Så här gör du en artrik trädgård
Hemma | Från öken till paradis

Så här gör du en artrik trädgård

Emmas och Lovisas trädgård bestod av en platt gräsmatta och några buskar och träd. Fem år senare har den blivit en oas med dammar, blommor och odlingar. Såväl djur som människor trivs här.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2021-05-02

För första gången utsågs förra året Årets rikare trädgård, en utmärkelse som vill premiera den eller de som skapar en rik och varierad trädgård som gynnar insekter och fåglar.
Emma Wahlberg och Lovisa Skagerman kammade hem priset tack vare att de på fem år förvandlat sin ganska vanliga villatomt till en prunkande oas där humlor, bin och andra insekter hittar massor av gott att äta. Även fåglarna får sitt. Lovisa och Emma är glada att kunna dela med sig till alla djur.
– När man sitter här i trädgården en försommardag hör man hur det surrar överallt bland buskarna. Det är väldigt härligt, säger Emma som är biolog till yrket. Innan de flyttade hit till Björnlunda i Sörmland bodde de i lägenhet i Stockholm och hade kolonilott. Det är inget som känns som ett alternativ längre, nu när de vant sig vid att ha plats för både äppelträd, bärbuskar, dammar och grönsaksodlingar.
Förutom att trädgården förser dem med i princip alla grönsaker de behöver, samt frukt och bär, ger den också möjlighet för insekter och smådjur att hitta både boplats och föda.
Så hur gick ni tillväga för att skapa en artrikare trädgård?
– Vi började med att successivt försöka få bort gräsmattan. Men vi grävde inte bort den, utan slutade helt enkelt klippa den och sedan slog vi gräset med lie. Undan för undan sådde vi in ängsväxter, som käringtand och blåklint. Käringtand fungerar som en parasit på gräset, så att gräset trängs undan till förmån för ängsblommorna.
De har låtit gräsmattan bakom huset bli till en liten äng och även ett par små partier till i trädgården.
En hammock står i ena hörnet på baksidan för att de ska kunna sitta där och njuta av härligheten. För det är minst lika viktigt att det ska finnas platser där man kan vara lat och bara njuta i en trädgård också, tycker de.
På den soliga framsidan är marken så gott som täckt av pallkragar med grönsaker, bland annat olika sorters kål, bovete, morot och palsternacka.
– Vi försöker ha mest svenska växter, men en och annan utländsk slinker med också. Som yakon, en sydamerikansk rotfrukt som klarar sig på väldigt lite vatten, säger Emma.

 

Växthus

Kålen måste de ha under duk för att inte larver och sniglar ska äta upp den.
– Men istället för att bespruta har vi annan kål utanför nätet som de får äta, som kålrot. Där kan de gärna äta blasten, eftersom vi ändå bara äter rötterna. Det är så lätt idag att bara åka och köpa bekämpningsmedel och ha i trädgården, men då får man snart en massa andra problem i stället, säger Emma. Som att man har ihjäl bina till exempel. Då blir det inte mycket pollinerat.

Emmas och Lovisas tips

Emma och Lovisa
  •  Anlägg en damm! De är som magneter för alla djur.
  • Släpp upp gräset och se vad som kommer. Vi började med att klippa gångar i det höga gräset, vilket gör att det ändå ser ordnat ut.
  •  Äpplen och bärbuskar är lättskötta och blommar tidigt.
  •  Perenna örter som libbsticka och lökar är lätta att odla och ger mycket tillbaka.
  •  Använd det som dyker upp i trädgården av sig själv. Allt behöver inte vara prydligt.
Dölj faktaruta

 

Dammen med dammväxter.

Ett annat knep för att göra trädgården attraktiv för insekter och fåglar är att spara tvååriga plantor från fjolåret som får gå i blom. Då kommer insekter och fåglar dit och äter. När de gjort sitt tar Emma och Lovisa frön på växterna och sår nytt till nästa år.
På baksidan av huset fick de ta ner en björk för att den börjat bli gammal och torr. De lät en stor del av stammen vara kvar och högst upp på den har de snickrat ihop en stor fågelholk, som de hoppas att kattugglorna ska hitta till.
– Men i år har det mest varit kajor där, säger Emma.
Tre små dammar har de också anlagt, i en av dem finns till och med några guldfiskar. Trollsländorna trivs också här, de gillar att sitta i vattenmyntan som växer i kanten av den största dammen.
– Man får plantera lite vattenväxter i dammarna så att insekterna har något att klättra på, säger Emma.
Förutom vattenmyntan har de svärdslilja, starr och hästsvans i kanterna av dammarna.

Ekorre

Vi försöker leva med djuren istället för att jobba emot dem.

För att insekterna inte ska bli utan mat någon period har de tänkt på att det alltid ska vara något som blommar i trädgården, under hela säsongen. På våren är det fullt av krokus och vitsippor, plus att bärbuskar och fruktträd blommar tidigt. På sommaren är det mycket som är i blom och så här mot slutet av säsongen har de cikoria och fibblor.
– Fibblor är egentligen ett ogräs, men insekterna gillar det. Vi försöker leva med djuren istället för att jobba emot dem.
En gång längs sidan av huset leder fram till växthuset. Vid ingången till det står en kardon, en högväxt släkting till kronärtskockan med fina blå bollar till blommor.
– Man kan äta stjälkarna på den, men vi har den mest för att den är fin. Och för att humlor och bin trivs så bra i den, säger Emma och pekar på en liten humla som rumlar omkring i en av de blå bollarna.
De försöker tänka taktiskt när det gäller trädgården, dels för att ta tillvara på så mycket det bara går och dels för att minimera arbetet. Allt gräs de slår låter de torka och använder sedan som täckmaterial i rabatter.
– Vi täcker med bark, flis och torkat gräs på våren, då blir det inte så mycket ogräs.
Ängen brukar de slå ett par gånger varje år, och låter gräset hänga på en liten träställning och torka.
Insekter av alla de slag, trollsländor och fladdermöss, igelkottar och ekorrar, grannens katt – ja, alla djur är välkomna i Emmas och Lovisas trädgård. Utom kanske spansk skogssnigel då, eller så kallad mördarsnigel. Men det finns en plan för att komma tillrätta med dem också, på ett naturligt sätt.
– Vi håller på att bygga ett ankhus, nästa år är tanken att vi ska ha ankor. De ska gå här och äta upp sniglarna, säger Emma och ser nöjd ut.

 

Tomat

 

Text Ulrika Palmcrantz
Foto Maria Rosenlöf

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2021-05-02
senioren-nr-3
Artikeln är hämtad ur Senioren nummer 3 / 2021. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Seniorerna och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas