Kvinnors totala pension 31 procent lägre
Nyheter | Ojämställt
Tantpatrullen demonstrerar för bättre pensioner utanför riksdaghuset. Bilden är från oktober 2019. Foto: Tomas Södergren

Kvinnors totala pension 31 procent lägre

Kvinnors pensioner är mycket lägre än mäns. Men det går att påverka.

Jan Arleij
Publicerad 2021-03-08

Om gruppen gifta män för över sin premiepension till gruppen gifta kvinnor försvinner det totala intjänandegapet till allmän pension mellan män och kvinnor, och kvinnor skulle totalt ha något högre genomsnittligt intjänande till allmän pension.

– Enkelt uttryckt försvinner pensionsgapet helt inom den allmänna pensionen om alla män som har möjlighet skulle föra över sin premiepension till sin maka, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.

Men överföring av premiepension mellan makar är väldigt ovanligt, år 2019 var det endast 14 216 personer som gjorde det.

Lägre lön

Kvinnor tjänar mindre under yrkeslivet. Det gör att kvinnors pensioner är och blir lägre. Om kvinnor jobbade lika många timmar och med lika lön som män, skulle även pensionen bli jämställd, framhåller Pensionsmyndigheten som konstaterar att skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner har sin grund i arbetslivet.

Kvinnodominerade yrken är ofta lägre betalda än mansdominerade. Att kvinnor deltidsarbetar mer och tjänar mindre per arbetad timme har stor betydelse för pensionen. Kvinnors totala pension blir därmed 31 procent lägre än mäns.

Pensioner idag

Dagens pensionärer – genomsnittlig total pension före skatt
Kvinnor: 15 800 kronor per månad (2019)
Män: 22 900 kronor per månad (2019)

Dölj faktaruta

– Skillnaden mellan män och kvinnors pensioner jämnas ut, men det går långsamt. Om lönerna och arbetad tid blev jämställda över en natt så skulle de med tio år kvar till pension endast få tio års jämställda pensionsinbetalningar, säger Kristin Kirs.

Pensionen skulle därför behöva kanske 40 år på sig för att hamna i fas med ett jämställt arbetsliv.

Jämnar ut

Inkomstgapet är 20 procent mellan kvinnor och män. Tittar man istället på underlaget för allmän pension, pensionsgrundande inkomst, så är gapet 14 procent, vilket beror på att det finns ett inkomsttak för intjänande till allmän pension.

Inkluderas även pensionsgrundande belopp, det vill säga pensionsrätter för studier, barnår och sjukersättning, som ofta går till kvinnor, så minskar gapet till 10 procent.

Så jobbar män och kvinnor

Deltid: 25,7 procent av alla kvinnor jobbar deltid, siffran för män är 11 procent
VAB: 61 procent av alla kvinnor tar ut VAB (tillfällig föräldrapenning), siffran för män är 39 procent
Föräldrapenning: Kvinnor tar ut 70 procent av föräldrapenningdagarna medan män tar ut 30 procent

Källor: Försäkringskassan 2020 och SCB 2019

Dölj faktaruta

– Inkomstgapet mellan män och kvinnor ger också ett pensionsgap i den allmänna pensionen. Det är dock inte lika stort eftersom skillnaden i pensionsrätt mellan könen är lägre än inkomstgapet, säger Kristin Kirs.

Den allmänna pensionen jämnar med andra ord ut inkomstgapet mellan män och kvinnor när de blir pensionärer.

Ökar gapet

Tjänstepensionen ökar dock inkomstgapet mellan kvinnor och män över 65 år med 14 procent.

Det beror på att det ges högre avsättningar till tjänstepensionen på inkomster som ligger över taket för intjänande till den allmänna pensionen.

Så kan äldre kvinnors pensioner stärkas

Flera saker kan göras för att kvinnor ska få bättre pensioner. Det säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson.

– Av stor vikt är när man väljer att börja ta ut pension, kvinnors utträdesålder är något lägre än mäns sedan lång tid tillbaka. Här bör man framförallt fundera på hur man kan få kvinnor att ta ut pension senare, så som arbetsmiljöfrågor och kringliggande trygghetssystem, säger Anna Eriksson i en kommentar till Pensionsmyndighetens statistik.

– Kvinnor har överlag lägre löner, vilket spelar roll för pensionen, så det finns en hel del att göra på arbetsmarknaden. Men också högre inbetalningar till allmän pension skulle vara en fördel för kvinnors pensioner, så att det lönar sig bättre att ha arbetat.

Anna Eriksson.

Många kvinnor födda på 40- och 50-talen trodde att det skulle räcka med 30 års arbete i det gamla ATP-systemet och att det därmed inte skulle påverka om man arbetade deltid några år eller var hemma när barnen var små, menar Anna Eriksson.

– När systemet gjordes om kunde de inte leva om sina liv för att hela livets inkomster nu skulle gälla. Övergångsreglerna mellan de två systemen har drabbat kvinnor, samtidigt som änkepensionen är på utfasning.

Vad kan göras?

– Här kan man tänka sig att efterlevandestödet, som idag ges enbart innan 65 års ålder, borde kunna förändras så att det också gäller efter 65 års ålder vilket skulle förbättra särskilt för kvinnors inkomster på äldre dagar.

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2021-03-08
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas