- Systemet med nationella kvalitetsregister är arbetskrävande, kostsamt och det är tveksamt om det bidrar till att höja kvaliteten i vården. Det säger Riksrevisionen i en kritisk rapport. Men regeringen slår tillbaka.
Regeringen bör överväga att minska omfattningen av statens satsningar på registren, framhåller riksrevisor Jan Landahl i rapporten.
Registren är grunden i regeringens satsning ”De mest sjuka äldre”. Genom att fylla i vad man gör kan kommuner och landsting kvalificera sig för statliga stimulansmedel i mångmiljardklassen.
Men det här är knappast rätt väg att gå, menar Riksrevisionen. Incitamenten blir lätt felaktiga:
”Viljan att på relativt kort tid få igång en bred registrering, hög täckningsgrad och ökad användning av kvalitetsregistren för flera olika ändamål förefaller motverka statens intention om att vårdenheterna själva ska utforma hur de utvecklar vården.” skriver Riksrevisionen, som också funnit att arbetet med registren stjäl arbetstid och upplevs som en administrativ börda.
Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att ”överväga en minskad omfattning” av statens satsningar. Man rekommenderar ”en samlad analys av resultaten” av de prestationsersättningar som finns kopplade till registren.
Regeringen har officiellt inte kommenterat Riksrevisionens kritik, men deklarerar i en debattartikel den 12 december att det blir en fortsatt offensiv satsning på projektet ”De mest sjuka äldre” och på registren:
”Satsningen innebär en fortsatt uppbyggnad av våra nationella kvalitetsregister som ger omsorgen underlag för ett konkret arbete. Det gör skillnad när de olika yrkesgrupperna som arbetar nära patienten gör det tillsammans – har koll på läget genom kvalitetsregistren, arbetar systematiskt och träffas regelbundet för att stämma av allt som är av vikt för den enskilde. Det kan handla om läkemedel, kost, hjälpmedel, rehabilitering och mycket annat – allt som är av betydelse för den äldre.” skriver socialminister Göran Hägglund (KD) och äldreminister Maria Larsson (KD).
De båda ministrarna försvarar rapportering och mätning av behandlingsresultat.
– De stora kvalitetsförbättringar vi kan se i vården och omsorgen om äldre hade inte kunnat genomföras utan detta noggranna mätningsarbete. Innan man kan lösa problem måste man veta exakt vilka de är och vad de beror på. Därför är satsningen på kvalitetsregister av mätbara resultat helt avgörande för att Sverige ska kunna fortsätta vara världens bästa land att åldras i, anser ministrarna.
Regeringens äldresamordnare Eva Nilsson-Bågenholm som under tre års tid har drivit regeringens satsning håller med om att den tid som krävs för att fylla i registren är ett problem.
– Nästa steg i utvecklingen måste bli att journalföring och register kopplas samman så att det ska räcka med att skriva in saker en gång, säger Eva Nilsson-Bågenholm till veteranen.se. Redan idag finns försöksverksamheter som kan överföra information direkt från patientjournalen till kvalitetsregister.
Riksrevisionens rapport släpptes den 11 december.
Dagen efter kom OECD:s granskning av den svenska vården och omsorgen om äldre. Här lyfter man fram Sveriges satsning på registren som mycket värdefulla.
I stället för att minska bör Sverige ta fram fler och bättre kvalitetsindiaktorer. Inom äldreomsorgen måste det gå att bättre mäta kvalitet, anser OECD.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Riksrevisionen
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.
Uppdraget är också att genom oberoende revision skapa demokratisk insyn, medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten.
Här är hela rapporten.
Den statliga finansieringen av de nationella kvalitetsregistren har ökat markant från och med 2010.
Antalet nationella kvalitetsregister som får nationellt stöd genom överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting har också ökat – idag är de 106 stycken.
