Stölderna inom hemtjänsten fortsätter att öka trots strängare bakgrundskontroll. Polisutredningar läggs ner, statistikredovisningen brister liksom kommunernas vilja att anmäla. Under tiden får misstänkt personal nya hemtjänstjobb.
Krafttag måste till anser både politiker, kommuner och myndigheter. Men det verkar lättare sagt än gjort.
Det är ett ögonblicks verk. Efter besök av hemtjänsten upptäcker den drabbade eller anhöriga att smycken, medicin och/eller pengar är borta. Men det kan också gå veckor innan stölden upptäcks och under tiden kan 10-15 hemtjänstmedarbetare ha besökt den boende.
Det som är mindre känt är att utöver smycken och pengar stjäls också mat och oöppnade parfymer. Varor som sedan kan säljas vidare till gärningspersonens kolleger.
Oklart hur många stölder
Det finns ingen samlad statistik på hur många stölder som sker mot äldre med hemtjänst eller i särskilda boenden i Sverige. Brottsförebyggande rådet (Brå) har ingen speciell kod för sådana stölder utan de gömmer sig under rubriken ”egendomsbrott mot hushåll” där inbrott står för den största andelen och utan koppling till ålder.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M, formellt avgående till ny regering tillträder i oktober) utvecklar sina tankar kring ett samhällsproblem som ingen ännu vet omfattningen av:
– Vi måste jobba på olika fronter och först måste vi kartlägga hur stor problematiken är. Lagstadgat krav på kommunerna att ta in utdrag ur belastningsregistret, att se till att ta ordentliga referenser och göra professionella intervjuer inför anställning är viktiga pusselbitar, säger Anna Tenje.
Hon anser att rekryteringen av äldreomsorgspersonal kommer att bli bättre i takt med att olämpliga personer sållas bort i anställningsrutinerna och att det också blir lättare att bli av med personer som begått brott genom att fler kommer att kunna åtalas och fällas i domstol om kommunerna stramar upp sina rutiner.
– Statusen på äldreomsorgspersonal kommer att höjas när kompetenskraven höjs och det kommer i sin tur att leda till att fler söker sig dit. Redan nu arbetar flera kommuner med att erbjuda övertalig barnomsorgspersonal vidareutbildning till undersköterska, säger Anna Tenje.
Förslag om äldreomsorgslag
Socialdemokraterna har nyligen lagt fram förslag om en ny äldreomsorgslag med satsningar som ska leda till högre bemanning och utbyggt äldrelyft med utbildning av äldreomsorgspersonal som en hörnsten. Lena Hallengren (S) var socialminister under förra mandatperioden.
Hon avböjer en muntlig intervju men kommenterar skriftligt de stora problemen med stölder begångna av personal i äldreomsorgen så här: ”Det är fruktansvärt när äldre utsätts för brott i sina hem. Det krävs brottsbekämpande insatser – men också ett paradigmskifte för äldreomsorgen med en ny äldreomsorgslag, mer resurser och mer utbildad personal.”
Lena Hallengren vill inte utveckla sina tankar ytterligare och hänvisar till partiprogrammet, som hon bifogar. Där står inget om stölder inom äldreomsorgen.
Ska kartlägga brotten
Just nu arbetar Brå med ett regeringsuppdrag att kartlägga brott inom äldreomsorgen och att därefter föreslå åtgärder för att äldre ska kunna känna sig trygga och säkra med personalen de släpper in i sitt eget hem. Det ska vara klart i slutet av 2027.
– Närmast ska vi göra en projektplan. Vi kommer att titta på vilken information som finns tillgänglig, exempelvis antal polisanmälningar. Därför kan jag inte redan nu beskriva hur vi kommer att arbeta, säger Mariana Dufort, utredare på Brå.
Senast Brå sammanställde en rapport om brott riktade mot personer över 65 år var 2018, men då tittade man inte på brott som kunde beröra äldreomsorgen. Dock skrev Brå då att ”när det gäller stöld i hemmet riktas misstankarna inte sällan även mot hemtjänsten. Bland brott som rubriceras som stöld i bostad utan inbrott kunde så många som hälften identifieras som typiska åldringsbrott.”
