Allt fler pensionärer i Sverige ges garantipension, visar nya siffror från SPF Seniorerna. "Fundamentet för systemet rämnar, människor undrar varför de ska avstå lön till pension", säger förbundsordförande Eva Eriksson.
Över hälften av landets pensionärer får idag någon del av sin pension i form av garantipension.
Men garantipension var tänkt som ett grundskydd för den som inte har fått ihop tillräckliga arbetsinkomster under yrkeslivet.
Ändå jobbar svenskarna som aldrig förr.
För de som gick i pension 2005 var antalet genomsnittliga år med intjänande till pension 36 år. 2021 hade samma mått ökat till 43 år.
– Det vi ser idag är ett pensionärskollektiv som jobbat ihop sin pension i hög grad men där hälften ändå får grundskydd, konstaterar Anna Eriksson som gjort beräkningarna.
– Principen om att arbete ska löna sig för pensionen gäller alltså för färre än hälften idag.
Några ytterligare slutsatser man kan dra, enligt Anna Eriksson:
• När prisbasbeloppet ökade vid årsskiftet höjdes gränsen för vilken inkomstpension man max kan ha för att få garantipension, från cirka 14 900 kronor till 16 100 kronor för ogifta och något lägre för gifta.
• Klart fler kvinnor än män har garantipension, men ökningen i antal de senaste sex månaderna har i procent varit större bland män.
• Ökningen är störst bland de yngre pensionärerna.
– Det är framför allt i de norra delarna av landet som nya garantipensionärer finns, men höga andelar fanns sedan tidigare i Småland och på Gotland, säger Anna Eriksson.
Varför har SPF Seniorerna tagit fram de nya siffrorna?
– Det handlar här om hur höjningen påverkar pensionärernas ekonomi men också pensionssystemets principer och funktion. Förändringen får stora effekter för de som berörs men också för de som inte berörs. Det handlar om respektavståndet och pensionssystemets legitimitet.
Med tanke på prisökningarna i samhället blir det en viss lindring i plånboken för de som har garantipension, eftersom den höjdes både i somras och nu vid årsskiftet på grund av inflationen.
| Andel med garantipension i olika åldersgrupper | |||||
| juli 22 | aug 22 | dec 22 | jan 23 | Förändring juli-jan (%) | |
| 65-69 år | 27,5% | 44,1% | 44,0% | 47,2% | 71,3% |
| 70-74 år | 26,4% | 43,2% | 43,0% | 46,7% | 76,7% |
| 75-79 år | 26,3% | 43,0% | 42,8% | 46,5% | 77,3% |
| 80-84 år | 29,5% | 46,1% | 45,6% | 48,5% | 64,5% |
| 85-89 år | 41,0% | 49,3% | 48,9% | 52,9% | 29,1% |
| 90-94 år | 54,0% | 60,2% | 59,7% | 62,9% | 16,5% |
| 95+ år | 6,9% | 72,4% | 71,9% | 73,0% | 7,6% |
Bra i och för sig, men paradoxalt att hälften av seniorerna idag ska behöva omfattas av grundskyddet i ett system som är tänkt och utlovat att vara inkomstrelaterat, påpekar Anna Eriksson.
– Vi svenskar jobbar många år, har hög sysselsättningsgrad och går i pension sent. Det är ett underbetyg till nivåerna på de inkomstrelaterade pensioner som systemet ger och en signal på att politiken inte har vårdat pensionssystemet.
”På väg att rämna”
SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson anser att pensionerna behöver förstärkas för alla.
– När hälften nås av de förstärkta garantipensionerna men inget görs för att stärka inkomstpensionen blir resultatet att det inte lönar sig att arbeta ihop sin pension.
| Pensionärer 65+ i Sverige med garantipension utbetald | |||
| Andel | Andel | Ökning i procent sedan juli 2022 | |
| Juli 2022 | 31,8% | 596847 | |
| Augusti 2022 | 48,3% | 930226 | 55,9% |
| December 2022 | 48,3% | 931743 | 56,1% |
| Januari 2023 | 51,5% | 1056378 | 77,0% |
Efter skatt motsvarar grundskyddet idag en genomsnittlig pension, noterar hon.
– Då är fundamentet för systemet på väg att rämna, människor undrar varför de alls ska avstå lön till pension. Politiken måste nu svara på om alla på sikt ska behöva ha garantipension. Är det dit vi ska? I så fall blir ju frågan om det är ett grundtrygghetssystem vi ska ha i stället.
En oförmåga
Eva Eriksson kräver att politikerna tar ett helhetsgrepp på pensionerna.
– Oförmågan att göra just detta och att blunda för de problem som länge funnits har lett oss till dagens situation. Politiken har valt att lappa-och-laga med grundskydd, inkomstpensionstillägg och skatter i stället för att förstärka den inkomstrelaterade pensionen och göra kraftfulla insatser för ett verkligt längre arbetsliv.
Nu på kort sikt bör man överväga skattelättnader och en möjlig utdelning av överskott i systemet, tycker Eva Eriksson.
– På lite längre sikt måste en översyn av hela systemet till där man vänder på alla stenar och förstärker den inkomstrelaterade pension idag och imorgon, exempelvis genom en omfördelning inom arbetsgivaravgifterna.
Tre miljarder dyrare
Den höjda garantipension från och med augusti 2022 förväntades kosta cirka 10 miljarder kronor per år. Men sedan prisbasbeloppet tryckts upp till följd av inflationen ligger statens årskostnad på 13 miljarder. Detta eftersom garantipensionen är automatiskt kopplad till prisbasbeloppet.
| Könsskillnader i garantipensionen | ||||||
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |||
| Antal | Ökning i procent sedan juli 2022 | Antal | Ökning i procent sedan juli 2022 | Andel med garantipension | ||
| juli 2022 | 502391 | 156690 | 42,9% | 15,0% | ||
| augusti 2022 | 745844 | 48,5% | 257881 | 64,6% | 63,5% | 24,7% |
| december 2022 | 746388 | 48,6% | 260019 | 65,9% | 63,2% | 24,7% |
| januari 2023 | 784346 | 56,1% | 288071 | 83,8% | 67,1% | 27,5% |
Källa: SPF Seniorerna
