Så kan palliativ vård bli bättre
Nyheter | Vård | Forskning
Foto: Getty Images

Så kan palliativ vård bli bättre

Att få avsluta livet med bevarad värdighet och en känsla att bli sedd – en utopi? Nej, inte om vården arbetar på rätt sätt.

Jan Arleij
Publicerad 2021-10-13

I alla fall tyder ny forskning på att det finns metoder som fungerar.

Det är Annika Söderman vid Örebro universitet som i sin avhandling visar att ett särskilt arbetssätt inom den palliativa vården uppnår målet om bevarad värdighet och att äldre personer känner sig sedda.

Dessutom gör metoden det möjligt att hantera ensamhet hos äldre som upplever den. Frågor om acceptans får också utrymme.

Vårdhandlingar

I avhandlingen har Annika Söderman som är leg. distriktssköterska och medicine doktor i hälso- och vårdvetenskap utvärderat en så kallad värdighetsbevarande intervention, benämnd DCI-SWE.

Interventionen som är utvecklad i Skottland och har anpassats till den svenska sjukvården består av samtalsstöd och vårdhandlingar som sjuksköterskor kan anpassa utifrån varje äldre persons behov.

Med de äldre

Studien har genomförts inom Örebro kommuns palliativa hälso- och sjukvård, där både hemsjukvård och vårdboenden ingår. Under studiens andra fas testade kommunsjuksköterskor den värdighetsbevarande interventionen under 1,5 år.

– Sjuksköterskorna tycker att arbetssättet bidrog till en bättre struktur för det palliativa arbetet och fungerade bra som underlag för planering av vården tillsammans med de äldre personerna, säger Annika Söderman.

Annika Söderman.

Samtidigt visar resultaten att sjuksköterskorna inte alltid kände sig bekväma med djupa samtal där de existentiella frågorna berördes.

– Kommunikation och dialog är centrala delar när man bedriver palliativ vård. Sjuksköterskorna önskade mer reflektionstid och även fortsatt träning i att använda den värdighetsbevarande interventionen, säger Annika Söderman som konstaterar att studien visar hur DCI-SWE bidrog till en närmare relation med sjuksköterskan, något som de äldre personerna uppskattar.

Metoden

Den värdighetsbevarande interventionen, Dignity Care Intervention (DCI), är utvecklad i Skottland. Metoden har översatts och anpassats till den svenska kontexten – DCI-SWE.
Den består av tre delar: ett instrument med frågor relaterade till värdighet, reflekterande frågor och evidensbaserade vårdhandlingar.
Annika Söderman disputerade inom forskarskolan Successful ageing vid Örebro universitet. Här finns hela avhandlingen,Evaluating the Swedish Dignity Care Intervention within municipality healthcare: for older persons with palliative care needs”.

Dölj faktaruta

Enligt Annika Söderman är den värdighetsbevarande interventionen ett konkret verktyg som vårdpersonalen kan använda sig av för att planera den palliativa vården tillsammans med de äldre personerna.

– Vi behöver prioritera och fortsätta utveckla den värdighetsbevarande vården. För att sjuksköterskor ska kunna använda DCI-SWE framgångsrikt behöver man hjälpa dem att bli mer bekväma med djupare samtal och erbjuda en mer omfattande utbildning i kommunikation.

Visar betydelse

Från chefernas perspektiv uttrycktes också att DCI-SWE kan bidra till en stolthet inom vårdprofessionerna eftersom arbetssättet visar vilket viktigt arbete som utförs i varje möte med äldre personer.

Jan Arleij
Publicerad 2021-10-13
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.
#8
senioren-nr-8
Ur senaste Senioren
  • Porträtt: Margit och Willy Silberstein.
  • Hälsosam fika
  • Pensionärsråd: Du och din erfarenhet behövs
  • Malena Ivarsson: Skriv en ärlig kontaktannons

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas