Bo Könberg ledde arbetsgruppen som 1994 lade fram pensionssystemet som skulle ersätta det gamla ATP-systemet. Nu skulle hela livsinkomsten gälla. Och det skulle finnas en garantipension för de som hade det sämst. Hur nöjd är Bo idag med hur pensionssystemet blev? Senioren har frågat honom. Och SPF Seniorerna kommenterar.
När det svenska pensionssystemet reformerades 1994 var det en av de största samhällsreformerna i modern tid. Bo Könberg som var socialförsäkringsminister då ledde arbetet med att ersätta det gamla ATP-systemet med ett nytt pensionssystem.
Anledningen var att det gamla systemet ansågs ekonomiskt ohållbart i takt med att befolkningen blev äldre och allt färre yrkesarbetande skulle försörja allt fler pensionärer. I ATP-systemet var det de 15 bästa åren som låg till grund för pensionen. Det nya systemet byggde i stället på livsinkomstprincipen, där pensionen baseras på inkomster under hela arbetslivet.
– På väldigt många sätt har det gått bra med pensionssystemet sedan det infördes, säger Bo Könberg. Premiepensionssystemet har gått bättre än förväntat. Vi trodde och hoppades att livslängden skulle öka, vilket den också har gjort. Vi beräknade att man skulle behöva arbeta två tredjedelar av den förlängda livstiden och de beräkningarna stämmer nu. I takt med att man gör justeringar som att öka riktåldern för pension.
– Något vi också var glada över när vi sjösatte systemet var att vi hade 85 procent av riksdagen bakom oss, jämfört med ATP-systemet som gick igenom tack vare en enda nedlagd röst. Och idag är alla partier representerade i pensionsgruppen, vilket är ett bra betyg.
Efterlyser tidigare gas
Det har dock skett en del justeringar i systemet genom åren som Bo Könberg känner sig mindre nöjd med. Inkomstpensionstillägget som beslutades av riksdagen under våren 2021 samt höjningarna av garantipensionen tycker han i viss mån har ruckat på systemets grundprinciper – att det ska ha lönat sig att ha arbetat ett helt yrkesliv.
– Respektavståndet har minskat och det är jag orolig över. Konsekvensen av justeringarna har gjort att det inte lönar sig lika bra att arbeta när det gäller pensionen, vilket var tanken från början.
Han tycker också att man borde ha infört en gas mycket tidigare än vad man till slut gjorde.
– Det var synd att man inte införde den 2004, efter en utredning som gjordes då. Nu har man låtit bli i 20 år innan det till slut skedde. Precis som man har en broms ska man också ha en gas i systemet.
Många, bland andra SPF Seniorerna, tycker att kraven för att gasen som träder i kraft 2027 ska aktiveras är för högt ställda. Den aktiveras först om balanstalet ligger över 1,15 procent – det vill säga när systemets tillgångar är minst 15 procent större än skulderna. Bo Könberg håller med om att det är rätt höga krav.
– Ja, jag tycker att man kunde sätta nivån vid 1,1 procent i stället. Men det är bra att gasen kommer nu i alla fall och jag tror att den kommer att aktiveras vid någon tidpunkt. Jag tror också att det kommer att uppstå diskussioner kring hur hög gränsen ska vara. Inte minst från seniororganisationerna.
Många saknar tjänstepension
En annan viktig punkt för Bo Könberg är tjänstepensionerna. Han tycker att det borde vara obligatoriskt för alla att ha en tjänstepension.
– När vi grundlade systemet omfattades 80–90 procent av löntagarna av en tjänstepension. Det spelade förstås in när vi valde nivån i det allmänna systemet. Hade det inte varit så många som hade tjänstepension hade vi valt en högre nivå i det allmänna systemet. Nu i efterhand kan man säga att vi var lite väl optimistiska när vi trodde att alla så småningom skulle omfattas av en tjänstepension. Idag är det runt 400 000 löntagare som inte har en tjänstepension.
