De ekonomiska klyftorna i Sverige ökar och då väcks frågan om att återinföra arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna. Jag är mycket tveksam. Det skriver Seniorens ekonomiexpert Annika Creutzer.
Förmögenhetsskatten försvann 2007. Den gav då ungefär 6 miljarder till statskassan, vilket är mindre än en halv procent av alla skatteinkomster. I praktiken var det vanliga villaägare med låga eller inga lån som betalade skatten. Många rika valde att flytta sig själv och pengarna till andra länder. De som stannade fick hjälp genom generösa undantag från skatten. De stora ägarfamiljerna på börsen slapp skatten om de ägde mer än 25 procent av bolaget. Sätten att komma undan skatten var många och gav både jobb och stora inkomster till rådgivare av olika slag
I dag har de allra flesta länder i Europa avskaffat förmögenhetsskatten. Vi lever i en tid av fria kapitalrörelser som gjort det lättare att flytta tillgångar över gränserna. Skulle Sverige införa en förmögenhetsskatt skulle vi nog snart se en flyttvåg ut ur landet.
Arvs- och gåvoskatterna gav kring 2 miljarder till statskassan innan den togs bort 17 december 2004. Gåvoskatten innebar att alla gåvor över 10 000 kronor skulle deklareras. För fastigheter fanns ett särskilt sätt att räkna på värdet som gjorde det fördelaktigt att ge huset i gåva istället för i arv. Oron för arvsskatten var påtaglig för många. Jag minns många samtal med upprörda äldre som gett fritidshuset till barnen av arvsskatteskäl. Plötsligt var huset ommålat eller i värsta fall sålt och föräldrarna kunde inget göra. De ägde inte huset – även om de fortfarande kände det så.
En tanke med arvsskatten var att minska klyftorna men två forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Mikael Elinder och Oscar Erixson, kunde visa att arvsskatt snarare ökar klyftorna. Arven spreds på flera personer, vilket ökar förmögenhetsfördelningen. Men skatten slog relativt mer mot ”fattiga släktingar” än mot rika. För de rika var skatten relativt sett en mindre utgift.
Men de ekonomiska klyftorna ökar i Sverige, slår Finanspolitiska rådet fast i sin nya rapport. Arbetsinkomsterna är jämnast fördelat inom hela OECD och har till och med blivit jämnare. Men kapitalinkomsterna har ökat och därmed den totala inkomstskillnaden. Bakom finns troligen växande skillnader i tillgångar men, eftersom vi inte har förmögenhetsskatt eller annan inrapportering av tillgångar, kan vi inte se det. Ett samhälle med stora klyftor är inte bra. Tillväxten blir sämre, samhället får mindre att fördela, rädslan ökar och kriminaliteten växer. Vill vi vända utvecklingen måste något göras. Men vad? Högre konsumtionsskatter? Högre tak för skatten på fastigheter? Schablonskatt på tillgångar? Debatt, forskning och beslut behövs.
Annika Creutzer är Seniorens ekonomiexpert och privatekonomisk journalist.
Månadens fråga
Skydd mot återbetalning?
Läser till min förskräckelse hur en kvinna har blivit krävd på 53 000
kronor för att hon fått för mycket i bostadstillägg. Skulle det drabba mig vet jag inte hur jag skulle klara det. Kan jag skydda mig på något sätt?
/Birgitta P
Annika svarar: Bostadstillägget är, som många andra bidrag, ett preliminärt tilldelat bidrag. Skulle det visa sig att de uppgifter du lämnat till Pensionsmyndigheten är fel kan du behöva betala tillbaka.
För att skydda dig är det viktigt att du regelbundet, förslagsvis en gång om året, ser över de uppgifter du lämnar in. Har du med alla pensioner? Även de du får från ett annat land måste vara med. Har du tillgångar i exempelvis aktier? Kolla att de inte ökat så mycket i värde att de höjer dina samlade tillgångar till över 100 000 kronor, vilket sänker bostadstillägget. Du kan givetvis också ha rätt till mer bostadstillägg om till exempel någon pension fallit bort eller om dina bostadskostnader stigit.
