70 miljoner för bättre vård vid livets slut
Nyheter
Pengar till palliativ vård Foto Colourbox

70 miljoner för bättre vård vid livets slut

Vården i livets slutskede gör stora framsteg. Den slutsatsen drar regeringens äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm efter att ha summerat det senaste årets insatser.

Publicerad 2013-12-27

Vården i livets slutskede är ett av de fem områden som regeringen har utsett som särskilt viktiga att förbättra under det tredje (av fyra) året av projektet ”Bättre liv för de mest sjuka äldre”.

Genom att i Svenska Palliativregistret registrera insatser för en människa under sista veckan i livet blir det allt tydligare vad som fungerar bra och vilka områdena som måste förbättras, menar regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tillsammans driver projektet.

 

Tolv olika aspekter av palliativ vård mäts (se faktaruta) i registret. Det är fyra av dem som har fått särskilt fokus när det gäller att kvalificera sig för regeringens prestationsersättning:

· brytpunktsamtal (ett samtal mellan läkare och svårt sjuk eller döende patient när vården ändrar inriktning från att bota till att lindra smärta)

· smärtskattning

· ångestlindring

· bedömd munhälsa

Det mål som skulle uppnås för att få del av regeringens miljardstöd var att uppnå minst fem procents förbättring i de fyra avseendena. Genomsnittet för hela riket blev 4,6 procent.

108 kommuner klarade 5-procentsmålet. 44 av dem nådde till och med över 10 procent, vilket ger ännu mer i belöningspengar från staten. Exempelvis Gotland som förbättrade sig med nästan 12 procent och som därmed kan inkassera över 800 000 kronor.

Sammanlagt får kommuner och landsting dela på 70 miljoner för de framsteg man gjort under 2013. Lika mycket betalades ut 2012. Utöver det har pengar satsats på att utveckla själva registret.

Palliativregistret bygger på nationella riktlinjer och ett nationellt vårdprogram, så därför är regeringen och SKL säkra på att man mäter rätt saker.

– På det här området vet vi med ganska stor säkerhet att det vi mäter på nationell nivå också är det som har störst effekt för den enskilda individen, framhåller Eva Nilsson Bågenholm.

Under perioden oktober 2012 till september 2013 har knappt 55 000 individer registrerats, vilket är närmare 70 procent av alla så kallade förväntade dödsfall.

Eva Nilsson Bågenholm är nöjd med siffran.

– Av alla som dör är cirka 80 procent förväntade dödsfall och därför behöver dessa individer någon form av palliativ vård. I hela Sverige är den aktuella siffran 67,8 procent av alla dödsfall, och det är en ganska fantastisk förbättring, även om det är en bit kvar till 80 procent.

Vad visar registret som du inte är nöjd med?

– Det återstår en hel del att göra så att personer vid livets slut faktiskt kan få dö där man önskar. Statistiken visar att det är många som åker in till akuten två gånger under sista månaden man lever, och då är det något som fallerar när det gäller att möta upp i hemmet med den kompetens som behövs, säger Eva Nilsson Bågenholm.

–  När vi mäter indikatorerna så är akutsjukhusen sämst på att uppfylla dem jämfört med den kommunala hemsjukvården, hemtjänsten och primärvården. De flesta vill inte dö på ett akutsjukhus.

Jan Arleij

jan.arleij@veteranen.se

 

 

 

Fakta

Vid livets slut

Här är tolv viktiga faktorer i god palliativ vård

1.       Läkarinformation till patienten

2.       Uppfyllt önskemål om dödsplats

3.       Munhälsan bedömd

4.       Avliden utan trycksår

5.       Mänsklig närvaro i dödsögonblicket

6.       Utförd smärtskattning

7.       Lindrad från smärta

8.       Lindrad från illamående

9.       Lindrad från ångest

10.   Lindrad från rosslig andning

11.   Läkarinformation till närstående

12.   Eftersamtal ska erbjudas

4,3 miljarder satsas i projektet ”Bättre liv för sjuka äldre” som pågår 2011-2014

Siffror

Så här har den palliativa vården förbättrats i siffror, oktober 2012-september 2013 jämfört med oktober 2011-september 2012. Procenttalen anger hur många döende som fick del av de olika insatserna.

·         brytpunktsamtal  47,7% – 51,2%

·         smärtskattning 18,1%-25,5%

·         ångestlindring 78%-81,4%

·         bedömd munhälsa 36,2%-40,3%

Dölj faktaruta
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.