Vården i livets slutskede brister

Dålig eller ingen smärtlindring och inga samtal om vad som väntar. Så ser det ut för många döende patienter, enligt Socialstyrelsen. Och det skiljer mycket mellan länen.

– Det är allvarliga brister, både vad gäller vården som ges till patienterna och den fortbildning och handledning personalen får, säger Christina Broman, projektledare för Socialstyrelsens utvärdering.

När en behandlingen avbryts och övergår i palliativ vård ska patienten få ett särskilt samtal, med information om vad som väntar. Det är också viktigt
att den sjukes upplevda smärta analyseras regelbundet för att smärtlindringen ska hållas på en bra nivå, och att de anhöriga får stöd.
Även för personalen är den känslomässiga situationen påfrestande, och stöd, handledning och även fortbildning kan såväl underlätta arbetssituationen som
skapa en bättre vård för patienterna.

Följer inte råden

För att tydliggöra detta kom Socialstyrelsen för tre och ett halvt år sedan, i juni 2013, med ett nationellt kunskapsstöd med rekommendationer för
palliativ vård. Men utvärderingen visar att många vårdgivare inte följer rekommendationerna. Och det spelar stor roll i vilket län den döende patienten
bor, och på vilken typ av mottagning hen behandlas.

Förra året var det bara 38 procent av patienterna som smärtskattades under sin sista levnadsvecka. I det sämsta länet (Värmland) bara 21 procent, i det
bästa (Kalmar) 57 procent. Även stödet till anhöriga varierade kraftigt, liksom stödet till personalen. Mellan var tionde och varannan sköterska inom
palliativ vård fick handledning. Bara lite drygt hälften av patienterna fick sina särskilda samtal.

– Att vara informerad har ett värde i sig. Brytpunktssamtalet ger också patienten en möjlighet att självständigt besluta hur han eller hon vill ha det
under den sista tiden, säger Christina Broman.

Ändå nekas alltså nästan hälften av patienterna ett sådant samtal.

Kommentera