Mariana Dufort medger att det kommande arbetet försvåras av att det inte finns någon heltäckande statistik bakåt.
Göteborg utredde
Senioren har gjort några nedslag där enskilda kommuner gjort egna sammanställningar. En av dem är Göteborg där äldreförvaltningen haft ett uppdrag från politikerna att utreda omfattningen av stölder begångna av hemtjänstpersonal.
I ett tjänsteutlåtande i december 2024 konstaterar förvaltningen att antalet stölder mellan januari 2023 och oktober 2024 uppgick till 552 i Storgöteborg (Göteborgs stad med flera kranskommuner). Siffrorna bygger på antalet anmälningar där ordet ”hemtjänst” förekommer. Mörkertalet är sannolikt stort, konstaterar förvaltningen.
Mot bakgrund av dessa gamla siffror och det faktum att stölderna ökar är det inte orimligt att anta att det kan handla om flera tusen stölder inom hemtjänsten per år. Oräknat dem som aldrig polisanmäls till följd av dåliga rutiner i kommunerna eller mörkertal där inte heller kommunerna dokumenterat anmälningarna dit.
Ett hundratal Lex Sarah
Ivo omfattas liksom Brå av regeringsuppdraget att utreda vilka och hur många brott som drabbar personer som får del av kommunens äldreomsorg. För Ivos del handlar det om att titta på antalet anmälningar enligt lex Sarah, alltså skyldighet att anmäla, utreda och åtgärda allvarliga missförhållanden inom socialtjänsten.
I en färsk delrapport till regeringen har Ivo analyserat de 1 430 lex Sarah-anmälningar som gjordes inom äldreomsorgen under 2023–2025. Ett jämförelsevis mindre antal anmälningar handlar om ekonomiska övergrepp, och då i huvudsak stölder, skriver Ivo. Enligt tabellen kan det handla om ett hundratal.
Kommunen anmälde inte
Men ett av de stora problemen verkar vara att kommunerna inte anmäler, trots skyldighet. I berättelsen om Maria i Malmö (läs här) som blev av med 200 000 kronor och alla sina smycken gjorde Malmö kommun aldrig någon Ivo-anmälan. Några register över hur och när sådana anmälningar görs och hur stölderna utretts finns inte. Anna Tenje är väl medveten om problem. Hon anser att självklart ska polisanmälan vara obligatorisk vid brott mot hemtjänsttagare, liksom anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) med stöd av Lex Sarah.
– Tyvärr brister många kommuner på dessa punkter och det vill vi sätta stopp för, säger Anja Tenje.
Så skyddar du dig mot stölderna
En omsorgstagare kan aldrig lastas om kommunens personal stjäl vid sina besök. Kommunen är däremot skyldig att agera för att förebygga stölder. Men också den boende själv och anhöriga kan hjälpa till med säkerheten.
1 Förvara aldrig större kontantbelopp eller värdesaker tillgängliga. Skaffa dokumentation på hur kontantbeloppen hamnat i hemmet.
2 Dokumentera och fotografera värdesaker i hemmet så att de går att spåra om olyckan är framme.
3 Skaffa ett godkänt värdeskåp. Detta ger visst skydd också vid inbrott. Prata inte med utomstående om värden som finns i hemmet.
4 Kolla bankens säkerhetsrutiner. Olika banker har olika säkerhet vid obehöriga uttag. Byt bank vid behov.
5 Kolla om hemförsäkringen täcker stölder begångna av omsorgspersonal med nyckel. Det skiljer sig mellan försäkringsbolagen. Byta försäkringsbolag?
6 Skaffa ett särskilt bankkort för omsorgspersonalens matinköp. Tillgängligt belopp ska vara lågt. Fyll på kortet med småbelopp via autogiro.
7 Ta reda på om kommunen ersätter stulen egendom vid misstanke att stölden skett vid hemtjänstbesök eller på boende. Har kommunen försäkring som täcker stölder?
8 Behövs god man med uppdrag att sköta den boendes ekonomi?
9 Kontrollera kommunens rutiner vid misstankar om stöld.
Källor i urval: Polisen, Stöldskyddsföreningen, socialtjänstlagen, Ivo.
Text: Marianne Hühne von Seth
