Hörsel: ”Användarens behov kommer först”
Hälsa & medicin | Hörsel
Foto: Colourbox

Hörsel: ”Användarens behov kommer först”

Att hörapparaten fungerar som den ska är A och O för användaren. För att ljudet ska bli optimalt måste man titta närmare på vad varje person behöver och vill ha, menar forskaren och audionomen Åsa Skagerstrand i Örebro. – Det är användarens behov som måste prioriteras, säger hon.

Tidningen Senioren
Publicerad 2015-11-24

Audionomen om hörsel och hörappat

När hörapparaten inte fungerar som man önskar, brukar man skylla på tekniken. Men de flesta av dagens hörapparater är väl utvecklade och fungerar tekniskt sett väldigt bra. Enligt audionomen Åsa Skagerstrand får tekniken spela en alltför stor roll nuförtiden, så stor att användarens behov riskerar att komma i andra hand.

För att hörapparaten ska fungera optimalt måste man också ta hänsyn till när den ska användas, och i vilka situationer den ska fungera.

– När man provar ut en hörapparat gäller det att inte vara för snabb och avsluta undersökningen direkt efter det att patienten svarat ”ja” på frågan om han eller hon är nöjd.

– Man bör göra olika typer av mätningar, både subjektiva och objektiva, och arbeta med justeringar för att se vilken nytta patienten får, särskilt i komplexa ljudmiljöer, säger Åsa Skagerstrand, som skriver en doktorsavhandling om vad som kan göras för att minska oönskade ljud i hörapparaten.

Testar få frekvenser

Den första utprovningen sker med ganska grova mått, menar hon. Man testar få frekvenser och gör det i fasta steg, där ljudstyrkan skiljer sig åt ganska mycket.

Enligt Åsa är det viktigt att vara medveten om att det handlar om ett trubbigt mått när man ställer in hörapparaten första gången. En annan svårighet är att man måste välja ut ett ljud som blir ett slags riktmärke för den enskilda patienten. Det varierar från person till person.

– Jag tror även att tidsproblematiken spelar in. Många audionomer har inte så mycket tid till varje patient och det kan påverka slutresultatet, säger Åsa.

Hennes forskning visar att en grundlig behovsanalys är mycket viktig när det gäller att förbättra situationen för den hörselskadade. Det är i regel de starka eller svaga ljuden som ställer till det för patienten. Det handlar om att försöka hitta rätt på skalan och skapa bra hörbarhet, så behagligt som möjligt. Det behöver man kontrollera i efterhand.

Ett skadat öra kan inte sortera ljud på samma sätt som tidigare

– Det gäller att man kan utvärdera vad som händer när hörapparaten kommer på patientens öra, och att den ger den förstärkningen i örat som patienten är i behov av. Problemet är att apparaten sitter utanpå örat, och skadan inuti. Det gör att ljudet kan förvrängas, och att samarbetet mellan hörapparaten och människan är fel. Det kognitiva spelar också in. Man kan inte tolka ljud på rätt sätt, för signalerna är för dåliga och man får svårare att förstå det som sägs. Ett skadat öra kan inte sortera ljud på samma sätt som tidigare, säger Åsa.

Många faktorer påverkar

Det är alltså många faktorer som påverkar hörapparatens funktion. Inte minst hur man uppfattar olika ljud. Om man levt länge med en hörselnedsättning har man fått avtrubbade förväntningar och en försämrad bild av hur ljud kan låta. Hjärnan har vant sig vid det och glömt hur ljud låter.

Som hörselskadad tror man ofta inte att ljud hörs så mycket. Det krävs att man vänjer sig vid de klara och rena ljuden som moderna hörapparater har. En hörapparat kan aldrig ersätta ett skadat öra.

– Den är ett hjälpmedel som sitter utanpå. Kanske tror man att man ska få tillbaka förmågan att uppfatta ljud som förr, men det kan inte ske, eftersom hörselorganet inte kan ta hand om ljudsignalen på rätt sätt, menar Åsa.

Utreda patientens behov

Syftet med en behovsanalys är att utreda patientens behov och förutsättningar. En stor del av rehabiliteringen handlar om att lära sig att förstå hur hörapparaten fungerar och hur man använder den, och varför den inte fungerar i vissa situationer.

Ljudmiljön runtomkring är avgörande. Numera finns det ljud överallt, exempelvis ventilationsbrus som går in och stör mycket och skapar bi-ljud. Hörapparaten ställer särskilda krav på användarens uppmärksamhet.

– Ja, man måste hela tiden vara på alerten när man märker att det blir svårare att höra. Människor med hörselskada blir tröttare än andra i vissa ljudmiljöer, särskilt i sociala sammanhang. Det gäller även personer med lätt hörselnedsättning. Det har att göra med att hjärnan blir överöst med mycket information, säger Åsa.

Mörka vokaler lätta att höra

Hon tillägger att det fortfarande finns stora problem att uppfatta ljud i vissa frekvensområden. Det gäller bland annat sch-ljudet och t-ljudet. Mörka vokaler är lätta att höra, liksom konsonanterna l, m, b.

– Hör man inte vissa frekvensområden kanske man vill lösa det genom att ”skjutsa på” för mycket, och då blir ljudet väldigt starkt. Hjärnan tolkar det som ett sprucket ljud. Det ger ett sämre ljud totalt, för hjärnan klarar inte av att hantera det, förklarar Åsa.

Text Ulla-Karin Höynä

Hörselombud i SPF Seniorerna

I SPF Seniorernas distrikt och i en stor del av organisationens lokalföreningar finns så kallade hörselombud.

Bland hörselombudets uppgifter finns bland annat att se till att ljudet är bra och att eventuella hörselslingor fungerar vid föreningens olika arrangemang så att även medlemmar med hörselnedsättning ska kunna delta på ett bra sätt.

Hon eller han kan också engagera sig för att sätta fokus på hörselfrågan i samhället genom att till exempel uppmuntra föreningen att ordna temadagar i samarbete med lokala representanter för Hörselskadades Riksförbund, HRF.

Hörselombud kan också hjälpa till att informera medlemmar om vart de ska vända sig när de behöver tips och råd om allt från vaxproppar till hörhjälpmedel. Har din förening ett hörselombud? Titta under Funktionärer på föreningens hemsida. Där kan du hitta namn och kontaktuppgifter.

Dölj faktaruta

Tidningen Senioren
Publicerad 2015-11-24
senioren-nr-8
Artikeln är hämtad ur magasinet Senioren nummer 8 / 2015. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Senioren och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.