Allt större ojämlikhet mellan svenska pensionärer
Nyheter | Pensioner
Foto: Gettyimages

Allt större ojämlikhet mellan svenska pensionärer

Inkomstojämlikheten i Sverige är större mellan äldre än inom hela befolkningen. Sverige har gått från att ha en liten inkomstojämlikhet till att ha den högsta i Norden.

Jan Arleij
Publicerad 2021-03-08

Det framgick under ett seminarium om pensioner som socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) arrangerade i fredags (5/3).

Hur man än jämför de nordiska ländernas pensionssystem faller de svenska pensionärerna ofta sämst ut.

– Vi har ett pensionssystem i Sverige som möter kritik. Samtidigt har vi en politisk överenskommelse från 2017 om att hitta vägar att höja pensionerna i Sverige, sa Ardalan Shekarabi.

Ardalan Shekarabi.

Ministern lovade att Pensionsgruppen med de sex partier som styr över pensionssystemet (S, MP, M, KD, C och L) nu kommer att intensifiera det arbetet.

– Speciellt när det gäller frågan om inbetalningar till systemet, och vilka andra åtgärder vi kan vidta för att höja de svenska pensionerna.

Gav nyckeltal

Det blir relevant att jämföra med och försöka lära av våra nordiska grannländer, konstaterade ministern och Tony Malmborg, chef för socialtjänst och funktionshinderpolitik på socialdepartementet, som modererade seminariet.

Kanslirådet Kristoffer Lundberg gav en bakgrund genom att redovisa några centrala nyckeltal.

– Äldres inkomster i Sverige är genomsnittliga. Man ligger något lägre i Finland och Danmark, medan man ligger högre i Norge och Island.

Om man skiljer på disponibel månadsinkomst och köpkraftsjusterad disponibel månadsinkomst blir skillnaderna länderna emellan något mindre.

Kommer sämst ut

När det gäller grundskyddet är Finland och Sverige svagast. Norge och Danmark är starkast.

Genomsnittsinkomsterna för äldre i åldersgruppen 66 till 75 år jämfört med hela befolkningens genomsnittsinkomst placerar Sverige på tredje plats med drygt 90 procent. Danmark och Finland ligger lägre, medan pensionärerna på Island och i Norge har ungefär samma genomsnittsinkomst som hela befolkningen.

Kan ses i efterhand

Det digitala seminariet riktar sig brett till allmänheten, media, organisationer och andra intresserade. Det kan ses på regeringen.se och på regeringens Youtube.

Dölj faktaruta

– Men tittar vi på inkomstnivån hos de allra äldsta, 75 år och äldre, så händer det någonting. Med knappt 70 procent kommer Sverige sämst ut av alla nordiska länder.

Andelen individer med mindre än halva medianinkomsten är högst i Sverige. Man brukar tala om andelen äldre i risk för fattigdom. Den är alltså högst i Sverige, konstaterade kanslirådet.

– Det här drabbar särskilt äldre kvinnor. Skillnaden är mer än dubbelt så stor för kvinnor som för män. Sverige sticker ut med 16 procent som löper risk för detta, sa Kristoffer Lundberg (bilden).

Ett annat begrepp är alltså inkomstojämlikhet. Även här ligger Sverige sämst till i hela Norden.

– Inkomstojämlikheten i Sverige är större bland äldre än för hela befolkningen. Sverige har gått från att ha en liten inkomstojämlikhet till att ha den högsta i Norden.

Sämst i Norden

Oavsett vilka mått man redovisar så tycks det som att Sverige har lägre pensioner än de andra nordiska länder, summerade departementsrådet och moderatorn Tony Malmborg.

Han gav sedan ordet till företrädare för de tre stora pensionärsorganisationerna SPF Seniorerna, PRO och SKPF.

– Jag gläder mig åt att frågorna om pensionssystemet nu kommer upp till diskussion så att vi får en allmän debatt om pensionssystemet, sa Eva Eriksson, SPF Seniorernas ordförande.

Reformen utlovade för 20 år sedan att pensionerna skulle följa inkomsterna i högre grad än i det gamla systemet.

– Men tittar man på 2007 och till 2020 ser man att pensionerna har utvecklats mycket svagare än lönerna. Dessutom blir pensionerna allt svagare och pensionärerna blir allt fattigare, sa Eva Eriksson som menade att Sverige befinner sig i ett dramatiskt läge.

Det illustreras av att hälften av dagens pensionärer har fullt grundskydd.

– Vi har i Sverige höjt bostadstillägg och grundskydd, men det löser inte problemet med ett för svagt finansierat pensionssystem, sa Eva Eriksson som under seminariet lyfte fram SPF Seniorernas grundkrav, bland annat att det ”måste in mer pengar i systemet”.

Ardalan Shekarabi avslutade seminariet:

– Det är uppenbart att vi har ett behov av att reformera pensionssystemet. Vi är i ett läge där missnöjet med pensionssystemet i Sverige växer. I grund och botten är det ett befogat missnöje.

– Ska vi kunna upprätthålla samhällskontraktet och upprätthålla tilliten till vårt pensionssystem, då måste vi också säkerställa att pensionssystemet levererar till alla och särskilt till de människor som har ett långt och slitsamt arbetsliv bakom sig.

Med på seminariet

Danmarks arbetsmarknadsminister Peter Hummelgaard Thomsen, Kristina Kamp, pensionsekonom på minpension.se och Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna, Liza di Paolo-Sandberg, ordförande för SKPF Pensionärerna, Jan Andersson, vice ordförande för Pensionärernas riksorganisation (PRO).

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2021-03-08
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas