Ylva Yngveson är Seniorens ekonomiexpert skriver om vad man bör tänka på om man är sambo.
Vi är många som startat ett nytt förhållande under livets gång. Efter en skilsmässa eller en partners bortgång händer det inte sällan att kärleken får en ny chans. För att inte blanda sina ekonomier för mycket kanske valet blir att inte gifta sig utan att flytta ihop som sambor. Då är det bra att ha koll på vad lagen säger. Oavsett om det finns barn eller inte kan det bli komplicerat den dag förhållandet tar slut, på ett eller annat sätt.
Förr kallades fenomenet att bo ihop utan att vara gifta för Stockholmsäktenskap. Ett olegaliserat förhållande. Nuförtiden är det vanligt att vara sambo och vi har en lag för detta, sambolagen. Det kan tyckas tryggt att det finns regler för vad som ska hända när ett samboförhållande upphör. Men tryggheten kan vara förrädisk om man tror att det är som att vara gift eller om man inte vet att man omfattas av den.
Viktigt att känna till att det inte finns någon arvsrätt för sambo.
För det första finns regeln om bodelning, att en sambo kan begära bodelning. För det andra omfattas bara viss egendom. Det är bostad och bohag som skaffats för gemensamt bruk det handlar om, inte sådant som bilar, fonder, bankmedel eller aktier. För gifta omfattas ju all egendom i en bodelning om inget annat är skrivet i äktenskapsförord eller genom gåvovillkor eller testamente. Dessutom är det viktigt att känna till att det inte finns någon arvsrätt för sambo.
Ett exempel: Eva och Stefan ska bli sambo. Eva flyttar in i Stefans befintliga bostad. Då har hon ingen rätt till hälften av värdet i en bodelning vid separation eller om Stefan dör. Det spelar ingen roll hur länge de då bott ihop. Har de köpt bohag under tiden ingår det i bodelningen, oavsett vem som betalat.
Efter några år säljer Stefan sin bostad och för pengarna köper han en ny som de flyttar till. Det är då en gemensam bostad enligt lagens mening och kan ingå i bodelning. Köpet är gjort för att de ska flytta in där tillsammans. Nu kanske Stefan har barn men inte Eva och hon kanske har gott om kapital. Vill han att värdet i bostaden helt och hållet ska gå till barnen när han dör kan de skriva ett samboavtal för att avtala bort regeln om bodelning. Det betyder också att om Eva och Stefan separerar behåller han sin bostad.
Utan samboavtal får han eller hans barn i stället dela med sig av halva värdet ifall Eva begär bodelning. Det spelar alltså ingen roll vem som har betalat eller hur mycket. Har man bott ihop länge är det kanske så man också vill ha det.
Om Eva skulle ha egna barn och hon dör först har hennes barn ingen rätt att begära bodelning. Det kan bara en efterlevande sambo göra.
Vem behöver man skydda och hur ska man se till att det inte blir osämja eller orättvisa mellan barnkullar?
Det gäller alltså att fundera över hur man vill ha det om man skulle separera och hur det blir när ena sambon dör. Vem behöver man skydda och hur ska man se till att det inte blir osämja eller orättvisa mellan barnkullar?
För att lättare kunna bo kvar som efterlevande behöver sambor skriva testamente till förmån för varandra. Men om den bortgångne sambon hade barn, gemensamma eller inte, har de alltid rätt till sin laglott, vilket är halva arvslotten.
Ett problem med testamente då båda samborna har barn från tidigare förhållanden är att det kan bli något av ett hasardspel. Barnen till den som dör först drar kortaste strået om man begränsar deras arvsrätt. Det gäller därmed att skriva noga vilka ägodelar som testamentet ska omfatta och vad som ska hända när sista sambon dör. Barnen kan få rätt till resten av sin arvslott då, med förhoppning om att det finns något kvar. Det är ju andelar man har rätt till, inte kronor och ören.
En speciell situation är om basbeloppsregeln ska tillämpas. Som efterlevande sambo har man rätt att få ut minst två prisbasbelopp av samboegendomen. Det kan begränsa barns arv.
Nu finns det så många olika situationer och önskemål att det inte går att beskriva allt här. Tänk efter hur ni vill att det ska bli när eller om något händer dig eller er. Boka sedan tid hos en jurist för att se vad som behöver göras. Ta professionell hjälp. Skulle något bli fel går det inte att rätta till i efterhand.
Ylva Yngveson är Seniorens ekonomiexpert. Hon är privatekonomisk analytiker och har under många år arbetat för Swedbank och Sparbankerna. Nu driver hon egen verksamhet.
