Glädjen i att åldras
Leva & uppleva | Utställning

Glädjen i att åldras

Utställningen Årsrika visas på Hälsinglands museum fram till den 29 april. Därefter ska den ut på turné i Sverige.

Tidningen Senioren
Publicerad 2017-03-30

Annica Carlsson Bergdahl och Elisabeth Ohlson Wallin har tillsammans med Hälsinglands museum skapat en vandringsutställning om äldre, som heter Årsrika. Syftet är att vidga synen på hur det är att åldras. Att det är så mycket mer än krämpor, det är också rikedom – på såväl visdom som erfarenhet, och inte minst livsglädje.
– Helt plötsligt har jag fått en massa förebilder! Herregud, vilka resurser och vilken erfarenhet dessa människor sitter på, säger Annica Carlsson Bergdahl.
Tillsammans med fotograf Elisabeth Ohlson Wallin har hon träffat arton personer mellan 78 och 95 år, allt ifrån musiker och snickare till en Nobelpristagare.
– Vi vet ju alla om att ålderdomen är förknippad med negativa saker som krämpor och hörselnedsättning. Men det inte alla känner till är allt det positiva. Det här lugnet som många har, en ökad tolerans. Man släpper på prestigen, småsaker är inte så viktigt längre. Man får ett annat perspektiv på livet, säger Annica.

 

Jag är ofta glad. Ibland funderar jag: Det kanske irriterar folk om jag är för glad?

Marianne Pipping Ekström, 82 år

Älskar att vinterbada, handleder studenter på universitetet och är med i bokcirklar.

”Jag vill inte bara sitta hemma och lösa sudoko eller sticka vantar.
Jag är energisk och tänker inte sluta vara igång. Jag jobbar, är med i bokcirkel, vinterbadar, har abonnemang på operan och konserthuset.
Vi ska leva upp till de fördomsbilder av äldre som ofta förmedlas i media. Vi ska
vara gnälliga, ömtåliga och oja oss över våra krämpor. Men mitt sätt att vara kanske är det normala när en är gammal.”

 

Jag tänker fortfarande framåt. Man måste ha en vision, en dröm, ända till graven.

Arvid Carlsson, 93 år

Började forska redan under tiden han läste medicin och är fortfarande verksam som forskare. År 2000 fick han Nobelpriset i medicin.

”Jag har hela mitt liv haft önskan om att lösa problem. Nyfikenheten är fortfarande en drivkraft. Jag arbetar vidare med min forskning och har laboratorium hemma. Däremot måste jag numera vila betydligt oftare.
Jag älskar att lyssna på musik. Jag försjunker i en stämning då allt lättar och känns bra. Barn, barnbarn och barnbarnsbarn ger oerhört mycket. Bara att titta på dem, vad de gör, vad de säger. Och att få dela allt detta med min fru. Vår yngste son dog i hjärntumör 51 år gammal. En fruktansvärd sorg. Jag trodde inte jag kunde gråta så. Nu är jag väldigt medveten om hur lite tid jag har kvar, därför måste samtal leda någonstans.”

 

Vi är väldigt olika. Iris är allvarligare och lite bekymrad. Jag är mer stollig.

Iris Persson, 88 år

Är intellektuellt nyfiken, är med i samma bokklubb sedan 20 år och åker på Gunvors kurser på Visingsö.

”Gunvor är världens mest underhållande människa. Hennes humor går rakt in i mig. Jag kan nästan skratta ihjäl mig åt hennes upptåg.
Jag är en lyssnare och håller mig i bakgrunden. Gunvor är en underhållare.
Men också klok och den enda människan jag är helt öppen med. Vi kompletterar varandra.”

Gunvor Ronnheden, 86 år

Älskar barn, har ett pågående bokprojekt: ”Flickan som inte vill sluta skolan”. Leder sommarkurser på Visingsö.

”Jag kan ringa när som helst till Iris, vi har nästan daglig kontakt. När jag tittade på kungadopet, denna fruktansvärda tillställning då jag är republikan, var jag tvungen att ringa och prata med Iris om prinsessan Sofias mammas klänning. Vi kan vara riktigt elaka när vi kommenterar folk. Iris lyssnar. Det är väldigt bra att ha någon som lyssnar på en.”

 

Det är klart en har krämpor. När jag får ont jämrar jag mig lite och så är det bara att ta nya tag.

Sten Carlsson, 83 år

Började som springpojke, utbildade sig till snickare, blev arbetsledare och köpte egen firma. Han snickrar och fixar mycket med sina två hus.

”Jag vaknar vid sex. Tänk vad skönt att jag kom upp idag också, tänker jag och kokar kaffe och ger hustrun på sängen. Äter frukost, tittar ut över Vättern och spanar om det är några fiskare på sjön. Jag och Ludde går morgonrundan.
Kvart i nio fikar jag på min gamla firma. Jag slutade tvärt när jag sålde för sju år sedan. Saknaden kom efter en tid.
Jag hälsar på gamla vänner på hemmet. Först då inser jag hur gammal jag är.
Jag vill leva till 100 år. Det vore väldigt roligt att få följa barnbarnen.
Jag har påse på magen och det funkar jäkligt bra. Det är många som blir ängsliga som ska få det. På kvällen tittar jag och hustrun gärna på Glamour. En måste ta lätt på livet.”

 

 

Tidningen Senioren
Publicerad 2017-03-30
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas