omyndigt barn är det lämpligt att det finns ett villkor i gåvobrevet eller testamentet om att det ska skötas av särskild förvaltare, någon som inte är förmyndare till barnet. Då ingår inte det kapitalet i inkomstprövningen. Men barns inkomst av kapital påverkar ändå, om den överstiger 1 000 kronor.

Av dessa skäl kan det finnas anledning att inte spara ”för mycket” i barnens namn. Det är fint att kunna bidra, men ledsamt om det leder till sämre förutsättningar än man förutsåg. Och att pengarna får lov att gå till annat än man tänkt.

Barn och fondsparande

På fonder tas en schablonskatt ut. En schablonintäkt på 0,4 procent av värdet kommer in som en post i deklarationen. För barn kan detta vara den enda inkomsten de har. Är då schablonintäkten 200 kronor eller mindre tas ingen skatt ut. Det betyder att fondkapital på 50 000 kronor eller mer beskattas, en skatt som förmyndarna får se till att den betalas in. Inbetalningskort skickas ut av Skatteverket. Har barnet inga andra inkomster behöver ingen deklaration lämnas. Gränsen på 200 kronor inkluderar räntor och utdelningar.

Dölj faktaruta

Text: Ylva Yngveson
Illustration: Jan och Maria Berglin

Ylva Yngveson
Publicerad 2024-01-29

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas