Är maten dyrare nu?
Foto: Colourbox
Krönikor | annika om pengar

Är maten dyrare nu?

Att maten har blivit dyrare är alltför bekant även om priserna sjunkit nu under sommaren. Mycket talar dock för att det bara är en tillfällig prisnedgång. Men ser man till ett längre perspektiv har vi trots allt fått billigare mat. Det skriver Seniorens ekonomiexpert Annika Creutzer om nedan.

Annika Creutzer
Publicerad 2023-11-06

Förra hösten sköt matpriserna i höjden men under sommaren har de stadigt sjunkit. Tyvärr är det mycket som talar för att det kan vara tillfälligt och att det kan bli nya höjningar även under denna höst.
Förklaringen är främst att sommarens skördar har varit långt ifrån de förväntade. Skördar som ska bli till mat både för människor och djur. I förlängningen höjer det priserna på mycket av den inhemskt producerade maten. Dessutom har den svenska kronan sjunkit i värde vilket gör importerad mat dyrare.
Analytikerna på HUI (Handelns utredningsinstitut) tror att matpriserna i år blir totalt 12 procent högre än 2022. 2024 blir det ytterligare en liten höjning på 1–2 procent.

Men ur ett längre perspektiv har vi trots allt fått billigare mat. För ett antal år sedan skulle jag hålla en föreläsning om matpriser under hundra år. Jag började gräva i statistiken på SCB och fann att 1914 behövde ett hushåll, med genomsnittlig inkomst och två vuxna och två barn, använda hälften av den disponibla inkomsten till mat. För en genomsnittlig pensionär såg det antagligen betydligt värre ut, även om 1914 var året efter att den allmänna pensionen infördes.
Under 1900-talet har matpriserna gått ner och jag kunde bara hitta två varor i en tänkt matkasse som ökat i pris – strömming och kalvstek.
Efter drygt 100 år av fallande priser behöver hushållet bara använda 12 procent av den disponibla inkomsten (efter skatt och med bidrag) till den nödvändiga maten, basmat liknande det som hushållet åt 1914.
Räknar vi på vad Konsumentverket räknar med som matkostnad, när alla måltider äts hemma, är det ungefär 20 procent som går till mat, att jämföra med 50 procent år 1914. Men detta är ett snitthushåll. För många, som de med låga pensioner och låginkomsttagare, går mer än en femtedel av inkomsten till mat.

Många äldre har dock en fördel framför de yngre – ett värdefullt kapital av kunskap och erfarenhet. De kan laga billig och nyttig mat av det som är i säsong. De vet att hantera billigare köttdelar i grytor och vad som kan användas för att dryga ut olika rätter.
Detta kapital är värdefullt att förmedla även till den yngre generationen. Låt barnbarnen vara med och laga billig basmat. Och varför inte samla och ge de bästa recepten i present till studenterna i släkten?
Många minns också den egna studenttiden och varför inte återuppliva 70-talets matlag? Vi var ett gäng på åtta som åt en enkel middag två kvällar i veckan. Det sparade både pengar och tid och förgyllde vardagen när kassan var skral.

Annika Creutzer är Seniorens ekonomiexpert och privatekonomisk journalist.

Månadens fråga: Kan far bo kvar i huset?

När räntorna stiger är det svårt för vår far att bo kvar i huset. Han har ansökt om bostadstillägg men fått avslag. Hans pension är drygt 17 000 kronor och det räcker inte till alla kostnader kring huset, räntor, el, sopor och annat samt för bilen. Han har inget sparkapital. Han älskar huset som han byggt själv och lever ensam i sedan vår älskade mamma lämnade oss för nio år sedan. Vad ska han göra?/Orolig

Annika svarar: Det är djupt förståeligt att er far vill bo kvar, men bostadstillägg är ingen lösning. Bostadstillägg ges även för ägd bostad men troligen blev det avslag för att hans pension är för hög. Bostadstillägg är ett socialstöd för dem med de allra lägsta pensionerna. Det är nog tyvärr inte möjligt för er far att klara av både hus, lån och annat på den inkomst han har. Om ni inte hjälper honom ser jag bara ett alternativ om han vill bo kvar. Det är att hyra ut ett rum eller del av huset till någon. Då kan han få en inkomst som är skattefri upp till ett belopp som är 40 000 kronor + 20 procent av uthyrningsbeloppet.

Dölj faktaruta

Den 1 november

Sista dagen för deklaration av småhus är 1 november. Du har antingen fått en fastighetsdeklaration att fylla i och skicka in eller ett förslag till ny fastighetstaxering. I det senare fallet är det bra att gå in och kolla alla uppgifter. Gör du inga ändringar räknas det som ett tyst godkännande. Beslut om nytt taxeringsvärde kommer i mitten av sommaren 2024.

Dölj faktaruta
Annika Creutzer
Publicerad 2023-11-06

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas