Höj inte pensionsavgiften. Det skulle fördjupa en orättvisa mellan generationer som funnits sedan 1960-talet.
Den uppmaningen kommer från forskaren Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning (IFN).
Jacob Lundberg har studerat vilka generationer som är vinnare och förlorare i det svenska inkomstrelaterade pensionssystemet.
Han har granskat hur ATP-systemet och dagens system har fått in sina medel.
– Slutsatsen blir att de som föddes 1896-1937 fick ökad livsinkomst med upp till 13 procent tack vare pensionssystemet, medan alla senare generationer är förlorare, säger Jacob Lundberg.
Sänkt livsinkomst
– Dagens unga får sänkt livsinkomst med 8 procent på grund av pensionssystemet, om man räknar med en real fondavkastning på 5 procent och reallöneökningar på 1,5 procent.
Allmän tilläggspension (ATP) infördes 1960 efter en mycket hård debatt och en folkomröstning.
Systemet syftade till att ge en inkomsttrygghet under ålderdomen i förhållande till den inkomst man hade haft under arbetslivet. Pensionen finansierades med de avgifter som löntagarna betalade.
Yngre fick betala
Lundbergs studie visar alltså att de som föddes mellan 1896, den första årskullen som fick pension från ATP, och 1937 fick en större pension än vad de betalade in till systemet – på bekostnad av yngre generationer.
– Den totala överföringen till denna generation motsvarar i dag 15 000 miljarder kronor. Beloppet anger hur mycket större AP-fonderna hade varit i dag om den vinnande generationen hade fått ut pensioner motsvarande avgifterna de betalade in.
Överföringen motsvarar alltså en ökad livsinkomst med upp till 13 procent, eller som Jacob Lundberg uttrycker det ”en check på 700 000 kronor i dagens penningvärde på 65-årsdagen”.
Förlorar efter 1938
Förlorarna är i stället alla årskullar födda 1938 och senare – vilket sammanfaller med dem som inte fick rösta i folkomröstningen om ATP 1957. För dem beräknas pensionssystemet sänka livsinkomsten med upp till 8 procent, jämfört med om ATP-systemet inte hade införts.
Pensionsavgiften
De avgifter på inkomsten som går till pensionen är sammanlagt 17,21 procent.
Avgiften till inkomstpensionen betalas in till AP-fonderna som är inkomstpensionens buffert.
Pensionsgruppen med deltagare från alla riksdagspartier utreder just nu effekterna av en höjning av pensionsavgiften.
Jacob Lundberg finner att en liknande omfördelning har skett i de flesta andra rika länder.
– En skillnad är dock att i de flesta länder har bördan blivit allt större med tiden, medan den i Sverige har stabiliserats.
– Det beror på pensionsreformen från 1990-talet som gjorde pensionssystemet robust mot en åldrande befolkning. I dag finns till och med ett överskott i systemet, vilket om det delas ut kan förväntas sänka bördan för dagens unga från 8 till 7 procent av livsinkomsten.
Jacob Lundberg landar i rekommendationen att hålla fast vid det dagens pensionssystem och dess principer, bland dem att det ska råda rättvisa mellan generationerna.
Bra med gas
Att förstärka dagens pensioner med en ”gas” där en del av överskottet används för att höja pensioner och de yrkesaktivas pensionsrätter är bättre än att höja avgifterna, menar Jacob Lundberg.
– Det är pengar som tillhör dem som har betalat in till pensionssystemet tidigare.
Men hur ser du på dagens allmänna pensioner – är de tillräckligt höga?
– Många pensionärer känner nog att pensionen inte räcker till, liksom många löntagare känner att lönen inte räcker till.
Hur skulle man kunna höja dagens pensioner utan att tulla på rättviseprincipen mellan generationerna?
– Det enda långsiktigt hållbara sättet att höja pensionerna är ekonomisk tillväxt, så att den totala kakan blir större. Att omfördela från löntagare till pensionärer är inte rätt väg att gå.
Det är ATP
Allmän tilläggspension (ATP) infördes 1960 då de första avgifterna från arbetsgivarna betalades in. Den första utbetalningen gjordes 1963.
Redan från start fick de första pensionärerna mer än vad de betalat in, enligt Jacob Lundbergs forskning.
Här finns studien att läsa, med svensk sammanfattning.
”Systemet behöver renoveras”
Högre avgift eller inte – tyvärr ser vi att pensionssystemet inte levererar särskilt höga pensioner och dessutom att det inte lönar sig att arbeta ihop sin pension.
Det säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson i en kommentar till Jacob Lundbergs kartläggning.
– Vi har länge haft en slagsida där systemets överlevnad ansetts viktigare än hur pensionärerna har det, vilket bidragit till just de problem med svaga pensioner vi har idag.
– Detta behöver förändras, systemet behöver renoveras och människornas perspektiv måste då väga tyngre än vad de gjort hittills.
Unga som gamla önskar vi alla att vi, oavsett generation, ska få en rimlig pension, fortsätter Anna Eriksson.
– Mellan oss och våra barn och barnbarn råder inga motsättningar och heller inga krav på millimeterrättvisa. Huvudsaken är att vi har pensioner det går att leva på, idag och i framtiden.
Hur ser då SPF Seniorerna på frågan om pensionsavgifterna?
– En högre pensionsavgift måste då till, vilket vi vill se genom en omfördelning inom den befintlig arbetsgivaravgiften som stärker den inkomstrelaterade pensionen för både dagens och framtidens pensionärer.
