Så kan pensionerna höjas
Ekonomi & Pension | Nyheter | Pensioner | Pensioner

Så kan pensionerna höjas

Pensionerna behöver inte vara så svaga. Enligt ett förslag från pensionsexpert Håkan Svärdman skulle dagens pensionärer kunna få 1 300 kronor mer i månaden efter skatt redan nu.

Jan Arleij
Publicerad 2024-05-15

Det som hittills saknats för att lyfta inkomstpensionerna är politisk vilja och handlingskraft.
Men två saker talar nu för att bättre pensioner skymtar runt hörnet:

1. Det finns idéer om hur de kan höjas – och pensionssystemet sitter på stora överskott i sina AP-fonder.
2. Det finns en ny politisk vilja bland riksdagens partier att komma överens inom den så kallade Pensionsgruppen.

En nykläckt och konkret plan för höjda pensioner kommer nu från Folksam som hävdar att pensionerna kan höjas med 2 000-2 300 kronor i månaden före skatt utan att det kostar varken den enskilde, arbetsgivarna eller statskassan något.

Låter som önsketänkande, men är fullt möjligt. Det hävdar i alla fall Folksams pensionsexpert Håkan Svärdman som har fått beskriva sina förslag för politikerna i Pensionsgruppen.

Bakgrunden är dock isande läsning för systemets försvarare:

  • Den allmänna pensionen har minskat från 61 procent till 45 procent av slutlönen på 25 år.
  • Räknar man på den totala pensionen inklusive tjänstepension och privat pension har den fallit från 86 till 73 procent av slutlönen för en genomsnittlig pensionär.

Haveriet förklaras med att vi lever längre än vad pensionssystemets konstruktörer tog höjd för under 1990-talet. Mellan 2000 och 2022 ökade medellivslängden med ungefär 2,5 år. Men medelpensionsåldern står fortfarande och stampar runt 65-årsstrecket.

Det finns ytterligare en förklaring som Folksam skjuter in sig på: I början av 2000-talet gjordes förändringar i konstruktionen av pensionsavgiften som innebar att den blev lägre än vad som var tänkt. Men förfallet kan åtgärdas av politikerna i Pensionsgruppen när de nu på allvar ska börja utreda hur pensionerna kan höjas.

Flera konkreta saker krävs dock att politikerna har med sig till förhandlingsbordet, enligt Håkan Svärdman. Bland annat:

  • höjda pensionsrätter – alltså det man tjänar in till den allmänna pensionen och som betalas via pensionsavgiften som i sin tur delas av arbetsgivaren och den anställde
  • en gas i pensionssystemet som fördelar ut en del av de överskott som finns i AP-fonderna
  • en modernisering av garantipensionen

Rätt utfört skulle det kunna höja den allmänna pensionen med 2 000-2 600 kronor före skatt i månaden. Beräkningen utgår från en person född 1974 som arbetar till riktåldern 68 år.
– Det innebär en höjning med 13-17 procent för en genomsnittlig pensionär, säger Håkan Svärdman.

Men vad blir det för dagens pensionärer?
– För personer som redan är pensionärer och som har en genomsnittlig pension handlar det om mellan 1 000 och 1 300 kronor per månad.

Leder ditt förslag till att den allmänna pensionen i exemplet blir cirka 60 procent av slutlönen, vilket var politikernas löfte när pensionssystemet sjösattes på 1990-talet?
– Ja, en höjning av pensionsrätten i kombination med en pensionsgas och en modernisering av garantipensionen skulle höja den allmänna pensionen från dagens 45 procent till 60 procent av slutlönen för en medelinkomsttagare.
– Det blir några procentenheter högre för personer i lägre lönelägen tack vare vårt förslag till en moderniserad garantipension.

Hur vill ni reformera garantipensionen?
– Ska arbetets betydelse för pensionen öka för alla föreslår vi att garantipensionen ersätts med vad vi kallar för grundpensionstillägg som tjänas in under förutsättning att man har arbetat i viss omfattning.

Tillägget är lika för alla oavsett om man är gift eller inte, vilket framför allt stärker pensionerna för kvinnor, enligt Håkan Svärdman.
–Personer som uppnått riktåldern och har en sammanlagd inkomst under dagens garantipensionsnivå föreslår vi i stället får ett konsumtionsstöd. Därmed får vi en tydlig rågång mellan pension och grundskydd.

Håkan Svärdman hoppas och tror att politikerna i Pensionsgruppen ska nappa på förslagen, eftersom kostnaden för anställda och arbetsgivare inte kommer att öka – och inte heller belasta statskassan i det långa loppet.

Logiken ser ut så här:

  • Genom att fler klarar sig på sin inkomstrelaterade pension minskar behovet av grundskydd som garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg.
  • Dessutom kommer kommunernas skatteintäkter från pensionärerna att öka när de allmänna pensionerna höjs, vilket sänker behovet av statsbidrag till kommunerna.

– Det finns alltså sätt att höja de allmänna pensionerna rejält. Nu är det upp till våra politiker att bestämma sig och ta frågan om höjda allmänna pensioner i mål, säger Håkan Svärdman.

Till sist, varför engagerar sig Folksam så starkt i pensionsfrågan?
– Folksam är ett kundägt bolag som i mer än 100 år har hjälpt människor att spara pengar till sin pension och förstå hur pensionssystemet fungerar, säger Håkan Svärdman.
– Ett tryggt och stabilt allmänt pensionssystem skapar bättre ekonomiska förutsättningar för dagens och morgondagens pensionärer vilket alla tjänar på. Det skapar en tydlighet kring behovet av ett privat pensionssparande.

Jan Arleij
Publicerad 2024-05-15

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas