Förra året var 279 000 personer i åldersgruppen 65–89 år sysselsatta. Det är en ökning med cirka 15 000 personer jämfört med 2021. Det visar SPF Seniorerna i rapporten "Superseniorer som jobbar".
Rapporten berättar också att drygt 6 procent av alla i åldern 75-89 år – 62 000 personer – arbetade år 2024.
Två tredjedelar av dessa ”superseniorer” är företagare. Många jobbar inom jordbruk och med konsultverksamhet.
Men även om det är betydligt vanligare att jobba i åldersklassen 75-89 år i Sverige än i andra jämförbara europeiska länder – den genomsnittliga sysselsättningsgraden i EU för åldersgruppen 75-89 år är 1,6 procent medan den i Sverige ligger på 6,2 procent – så behöver politiken göra mer för att förbättra möjligheterna för äldre som vill att stanna kvar i arbetslivet, anser SPF Seniorerna.
– Trygghetssystemen runtomkring måste fungera så att ingen tvingas gå i förtida pension och därmed få en lägre pension livet ut, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson.
Måste göra mer
Hon efterlyser ansvarstagande från politiskt håll.
– Staten måste därför ta större ansvar för en hållbar arbetsmiljö och stärka arbetsmiljölagen, och offentliga arbetsgivare måste självklart vara goda föredömen.
Det är tydligt att superseniorerna både vill och kan bidra, menar Maria Larsson.
Dessa superseniorer trivs med sitt jobb, man känner sig stimulerad av det och man känner sig behövd.
Så stimulerar staten
Från det år man fyller 67 är inkomstskatten lägre. Det beror på det förhöjda grundavdraget som ger lägre skatt både på lön och pension, och på det förhöjda jobbskatteavdraget som ger lägre skatt på lön från denna ålder.
Det här gäller födda 1957-1959. För födda 1960 och senare kommer annan ålder än 67 att gälla.
Typfall 1: Jobbonär
Lön 10 000/mån
Pension: 20 833 kr
Skatt: 4 252 (13,79%)
Inkomst efter skatt: 26 581
Typfall 2: Pensionär
Lön: 0
Pension: 20 833
Skatt: 3 629 (17,42%)
Inkomst efter skatt: 17 204
Typfall 3: Jobbar vidare utan pension
Lön: 20 833
Pension: 0
Skatt: 1 594 (7,65%)
Inkomst efter skatt: 19 239
Så har man räknat: Kommunalskatt 32,84, begravningsavgift 663 kr, public serviceavgift: 1 249 kr. Källa: Skatteverket, SPF Seniorerna
Samtidigt pekar hon på att många fortsätter arbeta just av ekonomiska skäl. Det ger ett bra tillskott i plånboken om man fortsätter några år till.
Men alla orkar inte. För de med tunga yrken kan riktåldern bli en fälla.
Riktåldern styr pensionen
Inkomstpension och premiepension kan man ta ut tidigast tre år före sin riktålder, med vissa undantag för övergångsregler.
Garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd kan man tidigast få rätt till från och med att man har sin riktålder inne.
Några exempel:
Född: 1961-62 – Riktålder 67. Tidigast ta ut allmän pension: 63.
Född 1963-64 – Riktålder 67. Tidigast ta ut allmän pension: 64
Födda 1965 och senare – Riktålder ej fastställd.
Källa: Pensionsmyndigheten
I Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU) var det 2024 drygt 217 000 personer i åldersgruppen 65-74 år som arbetade, konstaterar SPF Seniorerna i sin rapport.
Antalet seniorer i denna ålder som jobbar har ökat med 141 000 personer sedan 2005 och sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta av befolkningen i åldersgruppen, har under perioden 2005-2024 mer än fördubblats från 9,9 till 20,7 procent.
15 000 fler
2024 var det alltså 62 000 personer i åldersgruppen 75–89 år som var sysselsatta. Det kan jämföras med 159 000 sysselsatta i åldersgruppen 65–69 år och 58 000 i åldersklassen 70–74 år.
2024 var det därmed således 279 000 personer i åldersgruppen 65–89 år som var sysselsatta vilket alltså är en ökning med cirka 15 000 personer jämfört med 2021. Under denna period har sysselsättningen i den äldsta åldersgruppen, 75–89 år, varit i stort sett oförändrad.
Viktig fråga
Men varför väljer då så många seniorer att arbeta vidare även i mycket hög ålder? Är det för att man uppskattar sitt jobb och ser en möjlighet att hålla sig vital genom arbete eller är det mer av ekonomiska skäl, att pensionen inte är tillräcklig för den levnadsstandard man vill ha?
Denna intressanta fråga ger inte arbetskraftsundersökningen svar på, utan relevanta fakta får sökas på annat håll, skriver rapportförfattarna Tomas Pousette, Ekonomie licentiat och samhällsekonomisk rådgivare till SPF Seniorerna, och Anna Eriksson, utredningschef och pensionssakkunnig på SPF Seniorerna.
– Från ekonomisk-politisk synvinkel borde det vara viktigt att veta hur stor betydelse de ekonomiska skälen är för seniorer att jobba vidare. Här behövs betydligt mer kunskap för att få veta vad som främst driver så många seniorer att fortsätta att jobba högt upp i åldrarna.
Det här bör politikerna göra
Fortsätt att höja åldersgränsen i lagen om anställningsskydd (LAS), som sedan år 2023 ligger på 69 år, och överväg att avskaffa åldersgränsen helt, som bland annat Danmark har gjort.
Förenkla avtal och regler för mer flexibilitet kring arbetstider och arbetsuppgifter, och stärk arbetsmiljöarbetet.
Premiera arbetsgivare som arbetar aktivt för att behålla och rekrytera seniorer.
Underlätta ekonomiskt för seniorer på arbetsmarknaden, exempelvis genom skatter och utvidgning av de tjänster som inkluderas i RUT-avdraget.
Bekämpa åldersdiskriminering på arbetsmarknaden.
Genomför en kampanj initierad av staten, om nyttan och värdet av senior arbetskraft, som också arbetsgivare, fack och andra aktörer medverkar i.
Säkerställ att tjänstepensionsinbetalningar i alla avtal upphör tidigast vid riktåldern, som bestämts till 67 år 2026, och på sikt tidigast vid LAS-åldern (lagen om anställningsskydd) som för närvarande ligger på 69 år.
Utveckla breda lösningar, likt flexpension, där alla seniorer som vill kan gå ner i tid i slutet av arbetslivet men stanna kvar i arbetslivet utan att riskera att förlora på det i pensionshänseende.
Källa: SPF Seniorerna
