Än faller äldre mellan stolarna
Nyheter
Foto: Colourbox

Än faller äldre mellan stolarna

Mycket har förbättrats, men när det gäller äldrevårdens sorgebarn – att hålla samman vården och omsorgen om de mest sjuka – återstår väldigt mycket att göra. Det säger nationella äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm.

Publicerad 2015-01-16

Under de gångna fyra åren har hon dirigerat alliansregeringens stora äldresatsning. Rekordbeloppet 4,3 miljarder kronor har gått till att belöna kommuner och landsting som har presterat vad regeringen har begärt.
Vid årsskiftet gick satsningen i mål. Men flera stora utmaningar kvarstår, konstaterar Eva Nilsson Bågenholm.
– Därför är det oerhört angeläget att landstingen och kommunerna fortsätter sitt arbete med att ta fram gemensamma handlingsplaner, säger hon och pekar på två saker:

• Vårdsystemet fungerar inte bra när det gäller färdigbehandlade äldre patienter på sjukhus. Här måste staten se till att samarbetet förbättras.
• På många håll råder fortfarande en dålig samordning av insatser från vårdcentral, sjukhus, hemsjukvård och hemtjänst.

Så vad bör göras nu?
– Egentligen behövs inga nya uppfinningar. På många ställen som exempelvis i Lidköping fungerar det här redan. Vad som krävs är att övriga landet tar till sig av de goda exempel som finns. Det är väldigt roligt att se att Västra Götalandsregionen nu beslutat att sprida just Lidköpingsexemplet i hela regionen.

Hade du velat se en förlängd äldresatsning?
– Ja, men inte i samma form. Man bör nu först värdera de resultat som uppnåtts och sedan fortsätta med vissa delar. Framför allt just samverkan och att stärka vård- och omsorgskedjan så att den blir kontinuerlig. Den delen skulle behöva fyra år till av stöd och utveckling.

Äldresatsningen har präglats av en tilltro till att mäta vård- och omsorgsinsatser genom att föra olika kvalitetsregister över vad som görs.
– Ja, registren har en nyckelroll. Det man mäter blir ofta också gjort. Staten bör trycka på för att utveckla fler register, först och främst inom rehabilitering och psykisk ohälsa hos äldre.

Den rödgröna regeringen vill satsa två miljarder per år till mer personal i äldreomsorgen. Bra eller dåligt?
– Man bör i stället fokusera mer på kvaliteten i äldreomsorgen. Det är kortsiktigt och osäkert för kommunerna att anställa personal med tillfälliga statliga medel. Det är bättre att använda pengarna till verksamhetsutveckling och att sätta fokus på eftersatta områden. Det som staten finansierar under några år ska vara sådant som kommunerna sedan kan driva vidare med egen finansiering.

Men måste personalsatsning och stimulansmedel till förbättrad kvalitet ställas mot varandra?
– Absolut inte. Det behövs också statliga satsningar på personalen, till exempelvis kompetenshöjning.

Tillbaka till de gångna fyra årens äldresatsning. Vilka är de viktigaste framgångarna?
– Professionaliseringen av omvårdnadsinsatser, exempelvis inom demensvård och palliativ vård. På demensområdet får nu många fler en tidig diagnos och rätt insats. Arbetet med läkemedel är ett annat bra exempel. Här har stora förbättringar skett snabbt med omedelbara effekter för många äldre.
30 000 färre äldre får olämpliga läkemedel idag.

Här har SPF Seniorerna och PRO inom ramen för projektet Koll på läkemedel hjälpt till. Hur värderar du dessa insatser?
– Mycket högt! Koll på läkemedel är väldigt bra och betyder jättemycket för att sprida information. Därför har de också fått del av äldresatsningens medel under ett par år.

På vilket område i äldresatsningen hade du förväntat dig större framsteg?
– Jag hade velat se betydligt mer när det gäller primärvårdens roll som ”spindeln i nätet” för de äldre. Många vårdcentraler har nu äldresköterskor och demenssköterskor och det är förstås bra, men när det gäller läkarmedverkan för de äldre brister det mycket både i särskilt boende och i ordinarie boende.

Du har ofta sagt att den ensamhet som många äldre lider av måste brytas. Men hur?
– Man behöver diskutera och få fram olika former av boendelösningar. Till exempel är behovet stort av fler trygghetsboenden och serviceboenden. Kommunernas träffpunkter måste bli mer kända. Man kan använda volontärer i högre utsträckning. Fler möjligheter till gemensamma måltider även för de som bor i sin egen bostad.

Vad kan pensionärsorganisationer bidra med?
– Kanske med olika tjänster som att ordna sammankomster för äldre, fortsätta att erbjuda sällskap vid promenader och liknande. Det finns också många intressanta projekt som pågår, som Passion för livet och Ärtor i Haga. Det mesta handlar om socialt sammanhang och stöd. Kanske motionsgrupper för pensionärer. Det är bara fantasin som sätter gränser!

Efter fyra år som äldresamordnare – vad ska du göra nu?
– Nu börjar jag som kvalitetsdirektör i omsorgsföretaget Humana ABs koncernledning.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

 

Några artiklar från den fyraåriga satsningen med äldresamordnare

Fakta

Eva Nilsson Bågenholm

Med mångårig läkarerfarenhet och sex år som Läkarförbundets ordförande utsågs hon 2010 till så kallad nationell äldresamordnare.
Eva Nilsson Bågenholm sammanfattar äldresatsningen i skriften ”Fyra år med fokus på de mest sjuka äldre”. Se www.regeringen.se
Ungefär 300 000 personer definieras idag som de ”svårast sjuka äldre”.

Dölj faktaruta
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.