Statlig tjänstepension i Norge
– I Norge som huvudsakligen kopierade den svenska modellen hade bara hälften av löntagarna en tjänstepension när de införde systemet. Men de införde samtidigt en obligatorisk statlig tjänstepension för dem som inte hade någon via sin arbetsgivare. Jag tycker att vi också måste se till att alla har en tjänstepension. Det är en åtgärd som behöver göras för att stärka pensionerna.
Han tycker att det är positivt att samtliga åtta riksdagspartier nyligen kom överens om att göra en översyn av pensionssystemet. Man har sagt att man ska se över hela grundskyddet och nivån på pensionsavgifterna.
– Det tycker jag är bra. Det är uppenbarligen några saker som behöver justeras. Pensionärer och vanligt folk har ju svårt att hänga med nu i alla olika stöd som tillkommit. Systemet har blivit svåröverskådligt och det är inte bra.
Tycker du att pensionsavgiften ska höjas?
– Om man rensar i de olika garantistöden är jag inte främmande för det. Systemet behöver förstärkas i grunden.
Tror pensionssystemet håller
Men överlag känner han sig trots allt positiv fortfarande och tror på att vårt pensionssystem kommer att hålla länge än.
– Vi visste att 40-talisterna var många. Nu har det gått 15 år sedan 44-orna började gå i pension och systemet har hållit för trycket. Jag känner mig positiv inför framtiden. Jag sa lite skämtsamt när systemet infördes att det skulle hålla till nästa istid. Systemet är konstruerat för att vara långsiktigt stabilt och anpassningsbart.
Han lägger till att det inte är någon lätt sak att omforma eller skapa ett nytt pensionssystem.
– Det är svårt att göra pensionssystem. Att få allmän uppslutning är svårt. ATP var ganska orättvist, de som jobbade i 45 år fick inte mer än de som jobbat i 30 år eftersom det var de 15 bästa åren av 30 som räknades. Beslutet om ATP togs 1959 och redan en bit in på 80-talet började politikerna prata om att det krävdes en förändring.
Hans system har redan överlevt längre än så. Och än så länge är istiden inte här.
SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson kommenterar:
Bo Könberg ska ha all heder av att ha skapat ett synnerligen robust pensionssystem i stort politiskt samförstånd. Allmän pension skulle stå för grundtryggheten och tjänstepensionen skulle komplettera. Så har det tyvärr inte blivit. Men grundprincipen att det ska ha lönat sig att arbeta står vi helt bakom.
Den som ska gå i pension idag upptäcker att det är väldigt svårt att få en överblick över vad man faktiskt får i pension. Nya politiska beslut har lagts i lager ovanpå och gjort att pensionssystemet blivit ett lappverk. Det har också lett till att grundtesen att det ska löna sig att ha arbetat har urholkats. Grundskyddet har stärkts i flera omgångar vilket har gjort att respektavståndet har krympt. Vi har inget emot ett kraftfullt grundskydd. Men det blir förödande för sysselsättning, tillväxt och därmed välfärden om människor inte längre finner det lönt att arbeta.
Nödvändigt att höja nivån på pensionsavgifterna
Det är också nödvändigt att höja nivån på pensionsavgifterna upp till 18,5 procent. Det var också det förslag som fanns från början men som sedan minskades. Det skulle gynna både dagens och morgondagens pensionärer. Det går att göra utan att det drabbar arbetsgivare och jobben. Dessutom är en total översyn nödvändig för att återigen göra pensionssystemet överblickbart för den enskilde.
Bra att gasen äntligen är på plats även om utdelningsgränsen borde sänkas. Men en ny fråga som aktualiserats är att allt fler tar ut sin tjänstepension på kort tid, 5–10 år. Här finns inga begränsningar likt det som finns i våra nordiska grannländer. Det gör att man med många levnadsår kvar bara har allmän pension kvar att leva på, och då kan samhället behöva gå in och stötta med bidrag. Detta verkar inte Bo Könberg ha tänkt på när systemet skapades.
