Äldreomsorg och hemtjänst mäts på bredden och tvären, men till orimligt liten nytta. Det säger Riksrevisionen i en ny granskning.
Kommunerna rapporterar årligen in stora mängder uppgifter till Socialstyrelsen för att beskriva hur man uppnår olika kvalitetsmål.
Syftet är att man ska kunna jämföra sig med andra och bli bättre.
Men nyttan av den omfattande informationen är liten eftersom vare sig kommunerna, Socialstyrelsen eller regeringen bryr sig tillräckligt om att följa upp jämförelserna, anser Riksrevisionen.
400 indikatorer
Systemet med öppna jämförelser inom socialtjänsten bygger på att kommunerna lägger ner mycket möda på att samla information genom enkäter till invånare och mottagare av bland annat hemtjänst och äldreomsorg.
– Delar av informationen används för kvalitetsutveckling av kommunernas socialtjänst. Men det gäller endast en mindre del av de omkring 400 indikatorerna som kommunerna rapporterar in, säger Olof Widmark, projektledare för granskningen i ett pressmeddelande.
Staten passiv
Inte heller Socialstyrelsen eller regeringen använder sig särskilt mycket av jämförelserna.
– Det innebär att det omfattande inrapporteringsarbete som kommunerna utför inte tjänar något tydligt syfte på nationell nivå heller, säger Olof Widmark.
Omtag behövs
Riksrevisor Helena Lindberg föreslår att regeringen omprövar systemet.
– Socialstyrelsen bör se över indikatoruppsättningen så att endast de indikatorer som är till tydlig nytta för kvalitetsutveckling ingår. Dessutom behöver kommunerna få mer stöd att använda indikatorerna, säger hon.
Hela rapporten
LÄS rapporten här. Den heter ”Öppna jämförelser i socialtjänsten – begränsat bidrag till god kvalitet”.
